Referat: Fritsla IF - SK Mjörn

A-lagets sista veckomatch säsongen
2020 spelades fredag 28/8 borta i Fritsla. När en kommer in i Fritsla norrifrån får man en värmländsk känsla i magen. Då menar jag tyvärr inte det där goa nordvärmländska med skön luft och schletna Chevor utan lite mer östvärmländskt som Lesjöförs. Det känns nerlagt liksom. Bruket är dött och tåget stannar inte längre. Sen kommer en fram till ståtliga Kungaberg med rullgrind och hela faderullan. Fräsch anläggning! För lite sittplatser i omklädningsrummet, men vi är väl det sista gänget i världen som ska klaga?

Den ganska långa bortamatchen en fredag med mörkrets intrång som värsta fiende gjorde att avsparken var planerad till 18:15. 18:00 anlände de sista Mjörnspelarna till anläggningen och det var väl inte optimalt. Det är för övrigt ett pussel att få ihop livet när man blir gubbe så jag väljer att skänka tacksamhet till alla sambos därute som står ut med bollsparkande sämre halvor. Uppvärmningen blev inte som vanligt men vi lyckades i alla fall ställa följande 11 goa gubbar på benen lagom till matchstart:
Hassan Janne Ali Jan
Rosen, Järis, Frank the tank, Blomberg
Abbe, Sundberg, Olle, Ahmad
Gabbe, Kula

Förstärkning: Kelvin, Prytz, Jarl

Trogna fans noterar att både Högga och PL saknades till kvällens drabbning förutom redan skadade Köpp och Simeon. Högga med spricka i revben från Horredsmatchen och livsnjutarn PL med kust i blick.

Första halvlek är en kavalkad av målchanser där lagen tycktes tävla mot varandra om vem som kunde fixa fram skönast läge utan att göra mål. Undertecknad räddade en boll på mållinjen, Fritslaback gjorde det samma när Ahmad lyfte förbi målvakten. Janne gjorde en fin dubbelräddning i ett vasst läge. Båda lagen hade en varsin boll i mål där båda förmodligen avvinkades felaktigt för offside. Fritslas målchanser uppstod oftast när uppspelen var slarviga och motståndarna kunde gå till motattack. Detsamma gällde flertalet av våra fina chanser. Jag minns även när Sundberg kom ren i djupet och försökte lyfta den över en utrusande målvakt som gjorde en tokparad och fredade målet. Det var som sagt svängigt i första halvan och lagen bytte målchanser med varandra. Det kändes därför konstigt när Fritsla gjorde 1-0 ur ingenting. Ett inkast skarvades vidare till storstjärnan med de väldiga utbrotten. Efter lite taffligt försvarsarbete från undertecknad så lyckades forwarden peta in bollen under en fläkande Janne. Segt.

Momentet senare hade vi kvitterat. Välförtjänt får vi väl ändå säga. Olle drog iväg en medaljong med lite fukt på som målvakten inte hade koll på. Bollen for i ribban och när en retur dimper ner framför mål, då är han där: Patrik Kula Karlsson. 33 mål ifjol, äntligen första målet i år! Avslutet lika säkert som att gubbarna på läktarn inte hade fanta i sina ryggsäckar. Men de goa gubbarna måste nog få lite utrymme här. Det finns så många frågor men inga svar. Jag tänkte därför fabulera fritt. Gösta, Börje, Kenneth och Jansson går på varenda hemmamatch på Kungaberg. Det är ingen slump att de vill trycka in en fredagskvällsmatch sent i augusti. Det är gott med bira efter en hård vecka, stå å hänga med gubbah lite, kanske bjuda på en flaskgrogg i paus. ”Sätt en kniv i böllfan” och ”FRISPARK ÖÖÖÖJ” är ju precis vad en vill ha från sina supporters. Det osar avund här och jag får stå för det. Breddfotboll (käft, vidrigt ord) när det är som bäst.

1-1 hade vi i paus. Det kunde lika gärna ha varit 4-4.

I andra halvan tyckte jag att vi tog över. Fritsla gick på kontring men gjorde det förtjänstfullt. I inledningen av andra halvan kom Ahmad loss på vänsterkanten och spelade snett inåt bakåt till Gabbe som drog till direkt. Mål hade alla antecknat men målvakten gjorde en kalasräddning i taket och tippade till hörna. På samma härna var vi nära att knoppa dit den men bollen smet utanför.

Ur ingenting lyckades istället Fritsla få iväg en boll i djupet där deras nyinbytte ytter med sin första touch chippar från 25 meter över Janne i målet, i innerstolpen och sedan retfullt in i motsatt gavel. 2-1 Fritsla. Sjukt mål ur en sjuk situation. När motståndarna får sådana mål och vi får slita som djur för vårt mål så känns det tufft efteråt.

Vi försökte därefter etablera press men i ärlighetens namn så kommer vi bara halvnära. Känslan var att vi inte riktigt var heta framför mål i slutet och det är inte ok. Vi hade absolut mer boll men Fritsla låg väldigt lågt och det var därför svårt att hitta igenom köttmuren. Det handlar som bekant om att göra mål.

Ytterligare en riktigt sur bortaförlust och denna afton tyckte jag inte riktigt att vi förtjänade det men så är det ibland.

Kula får cred för sitt mål och de rejäla hemlöpen när pannbenet kom fram i slutet. En sulad vattenflaska i omklädningsrummet visar att viljan finns där. Där behöver vi som lag se och lära. Även Janne i målet förtjänar cred, gör några riktigt svettiga räddningar. I övrigt är känslan att vi kan höja oss några snäpp. Det kommer behövas redan i nästa omgång då vi tar oss an den obesegrade serieledaren Bergdalen hemma på Bodarnevallen. Upp till kamp kamrater!

Henrik Järåsen Utespelare