Cibi condimentum est fames

FINAL: Hönö/Björkö - Landvetter IF 5-1 Idag skulle man kunna leta upp många klyschor i garderoben och satt dom som rubrik: "Tredje gången gillt", "Slutet gott, allting gott", "Vi lämnade ingenting åt slumpen" etc. Men jag väljer ändå denna rubrik som myntades av den insiktsfulle Cicero. På svenska är ordspråket mer känt som "Hungern är den bästa kryddan" - och det kan man verkligen säga om tjejerna från Skärgården. Efter att ha gått igenom en smått fantastisk säsong - jag skulle våga säga den bästa "ever" - där vi snäppt upp passningsspelt några nivåer, hittat en ännu högre snabbhet i tanke och handling och ovanpå det filat på spelförståelse och samspel, så är tjejerna fortfarande hungriga att vilja mer. De skulle mycket väl kunnat känna sig mätta på framgångar och tycka att det blir blasé att vinna flera titlar på raken, men istället tar de Valhalla i besittning och kryddar anrättningen så att den blir en ljuvlig trerätters, inklusive dessert. I Hönö/Björkö-kretsar är historiken välkänd, men för er andra så kan jag kort sammanfatta den. 2012 spelade vi Sanktan-final för F13 på Valhalla mot våra kompisar från Älvängen. Trots upphämtning där vi kvitterar i slutminuten, så förlorar vi senare grymt på straffar. 2013 - samma turnering och samma arena, men en annan motståndare - Jitex. Efter en superb säsong där vi gått felfria genom serien, så faller vi på Jitex kontringstaktik som ger ett par billiga mål, och vi plockar hem en silverpokal ackompanjerad av tjejernas tårar. Nu skulle äntligen rättvisa skipas, det var tjejerna överens om redan innan turneringen skulle börja och samtidigt fanns det en oro för att det var något förtrollat med Valhallas konstgräs, som inte riktigt matchade Hönö/Björkö-sagan. Men ganska snart förstår vi att nu har tjejerna bestämt sig. Inget ska komma i vägen för ytterligare en titel, för övrigt den första i en renodlad cup i 11-mannafotboll (där det också gått lite troll genom åren). Första halvlek var en ren uppvisning i snabb, fantasifull och sprudlande tjejfotboll. En njutning från kanten. Ettan kommer på en hörna som Andborn knoppar in vid stolproten hur säkert som helst. Tvåan och trean är Tildas mål via dribblingsnummer och genomlöpning. Fyran kommer psykologiskt precis innan pausvilan på straff, när Tilda blir fälld precis innan hon ska stänka dit bollen. Elinjoh tar straffen och rullar in den hur säkert som helst. Emellan målen får vi se vackert och effektivt kortpassningsspel, lite för få krossbollar, men desto fler tekniska briljansnummer. Ett av de mest minnesvärda ögonblicken är när Johanna vinner boll på mittplan, vänder bort två motståndare med en superbt utförd snurrfint, lägger den förbi nästa back, sular bollen när nästa röda tjej försöker jaga ifatt henne, och är sedan centimetrar från att få sätta något som hade förtjänat titeln "Årets Mål", men ändå fick stående ovationer från läktaren och avbytarbänken. I halvlek har vi dittills följt matchplanen till punkt och pricka - tjejerna har satt fart på bollen, satt till kropp i närkamperna och visat att vi inte viker en tum. Kanske visar tjejerna ändå en viss mättnad i andra halvlek. Klasskillnaden har varit ganska tydlig så långt och då smyger det sig in en "lättja", som är svår att skaka av sig. Ett femte mål kommer dock i början på andra halvlek när Tilda drar ett skott strax utanför straffområdet som målisen parerar, men där dyker Elinjoh upp som gumman i byrålådan och sätter returen. Resten av halvleken har vi ett gäng riktigt heta målchanser till, men passningsspelet blir lite mindre tydligt och vi håller i bollen något för länge. Landvetter gör ett tröstmål på sin enda riktiga chans i matchen, när det blir en kommunikationsmiss i försvaret och LIF-tjejen får komma ensam med Hilda. Men vi konstaterade att det dröjde till den 42:a minuten innan motståndarna för första gången spelade sig hela vägen till vårt straffområde och fick ett avslut. Hade varit kul att se siffrorna på bollinnehavet i den här matchen... Med i truppen idag har vi 3 tjejer födda 2001 - Sanna, Julia och Linnea. Alla tre visar redan en stor mognad i att möta 2 år äldre tjejer. Man viker inte i närkamperna och man hänger mycket väl med i tempot. RESPEKT nr 1. Vår backlinje som ligger rätt i positionerna och inte släpper igenom en enda djupledsboll under matchen. Och då fanns det ändå en landslagsforward i andra laget. Hilda har inte mycket att göra, men styr backlinjen på ett bra sätt, räddar ett farligt långskott och är nära att få en fot på friläget. RESPEKT nr 2. Vårt innermittfält som styr och ställer trots att Landvetter går ner på femtjeja-mittfält ett tag i första halvlek och försöker göra det trångt och vinna boll. Rörelsen utan boll, tajmingen och spelintelligensen hos Andborn och Julle är en njutning, liksom löpviljan, fysiken och bollkontrollen hos våra yttrar. RESPEKT nr 3. Och det giftigaste anfallet i hela västra Sverige visar sig igen från sin bästa sida. När 3 H/B-tjejer sätter fart mot mål (och det dessutom kommer ett par mittfältare utanför dem), då finns det inget tjejlag i världen som inte skulle få respekt. RESPEKT nr 4. Sista utomhusmatchen för säsongen och ni har gjort det igen - överträffat våra förväntningar! I samband med att RESPEKT2014 lanserades så pratade GFF mycket om att man vill ha bort resultatfixering, och själv har jag hört ett par gånger genom åren att H/B skulle vara just resultatfixerade. I min mening är det fel. Själv ser jag en stor skillnad mellan att vara resultatfixerad och fira framgångar. Fokus för vår del har ALLTID varit att spela vacker, passningsinriktad och rolig fotboll - det är prio 1. Sedan ÄR fotboll en tävling. Att lära sig hur man tänder till i en match, utan att bli övertänd, är också en del av utbildningen. Att ta bort känslorna ur fotbollen, tror jag med tiden skulle ta död på den. Då skulle vi lika gärna kunna grilla och spela ett parti boccia istället. Sedan får vi alla lära oss att bemästra de känslorna och inte låta dom gå ut över medspelare, motspelare, domare eller övriga medmänniskor. Det är mer kopplat till sunt förnuft. Men det måste vara tillåtet att fira en framgång - ett cupguld, en serieseger, en snurrfint, en vacker brytning, en straffräddning - utan att bli kallad resultatfixerad. Det är ett statement som jag vill göra när vi nu lämnar flickfotbollen, och jag tycker vi har lärt våra tjejer båda delarna - att vara respektfulla, och samtidigt starka individer med stor integritet. TACK till våra föräldrar, syskon och andra fans (som körde någon slags kanon - inte den med kulor i utan sångvarianten - med en inhyrd klack med gymnasieelever på läktaren). Äntligen fick vi ge varandra lite glädje på Valhalla. Ni är alla värda stor RESPEKT! Hönö/Björkö Dam A-lag 0kommentarer

Effektivitet, kvalitet och stabilitet

Hönö/Björkö - Hovås/Billdal IF 7-0 Det blir ett kort referat idag, eftersom timman är sen, sängen kallar och imorgon är en annan dag, som Christer Björkman skulle sjungt. Men lite terapisamtal skall jag ha först med min dator som sällskap. Vi har lärt oss räkna med att vi tappar ett par tjejer på matchdagen. Denna gång var det Torger som blev magsjuk på morgonen och Johanna som kände av halsen och därmed fick stränga order om att kurera den istället för att riskera något med matchspel. Matchstarten blev sen, på önskemål från motståndarna. Vi fick värma upp i närheten av plan och såg Landvetter ta sig vidare till final genom att slå Torslanda med 2-1. Före match pratade vi om att aldrig underskatta motståndaren, gå in till 110% i varje närkamp och spela vårt spel, utan att anpassa oss till Hovås/Billdal. Första minuterna kommer vi inte riktigt upp i banan. Det blir å andra sidan inga farliga chanser åt andra hållet heller. Så småningom börjar vi hitta spelet och kommer närmre och närmre H/B-straffområdet (känns lite märkligt att inte ha patent på H/B-akronymen...). I ett av anfallen hamnar bollen i vänsterläge hos Andborn, och innan vi hinner säga "insticksläge-mellan-ytterback-och-innerback", så sitter bollen som ett infryst ekollon (Ice Age och ekorren ni vet) i nätmaskorna. Så fruktansvärt effektivt och snabbavlossat! Efter den förlösande sparken så trillar bara spelet på. Vi släpper loss effektiviteten i spelet, höjer kvaliteten i passningar snäpp för snäpp, och bakåt är vi sanslöst stabila och släpper inte fram några riktiga farligheter. Hilda och backlinjen med Vickan i spetsen hanterar de situationer som uppstår med ett lugn och en avväpnande säkerhet som är en njutning att beskåda. Sofia och Emelie (som tyvärr fick gå av i första halvlek - hoppas att det onda i låret lägger sig snart) gör också ett grymt jobb på backpositionerna, liksom de som fick vikariera som backar idag. Målen trillar in på löpande band, i blixtrande anfall, på hörnor, på nick, på skott och på inkämpade returer. Tremannaanfallet med Tilda, Lisa och Elinjoh är sådär överjordiskt spelsprudlande som bara de kan vara, bakom dem finns Julle och Andborn som både vinner boll och styr vårt eget spelupplägg. Och på kanterna jobbar Fille, Emma, Linnea och Julia infernaliskt bra. Får nästan ge Fille och Emma en liten extra guldstjärna i denna match. Hemjobbet och viljan att vinna tillbaka boll med kraftfullt och fysiskt spel är så skönt att se och våra nya stjärnskott, Linnea och Julia, visar samma vägvinnande attityd. Filles tvåfotare följt av en tunnel på vänsterkanten i andra halvlek var en av matchens stora behållningar. Det är fotboll när den är som bäst - en lek med bollen! Nu väntar finalen på Valhalla - tredje finalen på tre år och denna gång så är det gillt och vår tur! Alla till Valhalla på lördag! Då hoppas vi att läktaren fylls av fans när tjejer från våra Skärgårdsföreningar ska kämpa om titeln och bucklan. Hönö/Björkö Dam A-lag 0kommentarer

Let it rain...

Hönö/Björkö - Qviding FIF 4-0 ... är en låt som Eliza Göralitegrann har gjort mycket förtjänstfullt (kolla här). Våra tjejer däremot fick göra en hel del idag, det mesta på motståndarnas planhalva. För andra gången på kort tid stod Qviding för motståndet. Vi kom till start med en stark 13-tjejatrupp och öste på från avspark. Något annat som öste var också regnet (nu börjar det likna härledningar á la Melodikrysset - kolla här så förstår ni vad jag menar: http://www.youtube.com/watch?v=DS8wzyODwq4), bollen blev som en upparbetad badtvål och ville inte riktigt sitta vid fötterna. Qviding slet och försvarade sig bra, parkerade tre mittbackar framför straffområdet och två centrala mittfältare framför dem. I området mitt framför mål var det därför ganska så stängt. Ytorna fanns på kanterna, men där hamnade vi allt som oftast för långt ner i hörnen eller för långt över sid-/kortlinjen. På det hela taget var det också lite loj attityd i en del närkamper, vi tog lite för god tid oss både för att vinna boll, behålla den och sedan leverera till lagkompisarna. Inget mål därför i första halvlek. När tjejerna var på väg in i halvlek så funderade jag på att hålla en svavelosande predikan för adepterna så Schartauanerna hade rodnat. Men efter en stunds eftertanke lugnade jag mig. Vad begär jag av tjejerna egentligen? Chansmässigt är det i princip spel mot ett mål. Det är svårt att hitta igenom ett försvar som backar hem med 9 tjejer, och det tar lite tid att komma underfund med trollformeln som dyrkar upp ett igelkottförsvar. Som så många gånger förr så kommer vi ut till andra halvlek med en annan attityd (jag fick i alla fall tillfälle under halvtidssnacket att skrämma några av tjejerna lite när jag illustrerade hur man är mer bestämd i bollvinnandet). Och med det så kommer vi till tydligare målchanser. Ettan trycker Tilda dit, tvåan kommer från ett snyggt anfall där Elinjoh spelar in bollen halvhögt och Johanna trycker in den distinkt på volley i höjd med straffpunkten. Trean och fyran är Tildas mål nästan helt och hållet. Lägg därtill flera riktigt bra chanser att öka på ledningen. Jag vill också berömma Linnea och Julia, våra super-ZeroOnes! De vinner boll, lägger passningar i djupled som är magnifika. Tar skott långt utifrån, kommer perfekt i luckorna, och det är bara hårsmåner från att någon av dem eller båda sätter en pyts eller två. Riktigt kul att skåda - och övriga tjejer är superimponerade får jag säga: "Ska Julia och Linnea vara med idag?! Gött!!". Men på det stora hela är det en stark laginsats igen. Att hålla spelet så bra uppe, trots svåra väderförhållanden, är strålande! Nu väntar semifinal på onsdag, och har vi läst spelschemat rätt så är det Hovås/Billdal som kommer stå för motståndet. Heden 4 är spelplatsen och 17:30 är tiden. Be there! Hönö/Björkö Dam A-lag 0kommentarer

The råddiest match ever!

Hönö/Björkö - Ale United 6-0 Upptakten till den här matchen blev något av det snurrigaste jag varit med om. På kvällen innan hade vi åtminstone 14 spelare på pappret, men sedan fick vi det ena återbudet efter det andra. 3 sjuka, 3 borta p.g.a. skolrelaterade saker och 2 av andra skäl. Summa summarum 9 spelare hade vi att tillgå på morgonen. Lägg därtill att ingen 98:a kunde gå in och stötta upp och att Puttes 00-gäng spelade match själva, så såg läget minst sagt lite snullet ut... Sofia hängde dock gärna på, efter lite internsnack med tjejerna på Bratte under dagen och så var vi 10. Men sedan tog det stopp. Sjukdomar och skador i Öckerös 99/00-lag gjorde att det fanns inte så mycket mer att hämta där. Upp från ingenstans kommer då två 01:or - Linnea och Julia, som Annelie hjälper oss att hitta. Och vilka guldkorn det är! Visst känner vi dem lite sedan tidigare, när de har varit med i Puttes 00-gäng och även i någon av våra inomhusmatcher, men inte visste vi att de var SÅ HÄR bra. Med en trupp på 12 spelare så beger vi oss sedan till Heden 4. Efter en uppladdning som mest såg ut som ett fredagsparty i omklädningsrummet med den vita högtalaren dunkande i takt med ett gäng dansande tjejer så är rådet att bara gå ut och ha så roligt som det går. Det krävdes också ett par kloka hjärnor och ett telefonsamtal till "ljusjouren" (det var kanske den som Herren använde sig av i begynnelsen?) innan vi kunde få igång elljuset på Heden 4, men sedan varde det ljus! Matchbilden är ganska densamma både i första och andra halvlek med den skillnaden att Ale United jobbar och sliter och ligger tätt på oss första 15-20 minuterna, men sedan börjar de tröttna när de får jaga boll och mest slå ifrån sig. Annars bryter vi deras uppspel högt, försöker hålla bra bolltempo och framförallt vårda den lilla runda trasan ömt. Så småningom resulterar det också i mål. Strax innan det kommer har dock Linnea och Julia visat prov på härligt spelsinne och löpvilja. Linnea tar emot bollen felvänd, och istället för att spela tillbaka den, så klackar hon den bakom hälen till Julia som kommer i en löpning och spelar den i djupled till Linnea som har löpt i luckan och slår ett inlägg som är så när att resultera. Klacken var helt klart matchens delikatess... Målet kommer istället när Linnea lägger en perfekt framspelning till Tilda som löper ifrån sin försvarare och inte gör något misstag ensam med målvakten. Tvåan sitter också innan halvleken är slut. I halvlek pratar vi om det vackra ordet "tålamod". Vi äger spelet och behöver inte bli frustrerande, eftersom tiden talar för oss. Ut till andra halvlek och vi visar att matchbilden ska fortsätta se ut så här resten av tillställningen. Och när det röda gänget tröttnar på att jaga boll så trillar målen också in. 3-0 kommer till genom en perfekt djupledsboll från Andborn som Linnea placerar i stolpen och på returen är Tilda där och rakar in den. Fyran sätter Sofia på en tilltrasslad hörna där hon vill mest av alla i straffområdet. 5:an kommer genom en perfekt boll från Linnea (?) som Tilda får på vänsterkanten, gör sin försvarare och spelar snett inåt bakåt där Lisa rakar in den görsnyggt. 6:an sätter Fille stensäkert på ytterligare ett vackert inspel. När man sitter på jobbet och dundrar iväg SMS och Messenger-meddelande om vartannat för att rådda fram 11 tjejer som kan spela match en onsdagskväll i oktober, så undrar man lite vad man håller på med. Men när man får titta på de här tjejerna när de spelar sin fotboll så är det så "totally worth it". Kul också att alla verkade ha roligt, inklusive Linnea och Julia. Deras kommentar efter matchen var också skön - "Ni kan ju passa hur många gånger ni vill inom laget..." Nu väntar två matcher till i gruppspelet och därefter förhoppningsvis semifinal och final. Mot Valhalla alla valkyrior! Hönö/Björkö Dam A-lag 0kommentarer

Visa fler nyheter