Fyll i din e-postadress för gratis uppdateringar om BK Atle Brottarklubben Atle
Du är redan följare. Får du inga mejl kan du redigera dina Notisinställningar under Mina uppgifter.
Klicka på bekräftelselänken i det mejl vi skickat dig för att börja ta emot uppdateringar från BK Atle Brottarklubben Atle.
Brottarklubben Atle
Följ oss för uppdateringar
Atle åkte till Västerås i helgen och Sveriges största och mest prestigeladdade tävling Mälarcupen, och den svåraste med tanke på deltagande från hela Skandinavien, Baltikum, Tyskland, Polen och USA, och detta år även Grekland. Deltagarantalet var dock någåt lägre än förra året eftersom man tagit bort de yngsta ålderskategorierna ur tävlingen, vilket är bra på en sådan typ av tävling. Trots allt, tuffare än så här blir det inte i Sverige och Atle placerade sig som 13 främsta klubb av totalt 125 klubbar och konstelationer (poäng i lagräkningen ges till placering 1-4), och det är faktiskt exakt samma placering som förra året. Julia Fridlund förlängde sin prenumeration och tog ohotad sin 8:e titel i rad. Resten av Atle-gänget var hotade från alla möjliga håll och kämpade på för att hänga kvar i tävlingen. Adam Olsson åkte ut efter fyra matcher (två förluster) och slutade som 10:av totalt 25 brottare i GR14(57kg) men var ändå den ende som gick jämt med slutsegraren Hampus Areberg. Då hade Adam nån match tidigare bjudit på en riktig rysare mot norrmannen Alexander Åmås som han vann med 6-4.
Ossian Johansson hade ingen lyckad start på tävlingen, förlorade första matchen, och när han efter ett snabbt poängtapp i inledningen av andra matchen, mot greken Dimitrios Romanidis, då kändes det som att tävlingen höll på att rinna Ossian ur händerna. Långt in i andra perioden kom sedan vändningen och Ossian tog nödvändiga poäng för att vinna matchen. Han vinner sedan resten av matcherna i poolen överlägset. När pool-rundorna är klara visar det sig att de tre toppkandidaterna har slagit varandra, men med olika resultat, och dessvärre till Ossians nackdel. Så han slutar därmed 6:a efter bara en förlust, vilket en soligare dag skulle inneburit en finalplats istället.
Samtidigt lyckades Signe Gustafsson trassla sig till final i WW14(54kg) trots en lite snöplig förlust med 5-8 mot amerikanskan Avery Stedt. Signe fick till ett knöligt nacksving precis när matchklockan passerat fyra minuter, och de behövliga fyra poängen uteblev. Eftersom amerikanskan senare blev utslagen så kunde Signe fortsätta resan mot finalen bland annat genom ett fantastiskt nacksving och fallseger mot Svedalas Sofia Johnsson. Det var i princip en kopia på förra årets final då Signe vann 50-kilosklassen. I finalen detta år rådde hon dock inte på Klippans Wilma Skoog, uppenbart i toppform och med en tydlig plan på hur hon skulle bemästra sin motståndare. Men ett silver till Signe var ändå mer än godkänt och hon kan vara stolt och nöjd över detta.
Wilmer Guldstrand knep ett brons i GR14(48kg). Det kunde med en lite mer lyckosam lottning blivit ett silver, men för att knipa guldet hade det behövts något alldeles extra. Vi sparar det till en annan tävling, men denna gång var finländaren Vikke Tarkkio ett nummer för stor. Wilmer kämpade och slet i denna ganska kaotiska match som bjöd på många svårbedömda situationer. Ur ett Atle-perspektiv hade han nog varit värd nån poäng till men det hade ju inte gjort nån avgörande skillnad denna dag. Först döms Wilmer ner pga passivitet i inledningen, vilket är ganska svårt att förstå när man tittar på matchen i efterhand. Tarkkio lyfter så Wilmer och gör ett lite mindre lyckat kasst som Wilmer parerar och i nån utsträckning tar över. Här dömer mattdomaren och andra-domaren 2 poäng till Wilmer, medan huvuddomaren går in och dömer 2 poäng till motståndaren, kanske korrekt, men inte helt självklart. Matchen slutar sedan efter full tid med 16-9 till Tarkkio som dock aldrig tappat så många poäng förut i en enskild match i Mälarcupen förut.
Moa Karlsson kom 5:a. Joel, Kajsa och Olivia kom lite längre ner i resultatlistorna. Bland knattarna, i grupper om fem, tog Isak Hidling ett silver, Sarhan ett brons och Johannes en fjärdeplats. Isak lyftes specifikt fram av Thomas Werkström som berömde Isak för en riktigt bra tävling och ett taktiskt omdöme som han kommer ha god nytta av när han nästa år går upp i GR14. Jag hörde även Thomas filosofera över att Atles tjejer behöver dyka mer (inte i vatten, utan på mattan) för att riktigt kunna slåss i toppen. Och säger han så. Så är det nog så.
Bra jobbat alla
Henrik Guldstrand
Kommentera
Du måste logga in för att kommentera