Lite snack med 200 mannen: Erik Alvhede

Du står nu på 199 matcher i Lunden Överås BK. Hur känns det att nu på fredag bli klubbens förste man över 200?
Det känns som man blivit gammal men klart känns det speciellt. Att bli först till 200 matcher i en förening är få förunnat. Det har ju lite att göra med Lunden ÖBK:s ringa ålder och det finns en del gubbar som har mer matcher i Överås BK och Lunden AIS. Men det kommer inte synas i historieböckerna.

Med alla dessa matcher och år i klubben måste du väl ha sett ett par riktigt goa karaktärer i omklädningsrummet, är det några som sticker ut?
Det finns en hel del. Coffe som inte pratar så längre. Petah som menar att ”its called dressing room because we have fun there”. Magic som älskar polsk flasköl. Affe som har mer anekdoter än Egon har soltimmar.

Vem är den bäste LÖBK spelaren, du lirat med under alla dessa matcher?
En viss Mikael Eteus är svår att förbise med ett målsnitt på nästan 2.0. Men att vara bäst handlar mycket mer än om att göra mål. Så jag säger att den bästa jag spelat med är spelaren med näst mest spelade matcher i klubben, Mattias ”Affe” Alfredsson. Vinnarskalle, engagemang (både på och utanför planen) och en förmåga att höja andra är klart bättre attribut att bidra med än mål i division 4.

Vem skulle du säga är den mest opolerade?
En relativt ny spelare kommer upp, nämligen Patrik Figoni. När han väl lagt skorna på hyllan så kan han ha det högsta kortsnittet i lokalfotbollens historia. Om han fortsätter i det nuvarande tempot det vill säga. Men tänker även på en Robert ”Robban” Karlsson som varje match åtminstone kom 5 sekunder sent in en tackling på en ovetande mittback.

Vem är den bästa motståndaren du stött på?
Kan man säga alla i Helsingborgs IF? Kommer ihåg en situation när jag markerade Rade Prica där han tog tag i mig kasta bort mig och sen nicka in bollen från 16-meterslinjen. Vädjade till domaren som hade haft blicken åt annat håll. En annan situation var när deras ytter Lalawele Atakora kom mot mig och körde vad som kändes som 15 överstegsfinter. Kom på mig själv tänkandes att jag måste chansa åt vilket han går. Fifty-fifty chans liksom. Chansa såklart fel och begreppet ”gick och köpte korv” fick en helt ny betydelse. Just då kände jag att jag kanske inte kommer spela i allsvenskan…

Berätta lite om din fotbollsbakgrund och hur det kommer sig att du nu gör match 200 för Lundens stolthet:
Nästan spelat i Lunden i hela mitt liv. Men börja min ”karriär” i Qviding för att sen börja spela i Lunden AIS 2002. Lunden ÖBK har jag spelat i varje säsong sen 2007 och hållit mig ifrån skador och avstängningar vilket gör att det blir 200 matcher nu på fredag mot Kode IF.

Vilket är ditt bästa LÖBK minne?
Seriesegern är såklart ett bra minne. Men måste säga att matchen mot Helsingborg är det största minnet. Trots resultatet och en otrolig nervositet så står det sig nog bäst.

Vilken match är din bästa hittills?
Det var inte en lätt fråga. Finns så många…Kommer ihåg en av mina första matcher i Lunden AIS tröjan bort mot Landvetter på en regntung plan. Mitt fotbollstänk och teknik var inte den bästa men kämpa och springa kunde jag (gick under namnet den vita kenyanen) så underlaget passa mig perfekt. Jag lyckades plocka bort deras bäste spelare och efter en smäll som ger mig ett svullet ögonbryn i första halvlek spelar jag andra halvlek enögd. Vår hårdföre tränare Göran Eriksson pratade om en bragdmatch och sen dess har jag vart cementerad i laguppställningar.

Har du varit med om någon svacka under dessa år?
De senaste åren med ständig bottenstrid har inte vart bra för psyket. Det är nog sant som dom säger att ju äldre man blir desto mer märker man vad som är viktigt för en. Och att hålla sig kvar i division 4 är helt klart enormt viktigt.

Vilket lag anser du vara dina värsta rivaler?
Innan dom åkte ut division 4 var det Partille IF. Många spelare där i samma åldersklass som man mött ohälsosamt många gånger. Men klart är derbyt mot Gårda BK det största rivalmötet.

Det tog 11 säsonger att komma till 200, (när) kommer match 300?
Snittar jag 20 matcher dom kommande 5 säsongerna så är jag där. När jag tänker på det känns det inte som en omöjlighet…

Kim Pearce