Seger men långt ifrån bra

IBK Lidköping sämsta insats för säsongen kom typiskt nog i seriepremiären. Lidköpings tjejerna var inte att känna igen och det märktes att favoritskapet som lagts på deras axlar efter alla fina träningsmatcher var mycket tungt att bära. Matchen började annars bra. Kanske för bra. IBK tog ledningen med 1-0 efter att Ellen Svensson styrt in ett skott från Rebecka Valdemarsson i den sjunde minute. Och under de tio första minuterna såg det stabilt ut. Sedan började vi spela ojämt. Resultatet stod sig perioden ut men vi hade inte fått den andra linan att fungera alls under hela perioden så det var med viss oro som vi gick till pausvila.

Den andra perioden var bara dryga minuten gammal när vi drog på oss en utvisning för slag. Lockerud var inte sena att utnyttja situationen och kvitterade till 1-1. Mitt i perioden så fick Lockerud ett frislag rakt framför mål. Vi murade med hela fem spelare men ändå så var vi så dåliga att täcka så Lockerud kunde skjuta rakt igenom muren och ta ledningen med 1-2. I den 12 minuten så klarade vi av ett BP men spelet med fem spelare på plan var under all kritik hela den andra perioden. På bänken gjorde man vad man kunde för att få igång den andra kedjekombinationen. Både Moa Möller och Josefin Lång flankerade ihop med Ebba Lidholm men de fick inte spelet att stämma. Soloräder med bolltapp som följd gjorde att vi istället mest fick springa och jaga boll och täcka skott. Det kom därför inte som någon överraskning att Lockerud utökade sin ledning i den 16 minuten fram till 1-3. I detta läge såg det riktigt mörkt ut och den stora skara av tillresta Lidköpingssuportrar måste undrat om de hamnat på rätt matcharena.
Men med dryga minuten kvar att spela så fick vi en chans att krypa lite närmare då vi fick spela i Power Play. 16 sekunder räckte av det för oss att reducera. Det var Sandra Knookala som på egen hand ordnade reduceringen fram till 2-3. Ett mycket psykologiskt skönt mål för oss som vi tog med oss in i pausvilan.

I periodsvilan så fanns det inget krut att spara då riktlinjerna drogs upp inför den tredje perioden. Vi kunde bara inte lämna Mariestad utan att slåss till sista minuten. Vi visste ju vad vi kunde och vilket spel vi har i oss. Saken var bara att ha tålamod och tro på oss själva. Visst började vi bättre i i den tredje perioden. Vi hade börjat ändra om i andra linan redan i den andra perioden då Marie Persson gått in som center och Cajsa Hansson ersatt henne på backplatsen. Och när vi tio minuter in i den tredje perioden såg att det fanns mer att få ur laget så tog vi en Time Out. Backen Sandra Knookala fick ta klivet upp i kedjan och vi valde att avsluta matchen genom att gå runt på tre backar. Ändringarna visade sig ganska snabbt ge resultat på planen. Lidköpingstjejerna tog över spelet, ökade tempot, och pressade tillbaka hemmalaget. Och i den 12 minuten så kom den efterlängtade kvitteringen efter att Ebba Lidholm blivit framspelad av Sofia Aronsson. Lockerud var fortsatt under press efter kvitteringen och tog då sin Time Out. Men den hjälpte nog oss mer än dem själva. Vi fick lite extra vila vilket kom lägligt. Och när spelet så kom igång igen så hann det bara gå 45 sekunder innan Marie Persson pricksköt in 4-3. En underbar känsla såklart. I detta skede så återstod bara dryga tre minuter av matchen. Och som alltid så blir det mycket nervigt när det är så jämt. Alla bollar som Lockerud spelade in framför Erika i kassen kändes helt plötsligt som hyperfarliga målchanser. Och Lockerud chansade givetvis med att plocka sin målvakt i slutskedet. Men det gick inte vägen denna dag. Istället så bröt vi på mitten och bollen gick ut till Ellen på högerkanten som mycket fint lämnade över till Amanda på andra sidan som då fick helt öppet läge och från halva plan iskallt satte avgörande 5-3.

Sammanfattningsvis så glömmer vi snabbt de två första perioderna då spelet haltade rejält och en hel del spelare underpresterade. Men i den tredje lyfte vi oss och visade hög lagmoral då vi vänder matchen från underläge 1-3 till seger med 5-3. Vi vann sista perioden med 3-0 och det är ändå de tre poängen vi fick med hem som var det viktiga i denna seriepremiär. Att möta Lockerud på bortaplan är inte det lättaste. Givetvis så är det en viss nervositet i en premiär och det är lätt att man spänner sig. Vi tar med oss segern och spelet i den sista perioden och glömmer resten. Nu ställer vi in siktet på hemmapremiären mot Tygriket på söndag och fokuserar på tre bra träningar i veckan. Stort beröm till laget för att ni aldrig gav upp utan trodde på den vändning som till slut kom.