Fyll i din e-postadress för gratis uppdateringar om Vetlanda BK
Du är redan följare. Får du inga mejl kan du redigera dina Notisinställningar under Mina uppgifter.
Klicka på bekräftelselänken i det mejl vi skickat dig för att börja ta emot uppdateringar från Vetlanda BK.
Vetlanda BK
Följ oss för uppdateringar
I en tvådelad intervju berättar VBK:s lagkapten Johan Löfstedt om sin roligaste säsong i VBK, försäsongen och föreningens långsiktiga tänk. Dessutom om nya uppdraget på bandygymnasiet i Vetlanda.
Det är torsdag i maj och Vetlanda BK har precis avslutat ytterligare ett försäsongspass. Kvällssolen tittar fram över Vetlanda när Johan Löfstedt och jag slår oss ned i ett avbytarbås på Heds Arena och samtalar medan Hvetlanda GIF tränar på konstgräsplanen framför oss. Det har gått tre månader sedan bandysäsongen tog slut, en säsong där Vetlanda BK nådde den näst bästa poängskörden någonsin i Elitserien.
- Förra säsongen var jäkligt rolig, det var den roligaste säsongen sedan jag kom upp i A-laget och jag måste säga att Jonas (Claesson) och Sigge (In-Fa-Lin) fick ihop det jäkligt bra. Det är inte lätt som nya tränare med så många nya spelare att få ihop det så bra som de gjorde, säger Johan Löfstedt.
Det hänger väl antagligen ihop, för samtidigt som laget VBK gjorde en bra säsong så gjorde även kapten Löfstedt en bra säsong. 48 poäng i Elitserien och i flera matcher en helt avgörande spelare, vilket också gjorde att Johan tog sig tillbaka till landslaget igen. Det märktes att det var skillnad på Johan Löfstedt säsongen 2015/16 jämfört med säsongen innan och det medger han även själv.
- Året innan var jag skadad, hade problem med hälsenan, så jag kunde inte löpa. Det gjorde att jag fick träna på motionscykel och där får inte jag upp flåset på samma sätt, så jag kände mig helt enkelt inte lika vältränad för två år sen. Nu, den här säsongen, kände jag att jag hade en helt annan ork och tryck i grejerna, där var jag inte på samma sätt för två år sen. Så när man känner så blir det ju också betydligt roligare att spela.
Den 2 januari i år var det dock inte lika muntert vid Sapa Arena. VBK hade precis förlorat hemma mot Kungälv efter ett ras i andra halvlek och ställdes inför en vecka med Villa Lidköping borta och Hammarby hemma. Johan berättar att VBK-laget samlade sig efter Kungälvsmatchen och hade ett bra snack, men väl i Lidköping tre dagar senare låg laget under med 3-0 i paus. I upptakten av den andra fick VBK straff och Johan, som hade missat straff på övertid mot Kungälv, klev fram på nytt. Men istället för att skjuta petade han bollen framåt till Joakim Andersson som satte 3-1-reduceringen. VBK vann sedan matchen med 6-4.
Jag känner att den där petstraffen vände, inte bara matchen, utan känslan för hela säsongen?
- Du sätter fingret på det, jag har inte tänkt på det tidigare, men så är det verkligen. Vi hade tänkt peta mot Kungälv men det gick inte eftersom det var matchens sista skott. Så vi gjorde det i Lidköping och de blev kanske lite chockade av det, de visste inte vad som hände och det var ett kul mål att göra i Lidköping. Sen vände vi ju matchen och fick med oss en sån jävla energi hem. Att slå ett så bra Villa på bortaplan gav oss ett enormt självförtroende.
Med det självförtroendet besegrade VBK Hammarby i Sapa Arena i den kanske mest klassiska matchen som har spelats i arenans femåriga historia. Samtidigt passade laget då på att för alltid förändra tonläget i införartiklarna till kommande matcher mellan Hammarby och Vetlanda.
- I varenda artikel inför Hammarby har det stått att VBK aldrig har besegrat Bajen och det sätter ju sig i huvudet på något sätt. Så det var viktigt att slå dem och det var en häftig match att vinna, vi och Hammarby har alltid haft en historik. Sen slog vi SAIK också och jag tycker det visar på hur mycket vi höjde oss förra säsongen. Visst, vi förlorade två gånger mot Kungälv men jag gör hellre det och slår några bra lag än att slå alla bakom oss och vara chanslösa mot de bättre lagen, som det var första säsongen när jag kom hem igen, säger Johan Löfstedt.
NYTT UPPDRAG PÅ GYMNASIET
Till vintern gör Johan Löfstedt sin tionde säsong i Vetlanda BK:s A-lag. Där är allt som vanligt. En nyhet är däremot Johans nya jobb vid sidan av isen, då han kommer ta över efter Sergei In-Fa-Lin som ansvarig på bandygymnasiet i Vetlanda. Johan berättar att han ser väldigt mycket fram emot sitt nya uppdrag.
- Det ska bli fantastiskt roligt. Det är tråkigt att Sigge försvinner från staden och från ungdomarna, men jag ska försöka lära mig av honom och försöka få med så mycket bra som möjligt från honom. Jag har alltid varit intresserad av göra något sådant här och alltid gillat att peppa unga killar och kunna komma med konstruktiv feedback. Så för mig var det väldigt stort att få frågan och jag är väldigt glad att få chansen.
Bandygymnasiet är en viktig del för framtidens rekrytering av bandyspelare till Vetlanda. VBK har en tradition av att locka till sig unga spelare från runt om i Småland, mycket tack vare den erkänt duktiga juniorverksamheten men också tack vare gymnasiet. Det gör att en av föreningens största profiler på isen nu också får ett viktigt ansvar utanför isen - att få ungdomar att fortsätta välja Vetlanda och att utveckla dem på skoltid.
- Det är klart att jag hade resonerat så om jag hade sökt, att det finns en bra spelare som jag kan se och lära mycket av, det kan vara en fördel. Men det viktigaste är ju hur man tar hand om det, man kan ju inte bara leva på ett namn. Vi har varit duktiga på att få de bästa från regionen och det tror jag vi kommer fortsätta göra. Jag menar, Martin Landström valde mellan Villa och oss, så det är ju bara att tacka och ta emot att han valde oss och vi får möjlighet att spela med honom i vårt lag. Så det vill vi ju fortsätta med och få fler att flytta in i kommunen.
Upplägget på gymnasiet handlar dock om en avvägning, så det inte blir för mycket bandy för eleverna. Johan säger att det är framförallt här som han behöver prata med Sigge In-Fa-Lin om hur han har lagt upp träningen och att lära av honom.
- Det gäller att hitta en bra balansgång, jag menar killarna tränar ju varje kväll och spelar hur mycket matcher som helst i 18- och 20-årslagen. Jag kan ju inte bränna ut dem på förmiddagarna. Så där behöver jag veta mer om hur Sigge har resonerat, men jag ska ha en överlämning med honom under sommaren så det kommer att bli bra.
När du pratar om det här låter det som att du kan tänka dig att vara tränare, inte bara på gymnasiet, i framtiden?
- Hade du frågat mig för fem-sex år sedan hade jag sagt nej, men ju fler år man spelar och ju mer delaktig man är, desto mer känner jag att jag vill bli det. Jag har ett helt annat synsätt på bandy nu än tidigare och har nog något att tillgå efter karriären. Jag vill spela så länge jag bara kan, bara jag är hel, men den dagen jag slutar så blir jag nog tränare. Det verkar faktiskt rätt kul och det är en chans att fortsätta vara med i bandyn, säger Johan Löfstedt.
Fortsätt läsa intervjun i del 2 här!