Referat: FBC Ystad - Palmstaden IK B

Fredagsunderhållning i Ystad – innebandy, kaos och ett golv från helvetet! 🌴🏑😂

Fredag kväll i Ystad. En kväll med målkalas, trasiga klubbor, förvirrade spelare och ett golv som förmodligen inte blivit godkänt ens som parkeringsplats.

Uppladdningen – Ystad var redo. Väldigt redo. 😂
Vi anländer cirka 1 timme och 15 minuter före matchstart. Då har majoriteten av Ystadpågarna redan matchkläderna på sig. Antingen var de fruktansvärt taggade eller så trodde de att matchen började en timme tidigare.
I vårt omklädningsrum är stämningen på topp. Eftersom Ystad kör spelarintro – ja, i division 5 😂 – behöver vi lämna planen tidigare. Matchsnacket får därför vänta till efter uppvärmningen.

Uppvärmningen – första varningssignalen 🚨
Redan under uppvärmningen märker vi att golvet är... speciellt. Bollarna studsar, hoppar och byter riktning på egen hand. Det är som att spela innebandy på en åker, fast utan den lantliga charmen.

Inge laddar för sitt livs hårdaste handledsskott.
KNÄCK!
Klubban går av högt upp på skaftet. Problemet? Inge hade exakt en klubba med sig. Lösningen? Låna Johannes klubba.
Ni som vet, ni vet. 😂

Spelarintrot – Joppe byter klubb! 😂
Ystad drar igång sitt mäktiga intro och spelarna ska jogga in på planen. Joppe glömmer helt enkelt vilket lag han spelar i och joggar glatt över till Ystads planhalva.
Publiken är inte imponerad. Vi andra börjar fundera på om det var en taktisk övergång eller om Joppe bara ville känna hur det var att spela för ett lag med intro.

Matchstart – Dennis lyssnar på instruktioner!
Precis innan första tekningen frågar jag Dennis:
"Du ska inte bara teka framåt och skjuta då?"
Dennis funderar ungefär noll sekunder.
Tekning. Skott. MÅL!
0–1 innan matchklockan ens hunnit starta! 😂
Coachgeni. Taktisk briljans. Ring landslaget.

Tyvärr varar känslan i ungefär 40 sekunder.
1–1.
Efter knappt sex minuter står det 4–1 till Ystad. Var det introlåten? Hade vi blivit hypnotiserade? Eller försökte vi fortfarande förstå hur bollen studsade på golvet?
Oklart.
Men vi vaknar, börjar spela innebandy igen och jobbar oss tillbaka. Efter knappt tolv minuter står det 4–4. Ystad lyckas dock peta in ytterligare en boll och går till paus med 5–4.

Andra perioden – målfest och berg-och-dalbana 🎢
Vi pratar försvarsspel i pausen. Alla nickar och verkar överens om vad som ska göras.
Tre minuter senare kvitterar Joppe till 5–5! Skönt att se att mannen som annars gärna samlar utvisningsminuter även kan bidra i målprotokollet.
Sedan åker vi på en dubbelutvisning och Ystad får spela fem mot tre. Här visar vi moral och ett riktigt bra boxplay. Tyvärr gör Ystad 6–5 ungefär tio sekunder efter att vi blivit fulltaliga. Två minuter senare kommer även 7–5.
Dags att agera.
Vi går ner på folk för att få momentum. Elias, även kallad MUREN, bestämmer sig samtidigt för att rädda en straff. Bara en helt vanlig fredag för honom.
Vi reducerar. Vi kvitterar.
Sedan börjar målen avlösa varandra i ett tempo som får sekretariatet att överväga sjukskrivning. När perioden äntligen är över leder vi med 10–9!
Tio mål framåt på två perioder borde rimligtvis räcka för att ha kontroll på en match.
Men nej då. Inte den här fredagen.

Tredje perioden – konsten att inte stänga en match 🤦‍♂️
Vi får powerplay nästan direkt. Ribbträffar, skott i täck och chanser som normalt ska resultera i mål. Men bollen vägrar.
Någon minut senare testar en Ystadspelare om Crille är byggd för amerikansk fotboll. Det var han inte intresserad av. Crille får sig en rejäl åktur in i sargen och domarna delar ut minuter som om det vore lördagsgodis.
Ystadspelaren: 2+2+2+10 minuter.
Crille: 2+10 minuter.
Här kommer också kvällens självkritik från tränarbänken. Jag tänker att våra spelare börjar bli trötta och väljer därför att fortsätta med de vanliga formationerna i stället för att sätta in vårt PP.
I efterhand? Inte direkt ett beslut som kommer hamna i någon tränarutbildning under rubriken "Geniala taktiska drag".
Vi lyckas inte utnyttja läget.
Men så har vi Joppe. Mannen som i andra periodpausen lovade mig att han hade ett mål till i kroppen.
Och när Joppe lovar något...
Ja, ibland håller han faktiskt det också! 😂
Efter nio minuter smäller han dit 9–11!
Tvåmålsledning!

Nu ska vi bara stänga matchen. Enkelt, eller hur?
Minut 9–17 – hur många chanser behöver man egentligen?!
Under de följande åtta minuterna skapar vi fem–sex riktigt öppna lägen. Sådana chanser som nio gånger av tio ska avgöra matchen.
Men den här kvällen hade vi förmodligen kunnat ställa ett tomt mål på mittplan och ändå lyckats träffa stolpen.
Bollen ville helt enkelt inte in.
Och då vet alla som spelat innebandy vad som brukar hända...
17.28 – Ystad reducerar.
Sedan följer några minuter av organiserat kaos. Ystad kvitterar och med 19.41 på klockan kommer även ledningsmålet.
Målen ser ungefär likadana ut: hopslag, studs, nytt hopslag och någon som försöker få kontroll på bollen. Plötsligt ligger den i vårt mål.
Det kändes stundtals mer som flipperspel än innebandy.
När slutsignalen går står vi där utan poäng efter en match som vi med bättre skärpa borde ha stängt långt tidigare.

Summering – välkommen till Ystads studsmattearena!
Det här är en match vi ska vinna.
Vi gör elva mål, skapar mängder av chanser och har flera möjligheter att avgöra. Samtidigt släpper vi in alldeles för mycket och får betala priset när vi inte lyckas stänga matchen.
Ystad ska ha beröm för att de aldrig ger upp. Jag är övertygad om att de kommer plocka många poäng hemma.
Det är inte många lag som är vana vid att spela på ett golv där bollen verkar ha en egen vilja. Hallen främjar inte direkt vacker innebandy, utan snarare brunkande, kamp och en rejäl portion slump.
Men tre poäng delas inte ut för flest målchanser, snyggast spel eller bäst ursäkter.
Den här gången var det Ystad som drog det längsta strået.
Vi får slicka såren, limma ihop Inges klubba och se till att Joppe springer åt rätt håll nästa match.

⭐ Matchens stjärnor ⭐
⭐⭐⭐ Dennis – Kaptenen!
4 mål och en inställning som visar varför han bär kaptensbindeln. Driver laget, tar ansvar och ger allt hela matchen. Dessutom bevisar han att det ibland lönar sig att lyssna på tränaren. Åtminstone vid första tekningen! 😂
⭐⭐ Kulle – Lugn som en filbunke!
Tillbaka efter skada och spelar som om han aldrig varit borta. Sprider lugn, fattar kloka beslut och står för 2 mål och 1 assist. Klass!
⭐ Lasse – Den eviga arbetsmaskinen!
Bidrar med mål, skapar ytor och arbetar outtröttligt över hela planen. Inget gnäll, inga ursäkter, bara hårt jobb. Precis den inställning vi vill se!
---
Vi tar med oss elva mål, en hel del lärdomar och en fredagskväll vi sent kommer glömma.
Nästa gång hoppas vi på tre poäng, ett golv där bollen rullar och att samtliga spelare kommer ihåg vilket lag de representerar.
🌴🏑💚🖤

Michael Wärja Tränare