Information från Annika Felton

Hej! Ni som får detta email har varit med och hjälpt oss forskare i projektet ”Älgarnas foder och hälsa i södra Sverige”, inom vilket vi samlade prover från skjutna älgar under vintern 2014/15. Jag vill nu berätta att projektets slutrapport, liksom några andra populärvetenskapliga texter om projektet, finns tillgängliga på min websida: https://www.slu.se/cv/annika-felton1/ När du kommer till denna websida, klicka på ”Älgarnas Foder och Hälsa i Södra Sverige”. I texten som syns då finner du vissa ord i blå fetstil. Om du klickar på dem kommer du vidare till bifogade rapporter, artiklar, websidor etc. Här nedan kan ni läsa en kort sammanfattning av våra slutsatser från projektet. Sprid gärna detta email till jaktlagen. Jag och mina kollegor vill åter igen tacka alla jägare så väldigt mycket för ert deltagande! Utan er hade det inte gått. Med vänliga hälsningar, Annika Slutsatser · Vår studie av älgar visar att medelslaktvikter för kalvar – ett index för populationernas status – skiljer sig åt mellan populationer och delpopulationer i södra Sverige. Variationen i vinterdietens kvalitet reflekteras i detta index och landskapets fodertillgång. Älgarna behöver således både god kvalitet och hög kvantitet av foder. · De dietmässiga faktorer som bäst förklarar variationen i medelkalvslaktvikt är dietens mångfald av växter och växternas inbördes proportioner i dieten. Mycket höga eller låga andelar av viktiga växter verkar vara kopplade till relativt låga slaktvikter. · Relativt höga kalvmedelslaktvikter på ÄSO-nivå (älgskötselområde) karaktäriseras av en diet med hög mångfald av växter och en hög andel kvist från lövträd: ”lövträdsdieten”. I denna diet är tall, bärris och björk stapelföda. I motsats innehåller ”barrdieten” och ”jordbruksdieten” – typiska dieter i områden med lägre kalvmedelslaktvikter – obalanserade proportioner av barrträd och jordbruksgrödor, och högre frekvens av stödfoder än ”lövträdsdieten”. · De tre diettyperna reflekteras i vominnehållets balans av makro-näringsämnen. ”Jordbruksdieten” är kopplat till höga koncentrationer av socker och stärkelse, medan ”lövträdsdieten”- och höga kalvslaktvikter – karaktäriseras av medelhöga koncentrationer av samtliga näringskomponenter vi analyserat: inte för mycket och inte för lite. Detta resultat ger stöd till näringsbalans-hypotesen. · Våra resultat ger också stöd för påståendet att ung skog är en mycket viktig foderresurs för älgar. Sannolikheten för att ett ÄSO ska ha relativt många älgar med mycket låg vikt är högre om andelen ungskog är låg, och om arealen tallskog är låg och konkurrensen från andra älgar och kronvilt är hög. Våra resultat ger stöd för användandet av Skogsstyrelsens index foderproducerande ungskog. · Sammanfattningsvis visar våra resultat på en kombinerad effekt av fodrets kvalitet och kvantitet på älgarnas kroppsvikt. Viltförvaltare och skogsägare borde därför försöka gynna mångfalden och per capita tillgången av växter – träd, buskar, bärris och örter – inom älgarnas hemområden, och försöka vända dagens trend att man planterar gran på tallmark. Särskilt lövträden bör gynnas eftersom de har en oproportionerligt stor roll i älgarnas ekologi. · Dessa rekommendationer går hand-i-hand med andra incitament för att skapa större mångfald i svenska produktionsskogar. Sådana incitament inkluderar till exempel ökad biologisk mångfald, förmåga för skogsnäringen att vara adaptiv, skogens motståndskraft (resiliance) och ökad förmåga för skogen att erbjuda olika ekosystemtjänster. Annika M. Felton Forskare Docent (Associate Professor) Sveriges lantbruksuniversitet Swedish University of Agricultural Sciences Sydsvensk Skogsvetenskap/ Southern Swedish Forest Research Center P.O. Box 49, 230 53 Alnarp Besöksadress: Sundsvägen 3 Telefon: 040-415177, mobil: 073-8454793 annika.felton@slu.se, www.slu.se, www.slu.se/framtidiskogen ASA Älgskötselområde 0kommentarer

Kretsen välkomnar till Älgmöte, visa upp ditt horn!

Hej alla! Skicka detta vidare ut i jaktlagen! Onsdagen den 26 september kl 19.00 i Viljan, Brittatorp är det älgmöte i Norra Kretsen. Förutom information om årets älgjakt kommer Arne Harrysson berätta om hur vi på bästa sätt tar tillvara på vårt viltkött efter skottet. Vi kommer också att visa älghorn från kretsen. Har du ett fint horn från de senaste årens jakt vill vi gärna att du tar med det. Ring till Conny, 070 578 09 07 så samordnar han detta. Än så länge har vi inte många horn att visa, så vi är tacksamma om ni hjälper oss med detta! Som vanligt kommer det att finnas fika att köpa. Välkomna! /Styrelsen Marie Jonsson Chemistry technical documentation and regulatory support Surgical Workflows ASA Älgskötselområde 0kommentarer

Riktlinjer till jägare och förvaltare hösten 2018

- Med hänsyn till årets extrema väder Våren gick snabbt över i sommar, en sommar som kantas av extremt varmt och torrt väder. Det varma och torra vädret påverkar viltet rent fysiskt och de söker sig till kärr och fuktiga miljöer. De rör sig också så lite som möjligt för att inte bränna onödig energi och vätska. Vilket gör att det är extra viktigt att viltet faktiskt få vara i fred och inte störas mer än absolut nödvändigt. Jägareförbundet Kronoberg har med anledning av detta följande rekommendationer inför höstens jakt: - Öka uttaget av kalv kraftigt! - Inrikta jakten på de små kalvarna. - Vuxenavskjutningen ska inriktas på små djur och djur i dålig kondition. Det klövvilt som drabbas hårdast av vädret är älgen som får värmestress redan vid 15 plusgrader, vilket gör att hjärtfrekvensen går upp och det går åt mer energi. Vädret påverkar också växtligheten som viltet ska tillgodogöra sig och fodrets kvalitet påverkar hur mycket viltet måste äta. De som påverkas mest är kalvar, kalvförande ko, små och dåligt utvecklade ungdjur samt äldre individer. Vuxna individer som tjurar och icke kalvförande kor klarar sig bättre. Ett år som detta kan vi förvänta oss att kalvarna inte får den utveckling som vi önskar. Tillväxten påverkas av kvalitén och tillgången på kons mjölk samt andelen örter och dess näringsinnehåll. I år fick korna en kort tid på sig att återhämta sig efter den segdragna vintern och har med stor sannolikhet haft svårt att ge sin kalv en bra start i livet. Grönbetet har torkat ut och älgarna får äta mer fiberrik föda, vilket de annars gör mest på vintern. Det påverkar i sin tur älgkorna som inte klarar att producera tillräckligt näringsrik mjölk till sina kalvar. Således har den tid då kalven växer som bäst blivit väldigt tuff. Detta sammantaget gör att kalvslaktvikterna med stor sannolikhet kommer minska. Var därför eftertänksam och inrikta jakten främst efter de små och eftersatta kalvarna. Detta för att de svaga kalvarna har svårt att klara den kommande vintern samt för att inte försämra älgstammens kvalitét på sikt genom att låta försvagade och eftersatta individer växa in i stammen. Vädret påverkar också kons förutsättningar att komma i bra kondition inför brunsten, vilket avgör om hon går i brunst överhuvudtaget eller hur många ägg hon släpper. Årets väder påverkar således nästa års reproduktion. Som jägare och förvaltare måste vi därför vara oerhört lyhörda på hur det ser ut i skog och mark samt vilken status viltet har. Vädret har påverkat årets avkommor negativt och vi måste vara beredda på att snabbt justera avskjutningsplaner och skötselplaner. Detta innebär givetvis inte att allt är fritt utan snarare att man har en extra stor eftertanke på vilka djur som fälls. Spara produktiva djur och styr över jakten på små och svaga individer. Det är framförallt viktigt är att inrikta jakten på kalv och verkligen anstränga sig att fälla små och eftersatta kalvar. Är många av kalvarna små och eftersatta rekommenderas fri kalvjakt. Återhållsamhet kan behöva ske på vuxna djur för att ge utrymme för kalvjakten. Årets extrema väderlek är inget som varken vår natur eller vårt vilt varit utsatt för under de senaste hundra åren. Det innebär att vi måste hantera detta på ett bra och handlingskraftigt sätt. Därför är det viktigt att hålla dialogen levande i jaktlagen, skötselområden och förvaltningsområden för att vi skall få en så bra förvaltning av älgstammen som möjligt. För att öka kunskapen om vädrets effekter på viltet är det extra viktigt att samla in och rapportera Älgobs och slaktvikter i Viltdata. Uppmaningen är att man inom älgskötselområdena har ett avstämningsmöte senast efter första jaktveckan och helst redan efter de tre första dagarna. Detta för att snabbt kunna justera avskjutningens inriktning. Om älgobsen visar på förändringar som föranleder förändrad avskjutning är det viktigt att man reviderar älgskötselplanen, dels för årets förvaltning men även för kommande års förvaltning. Stora delar av detta gäller självklart även övrigt klövvilt. Vidare är det nu extremt viktigt att en aktiv och kvalitativ viltvård bedrivs. För mer information och vid frågor kontakta: Elias Turesson, Jaktvårdskonsulent elias.turesson@jagareforbundet.se alt 010 – 58 47 657 Annette Petersson, kommunikatör annette.petersson@varnamo.se alt. 070 – 381 93 26 Nils Posse, ordförande nils@bergqvaragard.se alt 070 – 670 52 34 Lennart Oskarsson, sekreterare lennart.oskarsson@osnakop.se alt. 070 – 670 93 70 Ewert Frisk, vice ordförande ewert.frisk@gmail.com alt. 070 – 835 52 53 Jaktliga hälsningar Jägareförbundet Kronoberg ASA Älgskötselområde 0kommentarer

Visa fler nyheter