Skuttunge - Enköping SK FK 2

Solen och värmen gjorde ett bejublat besök denna lördag vilket skapade bra förutsättningar för en fin fotbollslördag på Movallen. När dessutom Enköpings unga och skolade juniorer är på besök så viste vi att även spelet på planen skulle bli snabbt och välspelat, inget långbollstjongande.
Med vårens 0-9 förlust i minnet, samt 2-10 mot Heby i senaste seriematchen i bakhuvudet, så hade Skuttunge lovat varandra, och en rätt bestämd kapten för dagen, att vi alla skulle ge allt för varandra och klubben. Inga sura miner eller dålig inställning. Här skulle offras en hörntand om det behövdes för att försvara egna målet. Så matchen blev från första spark lite Guardiola mot Lagerbäck, akademi mot folket eller helt enkelt bara Enköping mot Skuttunge.

Di Gula:
Målvakt: Armin
Backlinje: Oscar A, Henrik, Karim, Johan B
Def. Mitt: Kåre, Lejonklou
Off. Mitt: Lachlan, Noläng, Bergqvist
Topp: Sebbe
Stark bänk: Dogge, Ahmed, Adde

Matchen startade som vi misstänkte med ett bollrullande och väldigt rörligt Enköping. Efter fem minuter började Noläng låta som en astmasjuk 80-åring, Kåre springa på allt och Klou försöka vara länken mellan dessa. Dagens gröna/svarta motståndare utnyttjade hela bredden av planen och kom högre och högre upp. Så snart de fick mer än en meter yta så slog de bollen där.
Som mittback skall sägas att det blev en hel del springande och känslan var efter ca 10 minuter att det här skulle bli en riktigt jobbig eftermiddag. ESK skapar lägen, främst genom väggspel på sin vänsterkant, där Bäckis stundtals likt en uppspelt kattunge springer runt över allt och ingen stans för att hindra deras framfart. Ibland med gott resultat ibland med lite mindre lyckade insatser. Men inställningen fanns där hela tiden även när han såg ut att vilja byta plats med Ruben på läktaren.

Tillsammans kämpar dock hela SSK som galningar och när motståndarna ändå kommer förbi så stod Armin där som en räddande ängel. Hans benparad på ett inspel snett bakåt borde gjort Arsenal beredda att skriva kontrakt direkt.

Dogge kör Hockeybyten med Noläng och efter ett tag så börjar även di Gula skapa lite chanser framåt. Så snart Lachlan får lite fart på sina slitna Australienska lår och Sebbe sätter fart så märks det att ESK är unga. De är lite naiva i sitt försvarsspel och en del halvchanser uppstår. Skall sägas att de dock skapar betydligt mer, men att spelet ändå efter hand jämnar ut sig lite och deras anfall inte kommer lika ofta. Känns ändå väldigt skönt när domaren blåser av för halvtidsvila och resultattavlan visar 0-0.

I omklädningsrummet får Dogge och Noläng hjärtmassage, Kåre karta och kompass som tydligt visar att han skall hålla sig i mitten av planen, hela backlinjen syrgas, Lachlan nya lårmuskler och Sebbe en mjukiskanin. Vi är alla överens om att vi har helt rätt inställning men behöver ta det lite lugnare när vi erövrar boll och se till att hitta en gul spelare med en kortare passning. Inte bara tjonga långt och hoppas på det bästa. Coach Skans vill göra tre byten, eller två, eller var det fyra? Ingen vet och när han försöker förklara vilka som skall gå av, spela, byta plats så slutar det med att han står kvar själv i omklädningsrummet och kliar sig i huvudet. Vi andra går ut och hoppas på att det skall vara hyggligt klart innan domaren blåser igång spelet. När vi sparkar igång andra halvlek så ser vi att Bergqvist klivit ner som mittback, Karim ut som ytterback och Johan vilar och Ahmed springer på yttern. Dogge spelar på Nolängs plats och Adde tagit över Kåres plats som defensiv mitt! Ett drag värdigt Benitez, något ingen annan skulle gjort.

Det visar sig dock vara ett genidrag då motståndarna inte riktigt var beredda på att det plötsligt fanns någon på mitten som hade lite mer klipp i steget. Deras tidigare effektiva rullande upp på innermittarna blev plötsligt till effektiva kontringsmöjligheter för Di Gula. Adde klev upp och bröt i stort sett varenda boll och kapten Henriks farhågor att Adde skulle ligga med Syrgasmask efter tio minuter visade sig vara helt fel. Han höll i 45 minuter och såg knappt trött ut!

Andra halvlek började di gula rulla boll på ett helt annat sätt och fick åter igen bevis på att Enköping spelare var lite juniora i sitt försvarsspel, dock fortfarande väldigt duktiga framåt. Chanserna avlöser varandra åt bägge håll och sin vana trogen blir Skuttunges uppställning lite mer 4-2-4 men inte alls lika långt som det brukar blir. Enköpings bästa lägen kommer när de rullar runt på kanterna och slår in låga inlägg genom straffområdet. Men SSK försvara sig väl med både tur och skicklighet och när bollen ett fåtal gånger går förbi försvarande ben så lyckas motståndarna lägga bollen utanför Armins väl försvarade målram. Om det är trötthet hos motståndarna eller en mer desperat taktik vet vi inte riktigt men skönt nog börjar de slå längre och längre bollar ända nere från målvakten. Något som Di gulas backlinje tackar och bockar för då 30 års rutin och kilon gör sig rätt nyttiga i detta spel.

Enköpings mycket duktiga, men unga kapten för dagen, tröttnar till slut på sin motståndares kapten och efter ytterligare en spark på foten uttrycker med ilska i rösten att ”fortsätt spela så, gör det du, fortsätt bara!”. Något som di gulas kapten lite försynt undrar tillbaka att ”tror du på riktigt att jag kommer förlora på det?” Enköpings kapten svarar med att försöka ge en smäll i nästa närkamp men får tyvärr lära sig den hårda vägen att han fortfarande vägde 30 kilo mindre. Till hans försvar skall sägas att han borde fått frispark i läget innan då undertecknad sparkade iväg bollen ca 30 meter och kapten samt hans fot cirka fem meter. Domaren för dagen tillät dock spelet gå vilket skapade ett rätt farligt läge för Skuttunge där undertecknad lyckades fullfölja sin spark med att visa oanade löptalanger och teknik genom att hinna upp bollen först, slå en tunnel på ytterbacken och sen kliva in och ska bara servera en framrusande Lachlan ett öppet mål. Där tog dock tekniken slut och bollen nådde inte vår tvåmeterman utan istället ett försvarande ben och Enköping får ett riktigt farligt kontringsläge istället…

Matchen fortsätter bölja fram och tillbaka och när domaren blåser av kan sägas att lagen så gott som hade varsin halvlek. I första dominerade di grönsvarta men i andra, främst med Addes fina spel, tar di gulsvarta över. Oavgjort ett rätt rättvist resultat men där det troligen borde ha blivit 3-3 och inte 0-0.
Skall tilläggas att domaren var van att döma högre upp och tillät betydligt tuffare spel än vad som brukar tillåtas på denna nivå. Helt rätt och väldigt uppskattat av en stabil gammal mittback. Kanske inte riktigt lika uppskattat hos unga snabba Enköpingsyttrar.

Vi tackar publik, domare, ledare och fram för allt Enköpings spelare för en rolig, tuff och händelserik match och kan konstatera att motståndarnas spelare har stora möjligheter att ta steg uppåt i divisionerna. Lite fler kilo och rutin så kommer de bli roligt att följa deras framfart.

Henrik Lindström Utespelare