Fyll i din e-postadress för gratis uppdateringar om Ysby BK Herrlaget
Du är redan följare. Får du inga mejl kan du redigera dina Notisinställningar under Mina uppgifter.
Klicka på bekräftelselänken i det mejl vi skickat dig för att börja ta emot uppdateringar från Ysby BK Herrlaget.
Herrlaget
Följ oss för uppdateringar
Riktigt tråkigt men tre poäng bärgade!
Det här var en riktig skittillställning. Från start till mål. Först och främst är Sannarp i Halmstad den absolut tråkigaste arenan i hela Halland att spela fotboll på. När vi dessutom förvisas till plan 13 blir det ännu värre. Plan 13 ligger nämligen bakom macken, bredvid en lastbilscentral och en halv kilometer från omklädningsrummen. Själva planen var även den en historia i sig. Hade inte blivit klippt sen midsommar och innehöll minst fyra sandbunkrar. När väl matchen började var spelet någon form av antites till fotboll. Inter spelade utan struktur. Vi spelade inte alls. Tränarparet sjabblade till det och vips stod det ett noll till hemmalaget. Kort därefter sparkades Emil Olsen brutalt ner i motståndarnas straffområde. Förmodligen med bruten fot och såklart oförmögen att spela vidare. Straff tänker du. Nejdå tänkte domaren. I tidernas mest bisarra domslut dömde han frispark till Inter. Helt sjukt. Vår spelare får bäras ut. Sparken så hård att det borde utdömas tre straffar och rött kort. Och vi får frispark mot oss. Olsen i svåra plågor bars ut och spelet fortsatte. Med kvarten kvar satte Otto kvitteringen. Inte helt orättvist men inte heller helt rättvist. Snyggt mål på volley efter hörna.
I paus pratade vi om att höja oss och att inte gå i närkamp med Interspelarna då det var helt uppenbart att domaren såväl som domarkontrollanten hade som huvudsyfte att inte reta upp hemmaspelarna och mer än gärna blåste till hemmalagets favör i de mest konstiga situationer. Efter tre minuter fick Harry Bolmgren en smäll i en närkamp. Knäet hamnade på fel sida benet. Kalle som stod närmast blev magsjuk och full kalabalik utbröt. När jag ringde 112 frågade damen om man kunde se skelettet. Inte en chans att jag gick bort och tittade. Stort tack till den Interledare som lyckligtvis arbetade som läkare och som tog hand om svårt skadade Harry.
Vi samlade ihop oss och lovade att spela vidare. Olsen skämdes lite ute på kanten. Hans svullna fot var som ett skrapsår i jämförelse med Harrys demolerade knä. Direkt gick vi till anfall. Otto tryckte in tvåan med ett distansskott och vi ville ha mer. Kalle som tidigare bränt ett fint friläge tryckte in trean och Anton Olsen kom toknära att göra fyran. Nu var det bara ett lag på banan. Därför var det en smärre chock när Inter kontrade in sitt andra mål med någon minut kvar att spela. Något mer hann inte hända även om domaren såklart lyckades ge Inter en sista frispark någon meter utanför straffområdet.
Spelet som sådant var på ren och skön skånska mög. Det var mer eller mindre kaos på planen. Vår passningsprocent var lägre än reporäntan (googla det…) och vi undvek alla närkamper och allt annat som påminde om fotboll. Lägger man till planen bakom en jävla lastbilscentral, alla skador och att allt utspelade sig på en söndag eftermiddag kan jag slå fast att det här faktiskt var en av de minst upphetsande matcherna jag spelat i hela mitt liv.
Ska vi leta positiva saker kan jag bara komma på tre stycken. Först och främst att vi vann. Vidare att inte fler än Harry och Emil blev skadade. Till sist att tre halvliters cola bara kostade 53 kronor på tidigare nämnda mack.
Hemresans stora höjdpunkt var annars att samtliga spelare vägrade stötta stackars Emil Olsen som fick hoppa ut från idrottsplatsen på ett ben. Till och med Inters spelare frågade om de kunde hjälpa till men fick till svar att bara strunta i honom. Match på lördag mot Astrio. Utan Harry Bläckfisk Bolmgren och utan kapten Olsen. Dessutom säkert Svensson och Noak avstängda. Det löser sig säkert på något sätt.
Kämpa Ysby!
Match mot vapnö | 29 sep, 17:00 |
Match mot Oskarström | 5 okt, 13:00 |
Match mot Getinge | 12 okt, 15:00 |
Kommentera
Du måste logga in för att kommentera