Referat: Fritsla IF - SK Mjörn

Fritsla away 2020. Det fanns en del minnen kvar. En urusel uppladdning då det var veckomatch långt in på hösten och de sista Mjörnspelarna anlände lagom till matchstart. Vi gjorde då en ganska slätstruken insats och fick åka hem med 0 poäng efter att en inhoppare i Fritsla fått jackpot på volley (stolpe in) med sin första touch i matchen.

Sedan dess hade halva Fritslalaget slutat och gjort come back lagom till lördagens drabbning. I laget fanns numer också den gode Borgstenabekantingen Fabian Fabinho Andersson.

Lördagen den 3e juli 2021 var alltså datumet för årets Fritsla away. En underbart stekhet dag. 57 grader i solen och matchen startade kl 15 på ett brinnande Kungaberg. Samma domare som ifjol och samma tråkiga poängskörd för oss. Samma "sätt en kniv i böllfan" och lika mycket bärs på Gunde, Jörgen å Ove i backen. Samma arena men denna gång med ännu fler "brannguurt"-til-I-die-personer i puliken. Faktum är att det väl endast var Jojo, Blomman och Ahmads bror som inte hejade på Fritsla i lördags. Det märktes. Från den 43e minuten när Fritsla lyckades peta in en retur efter att Ryberg olyckligt inte fått bort bollen i förstaläget så hämtades/återställdes exakt noll av de fem matchbollarna som fanns vid matchstart. Klart jag kan köpa att någon inbiten supporter vill vara lite jävlig i slutet av matchen och duckar för att ta emot en boll som gått ut för ett inkast. Men när ett helt samhälle sluter upp och sektliknande maskar med bollar som får de största fotbollstjärnorna i världen att framstå som usla amatörer - DÅ! Då vet man att man är i Fritsla.

Startelvan:
Ryberg
Rosen, Järis, Blomberg, Frank
Olle, Abbe
Saw, Gabbe, Ahmad
Prytz

Förstärkning: Örning, Adam, Kelvin, Kula.

Inte samma startelva som i premiären, men vi brukar ju inte vara kända för kontinuitet heller. Vi hade bestämt oss för att gå ut och försöka rulla lite boll och jag tycker såhär i efterhand att vi gjorde det bra. Matchinledningen var inget vidare. Ahmad var nära att rycka sig loss i ett friläge efter knappt tio minuter men när han skulle sträcka sig efter bollen så gick baksidan åt skogen och där var det tack och hej för Ahmad. Tungt såklart. Adam kom in och slet på bra i värmen.
Vårt spel på ett mer generellt plan innehöll flera fina kombinationer efter de dåliga inledande minuterna och vi kom verkligen förbi Fritslas första press. Det fina spelet på de två första tredjedelarna omsattes tyvärr inte i några mål. Vi hade några skott utifrån av Gabbe och Olle samt en nick av Gabbe i chansväg. Fritsla å sin sida hade inte mycket de heller förutom en hörna i utsidan av stolpen. Målet har vi ju redan skrivit om, extra salt i såret var att det från vår sida såg ut som en klockren bollbrytning i sekvensen där Fritsla får frisparken som sedan ledde till målet.

I andra halvlek hade vi fortfarande fina intentioner men i takt med att matchuret tickade uppåt så gjorde hettan det allt svårare att hålla uppe någon form av intensitet. Vi försökte flytta upp på slutet vilket gav Fritsla ytor att kontra på, något de trivdes ganska bra med.
Slut och säsongens första förlust. Tungt, helt klart. Även om vi såklart hävdar att vi skulle avgått med seger så hade i alla fall 0-0 varit mer rättvist.

Fritsla kämpar och sliter och har sin filosofi. De har två raka på oss nu, det kan vi inte snacka bort. Fyllgubbarna på sidan kan vi snacka lite om istället, de höjer ju stämningen. Det är skön division femstämning på Kungaberg, det är det. Välkomstmyset i omklädningsrummet var ju bättre än Limmareds från ifjol. Det betyder att förstaplatsen just övertogs.

Så, det är bara fotboll... Haha fan heller! Det var med en knuten näve i fickan jag lämnade gräsplanen med gruslöparbanor runt för denna gång. Nästa år, då måste vi få bjuda in till Bodarnevallen.
Då jävlar.

Henrik Järåsen Utespelare