The beginning of the end eller the end of the beginning?

Det började I onsdags förra veckan med en blytung förlust mot Barkarö. En match som flyttades från denna dag för att motståndarna inte ens fick ihop 9 spelare. Sedan passar inte det nya datumet för dom så då bestämmer vi att vi spelar matchen då i onsdags i alla fall och på 9 manna, för att dom kommer med tunn trupp. Vi kommer dit och helt plötsligt ska vi spela 11 manna då dom lyckats trolla fram 17 spelare från ingenstans. 17 spelare?? Dom hade ju inte ens 9 från början och sen på ett halvt dygn får dom ihop 17 man? Vi fattar ingenting, men det kanske är som vanligt....?

Matchen drog igång, publiken bara välde in och det börja hällregna. Det regna så pass att vi inte behövde duscha efter matchen, inte för att vi brukar göra det en... Förövrigt så var det en jättetråkig match, verkligen. Kommer inte ens ihåg vilka som var med, knappt vilka vi mötte och inte heller vem som dömde, inte för att jag brukar komma ihåg det..

Det enda roliga denna match var att WIF ställde upp med en ”hemlig” målvakt. Ja inte ens spelarna visste vem denna tös var. De flesta i laget gissade på att det var kapten Håkan som skulle dra på sig handskarna, men icke sa nicke. Vi hade inför denna match gjort en supervärvning i Emelie Ekholm. Inte en match på flera år hade hon spelat men kom in och tokdominera hela Smedvallen. Ja detta är ett farligt vapen, helt klart. Matchen slutade 0-1 till Barkarö, tror jag..? Kändes inte så viktigt att komma ihåg.

I går åkte WIF vidare till Guldsmedshyttan för att möta GSBK. Full trupp åkte WIF iväg med. Det är när det är derby som alla kryper fram och tycker fotboll är jätteroligt. Roligt var det också, en stund. WIF spelade bra, stundtals, med några fina chanser på mål. Tyvärr har vi en förmåga att träffa ribban oftare än att näta. Matchens buse blev Amanda ”rally” Almerstedt som drar 2 gula kort, vilket blir rött. Här vaknar WIF till och springer runt som yra höns för att täcka att vi var en man kort. Var tydligen detta som behövdes för att få fart på benen. Vi kanske skulle börja varje match så? Tyvärr så är Amanda borta nästa match då hon hade ett gult kort sen tidigare. Matchen slutar 3-1 till hemmalaget. Dom gör 2 mål på straff, vi gör 1 på straff......det säger ganska mycket om denna match va? Deras taktik från början måste vart att använda armarna mer än benen och då valde Marre att änvända munnen mer än armarna, matchens snackis går till henne. Matchens ”tycka synd om” går till Fanny som förmodligen inte kommer kunna gå på flera veckor efter deras benfällarparad, kämpa Fanny kämpa. Emelie i mål råkade också ut för deras benfällarparad och fick kliva av matchen skadad. En massör i detta läge hade behövts, ryktas om att det finns frivilliga i herrlaget? Ett stort bravo får iaf Emma som helt plötsligt blir inkastad i mål och sköter sig exemplariskt, som flera gånger förr. Vilka målvakter vi har i detta lag alltså, hatten av!!

Damlaget laddar nu om inför vårsäsongens sista match borta mot Kolsva. Denna match har flyttats från torsdag den 25e till onsdag den 1a (här skall lönen spenderas snabbt och effektivt, ingen som har tid för match då). På onsdag är det iaf bara blod, svett och tårar som gäller, Kolsva får se upp.

...och på tal om tårar så ryktas det om att herrlaget ligger i inbördeskrig efter att en spelare öppet gått ut med att han hellre skulle vilja spela i damlaget. Ja ni pojkar, ni är ju precis som grodor utan ben -helt hopplösa.

//