Seger på Österängen!

Efter Liverpools förlust i Champions Leaguefinalen för mindre än ett dygn sedan kände vi nu trycket utifrån på oss i Funbo. Den enda som ändå tycktes lämna pressen hemma var vår målvakt Viktor som var rätt självsäker på att det inte gick att vara sämre än Loris Karius. En efter en klev in i omklädningsrummet och det var ideliga kära återseende spelarna emellan.

Efter förlusten senast, mot nu serieledarna IK Rex, dök historien om Decca Reccords upp hos mig. De blev kontaktade av en viss Brian Epstein 1962 som hade sett till att ett band som kallade sig för The Beatles fick komma in och provspela en timme, men bossarna på skivbolaget var inte särskilt imponerade av vad de hörde. ”Guitar groups are on the way out, Mr Epstein”, och ”The Beatles have no future in show business”, sa de.

Med det sagt så kände jag lite att vi stod vid ett vägskäl. Skulle vi återigen vara ett lag som tog lite för lätt på poängtapp och förluster eller ville vi verkligen vara ett lag som alltid vill gå för tre poäng och unna oss att må dåligt efter en eventuell förlust? Efter min genomgång kändes det som om vi alla var överens om vilken väg vi skulle ta!

Matchens första 10 minuter var ett enda stort ställningskrigande, som det brukar vara. Både vi och Vesta försökte att spela med tålamod och hitta hålen i mitten för att snabbt komma till anfall. Vi börjar mer och mer hitta våra roller och det resulterar i flertalet målchanser för vår del, inte minst i den 19:e minuten när Axelsson frispelar en löpande Erik i djupet som prickskjuter rakt på målvakten.

Vi använder båda kanterna och hittar bra kombinationer och har flera bra avslut som borde ha resulterat i något mål men dessvärre går vi ofta på kraft i avsluten i stället för att placera bollen. Vesta sticker upp i någon enstaka chans under den första halvleken men helt klart går den på poäng till oss.

I halvtidsvilan är vi ganska nöjda med hur matchen har gestaltat sig och vi känner oss rätt så lugna. Vi tar upp lite småsaker och vi är alla överens om de justeringar som behövs göra inför andra halvlek.

Domaren blåser och det tar endast 30 sekunder innan Abdullah får en fin pass av Benji ut på sin kant som han förvaltar på allra bästa sätt. 1-0 till oss!

Vad som sedan händer är lite av en gåta. Vi faller ihop, helt och hållet. Vesta börjar nu dirigera matchen precis som de vill och vi följer deras pipa helt ut. Frustrationen att inte få tag i bollen börjar nu synas men vi håller oss trots det ändå rätt så lugna. Vesta kämpar till sig hörna efter hörna och det börjar kännas lite jobbigt.

Domaren blåser av för en välförtjänt vattenpaus på grund av värmen och det ska vi nog vara rätt så glada över. Vi tar tillfället i akt och tar upp grunderna i det spel vi vill spela och när det är dags igen så ser det mycket bättre ut.

De sista 15 minuterna känner jag igen oss och vi börjar rulla bollen lite mer och skapar ytterligare några farliga chanser. Domaren blåser av och vi kan sätta in ytterligare 3 poäng på Funbo kontot!

Idag skulle jag vilja ge lite extra beröm till hela backlinjen som genomförde strålande 90 minuter. Även dagens bänk gav mersmak på mycket mer. Har man lyxen att som tränare ha en bänk som är glada för de som får chansen att starta, de imponeras och blir glada av lagkamratens dragning eller brytning samt har ett leende på läpparna, då har man kommit en lång bit på vägen i min bok.

Nu tar vi sats mot en ny vecka med träning tisdag och sedan kröna den med bortamatch mot VP på söndag.

/Christofer