Tålamod och tro
Röd dag i almanackan, sol på himlen och fotbollsmatch i division 5. Det var många faktorer till lycka som föll på plats när Ekers grabbar begavs sig mot positiva metropolen Frövi för spel i den femte omgången. För motståndet stod Frövi. Ett Frövi som efter en chockerande start hittat formen och står lika på två i segrar och förluster. Många mål framåt, men lika många bakåt. I Eker-lägret pusslades det i veckan för att få ihop en slagkraftig startelva. Solida Jesper och P-O fattades pga skador, Joel och Hannes borta med jobb och avstängning. Då Linus i målet befann sig på annan ort kallades Olle in från 00-laget. Blott 14 år ung A-lagsdebuterade reslige Olle på Fröjevi denna soliga majeftermiddag. Hemmalaget tog tag i taktpinnen under matchens 10 första minuter. Med ett varierat sätt att anfalla tvingades Eker freda sitt mål gång på gång. Närmast till utdelning var Frövis nummer 17 med en kraftfull nick i ribban efter en frispark. Det var inte utan att Eker var farliga. När läget gavs var det fart och fläkt vitt och brett över hela grönytan, ofta med "tres amigos" Palm, Simon och Henke i antågande. Ett resolut målvaktsspel av Olle följt av ett kvickt igångsättande försatte sånär Simon i ett friläge. Mittbacken var följsam i sitt försvarsspel och lyckades avstyra. Hörnor från de blåklädda oroade Eker matchen igenom. Med sin "alle man på första ytan"- taktik kändes det nervöst varje gång. Titanerna tog ledningen efter cirkus 25 spelade minuter. Ett vackert ackompanjerat anfall gav titanerna från väster en hörna. En hörna som efter lite paniksparkande fram och tillbaka i straffområdet gav Emil Palm sekunden han behövde, och 0-1 var ett faktum. Psykologisk viktigt, då Ekers hörnstatistik inte varit alltför smickrande. Kvitteringen var nog redan nedplitad i protokollet när Frövi spelade till sig ett friläge. Olle som hittills varit relativt oprövad visade sina kvalitéer när han elegant höll Eker kvar i ledning. Kort efter Olles frilägesräddning kom Frövis kvitteringsmål, ironiskt nog på en hörna. Bollen skruvades i en elegant båge precis mellan målvakten och försvararen vid första stolpen. Retligt, men vackert. Halvlekens sista 10 minuter präglades av ett Eker som dominerade. Frövi stod med samtliga spelare strax ovanför straffområdeslinjen och de små ytor som fanns åts snabbt upp av hemmaförsvaret. 1-1 bokfördes efter den första halvleken som spelmässigt ägdes av Eker. Ett byte genomfördes av coach Trappatoni i halvtid. Den gode Hama hade löpt sig helt slut och ersattes av Noah. På planen fortsatte Eker att vara spelförande. Med enorm löpvilja och entusiasm tvingades Frövi till konstant försvarspel. Anton Wrigby manade på ifrån sin mittbacksposition. Rosen, Simon och Emil Palm pulvriserade sina antagonister på mitten. Kanterna med Noah och Henke var ständigt på hugget med fin teknik och utmattande djupledslöpningar. Fåtalet var de gånger Frövi stack upp, ofta med en ensam forward löpandes på en lång boll. I matchens 54:e minut hände det som inte får hända. Igen. Emil Palm gick ner för räkningen och gav ifrån sig ett hjärtskärande skrik. Palm som har en historik av knäbekymmer visade direkt att något inte var som det skulle. Och när en kille som Palm har ont, då gör det ont. Till ljudet av empatiska applåder bars Palm ut på bår. Förhoppningsvis är han tillbaka snart. Det är tredje knäskadan på fem matcher för titanerna. Utöver Rigbäck. Minuterna tickade på och det blev allt tydligare vilket lag som gick för tre poäng. Eker dominerade fullständigt, avlossade skott, slog inlägg, hotade i djupled. Ja, med alla sorts medel sökte ett hungrigt Eker det förlösande ledningsmålet. Men fru Fortuna skulle visa sig stå på Frövis sida. Utgångspositionerna blev allt lägre, desperationen i försvaret tydligare. Frövi såg ut att vara väldigt nöjda med den poängen de hade i sin ägo. Många Ekerspelare förtjänar beröm för sin arbetsvilja. Högerkanten med Sebbe och Henke fick sina motståndare i Frövi att önska att de aldrig äntrat planen. Ekers dominans mot slutet av matchen blev snudd på absurd. Ett bombardemang av målchanser och spelövertag mynnade aldrig ut i ett segermål. Det var både stolpträffar och räddningar från såväl målvakt som försvarare som hindrade Eker från att gå vinnande ur striden. Frustrationen efter matchen var påtaglig. Och med all rätta. Att vara så överlägsna i stort sätt hela matchen utan att åka hem med full pott är frustrerande. Framförallt med tanke på att det inte är första gången i år. Det gäller att se det positiva, även om det i nuläget och ett par dagar framåt kommer svida. Men fotbollen är orättvis, det är bara att konstatera. Eker har, med Trappatoni i spetsen, något stort på gång. Det gäller att ha tålamod, hålla tron på varandra och på spelsystemet så kommer utdelningen. Enda sättet att ta sig vidare, är att ta sig vidare Högerkanten har nämnts, Henrik Sundström och Sebastian Jonsson delar således broderligt på matlådan. På måndag den 18/5 kl 19.00 är det äntligen dags för Lundbypremiär. Pålsboda välkomnas då till vattenhålet på väster. Undertecknad vill också ta tillfället i akt och bjuda in er att följa oss via sociala medier. För lite inside scoope och en större inblick i hur livet är som IF Eker representant, följ @IFEkerHerr på Instagram. Välkomna!
A-lag Herr
14 maj 2015
0kommentarer
Fram med bröstkorgen
Vilket vårväder. Sol på himlen och en härlig blåst ramade in Pettersberg när Eker välkomnade Mariebergs IK till spel i femmans fjärde omgång. Marieberg åkte förra året ur division fyra med dunder och brak efter endast 9 inspelade poäng. Årets säsong har inletts med två kryss och en vinst. Obesegrade, och bevisligen svårslagna. För hemmalaget Eker gällde det att ta till vara på den fina prestationen från tisdagens cupmatch, bygga vidare och ta till vara på utvecklingskurvan. Plattan i mattan. Direkt satte titanerna från väster högsta tempo. Inspirerade av tisdagens cupmatch bosatte sig grabbarna på Mariebergs planhalva och under en 10-minuters period rådde halv panik från vitklädda Marieberg som uppenbart var tagna av den energiska starten. Både en, två och tre gånger hade pressen kunnat resultera i mål, men MIK kom undan med nollan i behåll. En lovande start för ett helt klart inspirerat Eker. Tempot sjönk något då Marieberg bet sig in i matchen. Kanske var det Ekers miserabla bolltapp på egen planhalva som ingjöt hopp. Kanske var det Marieberg som tog sig i kragen och ryckte upp sig. Omställningarna fortsatte att gäcka de vitklädda. Om det inte var Simon, så var det Abbe Råslind. Om det inte var Abbe Råslind så var det Henke. Om det inte var Henke, så var det Edvin. Ja många var de som med stor ackuratess och finess var på språng mot Mariebergs mål. Men som tidigare så fattades kvalitén och det där lilla sista i de avgörande lägena. Marieberg är storväxt, det var känt från början. Och storväxta lag är av regel duktiga i luftrummet. Efter att ha bitit sig fast till höger efter en handfull längre inkast kunde en omarkerad Mariebergs-forward till synes ostört nicka in de vitas ledningsmål. Effektivt, då de vita inte haft alltför många kvalificerade målchanser. Efter att Marieberg tagit ledningen var det som att luften gick ur grabbarna. Rädda för att släppa in ytterligare mål låste sig spelet och de uppoffrande närkamperna byttes successivt ut mot individuella prestationer och ångest. Eker fortsatte ändå vara det lag som hade bollinnehavet, men ett lågt stående Marieberg var kompakt, och skulle visa sig vara dödligt effektiva när läget gavs. Ledning späddes på efter att ett inlägg passerat både försvarare och målis. Återigen var det ett passivt Ekerförsvar som mer eller mindre tittade på när bollen via anfallarens huvud for i nät. Få var de minuter som hann ticka innan Marieberg fick jubla för tredje gången. Hela Eker hamnade snett i försvarspositionerna och Marieberg hade bara att knalla igenom. 0-3, och uppförsbacken var brantare än Vivallakullen en decemberkväll. I femman ges inget gratis. I sexan räcker en spelidé. När halvtidssignalen ljöd var det elva slagna Ekergrabbar som med tunga steg klampade mot omklädningsrummet. Det handlade i den andra halvleken om att visa hjärta. Visa att Eker minsann inte bara är ett gäng fotbollsspelande pojkar. Ser man enbart till matchbilden var det ett evigt bollinnehav för titanerna, som gång på gång hittade fram mot mål med korta såsom långa passningar, men väl när bollen skulle in, fattades något. Den där desperationen, att bollen ska in till varje pris, behöver Eker anamma. Marieberg stack upp och gjorde 4-0. Och den kyliga kvällsvinden for rakt igenom ryggmärgen på det stolta Ekergänget. En brutal effektivitet hade sänkt titanerna än en gång. 4-0 var ett slag i magen, utan förvarning. Eker hade inlett andra halvan starkt, som pånyttfödda. Om Eker var ett öppet sår som höll på att läka, var Marieberg saltet. Mot slutet var det en jakt på reducering, en jakt på ett mål, en jakt på bekräftelse. Målet var målet, och målet var att för sig själva bevisa att läget till trots kan Eker prestera. Att stå upp när det blåser, att vilja ge sig ut på slagfältet direkt efter nederlag. Visa hjärta, kämparglöd, vilja. För ära. Rättskipare Christoffer Johansson förkunnade strax innan 20.30 att matchen var över. Slutresultatet hela 4-0 till vitklädda Marieberg. Frustration. Frustration och frustration. Att förlora en match med 4-0 och bli totalt utspelade är en sak, men när spelet och matchbilden mer eller mindre är Ekers under 90 minuter svider det lite extra. Nya tag för Eker som härnäst åker till Frövi för fortsatt utveckling. Det gäller att hitta glöden, vinnarskallarna måste fram. Adderas det med det taktiska kan det bli åka av. Anton Wrigby visade att fysiken inte är en bristvara och agerade med stor pondus under 90 minuter. Gratulerar till matlådan. Torsdag 14 maj, 19.00 @ Fröjevi. Välkomna!
A-lag Herr
9 maj 2015
0kommentarer
Styrkebesked - men uttåg ur cupen
Blåst, regn och rusk. Lervälling och och extremt mycket vilja. Väderförhållandena var urbrittiska. Då Latorp spelar en division högre än Eker hade de svartklädda från väster en bonusstraff till sitt förfogande. Den kan, för den olärde brukas innan match eller i halvtid och ska ge ett mer rättvist utgångsläge för "underdogsen". Det visade sig vara fingertoppskänsla hos coach Trappatoni med valet, då Emil Palms straff var lika säker som att regnet föll. 1-0 till Eker var alltså siffrorna inför avspark. Cupmatch talades det om i det lilla uppsnacket innan. Det är då de stora lagen ska spänna musklerna, och de små kämpa för ära och stolthet. Det var två lag som skulle sätta avtryck utifrån exemplen ovan. På den bördiga och hala planen var det spelmässigt imponerande att se de båda lagens start. Eker var det laget som levde på inspirationen från Palms 1-0 mål och skapade således matchens första farligheter. Henke var en hårsmån från att nicka in lagets andra, och tappra var de skottförsök från anfallskollegan Noah. Svartvita Latorps nummer 8 är skicklig. Detta visade han inte minst när han drog på ett fräsande skott - sådär äckligt dykande - i ribbans överkant. Linus såg dock ut att ha hyfsad koll på läget. Noah borde ha utökat titanernas ledning när en snett-inåt-bakåt pass hamnade i ingenmansland i Latorps straffområde. Retligt skruvades lädret tätt utanför. Bara för sakens skull kontrade Latorp minuten efter. Effektivt och snabbt forsade de fram över gräset och med lite "rätt" studs på vägen placerades kyligt kvitteringen in. 1-1. Latorp bet sig in i matchen. De längre bollarna som hittills speglat lagets spel byttes allt oftare ut mot de kortare, mer energikrävande kombinationerna. Det hade då i 20 minuter varit Eker som styrt matchen. Fotbollen charmar många. På lika många sätt. Visst är det lärorikt att se Barcelona passa bollen i oändlighet på en perfekt gräsmatta i ett soligt Spanien. Men den riktiga fotbollen upplevdes ikväll på Mellringe IP. Med leriga strumpor, frusna fingrar och ett stort hjärta var det länge sedan så många var så lyckliga en regnig tisdagskväll. Eker tilldelades en straff med fem minuter från halvtidsvilan. Både hemma- som bortatränare hade gärna sett reprisbilder. Straffen i sig? Tvärsäker. Emil Palm, 2-1 till Eker. Halvtid. Ledning för hemmalaget, 2-1. Desperationen var större hos Latorp i upptakten av andra halvlek. Det var också med mycket vilja som kvitteringen föll. Ett vackert anfall med kvicke nummer 27 som internationellt huvudnummer forcerades in efter lite flipperspel i titanernas straffområde. Latorp tog sakteliga över. Det var tyngd framåt och tätt bakåt. Matchbilden spegelvänd mot den första halvleken. Latorp förde, Eker sökte längre. I den 65:e minuten byttes två köpsugna förmågor in. Ervin bytte av Noah och Hama ersatte Edvin. Andra halvlekens sista halva blev av naturliga skäl mer och mer en viljekamp. Latorp, med sin vana vid den här typen av matcher var ofta numret större. Men titanerna vek inte ned sig. Med tio minuter kvar byttes ytterligare förmågor in för Eker. Simon och Abbe Råslind tackades av tillförmån för Filip Baly och Niclas. Att Latorp hade tyngd märktes vid hörnor och fasta situationer som ständigt var ett hot. Under matchens sista fem minuter haglade målchanserna åt båda håll, och bägge lagen hade med lite flyt kunnat avgöra cupmatchen. Domaren blåste av efter 90 välspelade minuter och matchen gick mot ett straffavgörande. Latorp drog det längsta strået och gick segrande ur "lotteriet" med 3-1 och totalt 5-3. Mycket tack vare sin skicklige burväktare Adam Friis. Ett fantastisk insats av titanerna som långa stunder var bättre än sina kombattanter. Vi fick varken solsken eller förlängt cupäventyr, men ett styrkebesked som heter duga. Dussinet matlådor skulle kunna delas ut, alla är värda den. Men det som ska hyllas ikväll är lagmoralen. Nya utmaningar väntar redan på fredag då Marieberg hälsas välkomna till Pettersbergs sköna plastmatta, 19.00 är tiden som gäller. Fredagsmyset har ju med Eker varit trevligt tidigare. Välkomna!
A-lag Herr
5 maj 2015
0kommentarer
Visa fler nyheter