YBK segrade i hemmapremiären!

YBK-Haverdal 6-1 (5-0) Vinden blåste hårt och molnen tornade hotfullt upp sig på Munkavallen när April visade att våren ännu inte vunnit kampen mot hösten. Det var kallt, räligt och rått ute. För dagen skulle ett YBK som fått stordäng i premiären ta emot gästerna Haverdal som nyligen ramlat ner i södra sexan. Otto Nilsson och Tobias Johansson saknades och den halte tränaren stod fortfarande skadad vid sidan. YBK gjorde därför ett antal ändringar – och de skulle visa sig lyckade. Snidaren Simon Axelsson fick chansen på topp och murbräckan Oscar Färe gick ner på mittfältet. En rockad som passade de båda lirarna utmärkt skulle det visa sig. Dessutom gjorde altmeister Ivarsson comeback på mitten och nyblivne högerbacken Kalle Karlsson gavs nytt förtroende i backlinjen. Målet vaktades av Emil Davidsson som imponerade i reservlagsmatchen mot KHFF. Med medvinden i ryggen gick YBK till angrepp mot det något övermodiga Haverdal. Månne var det underskattning av YBK eller överskattning av den egna förmågan men gästernas backlinje rullade något naivt bollen mellan sig på ett sätt som YBK tämligen enkelt läste av. Gång på gång rev YBK:s anfallare upp stora sår i gästernas försvar. Axelsson snodde bollen av en två meter lång mittback och lirade stiligt bak bollen till Oscar Färe som distinkt och kliniskt stänkte in ledningsmålet. I samma stil fortsatte det. Likt knivar genom varmt smör skar sig hemmalaget genom motståndets försvar. Fler mål hängde i luften. Endast sporadiska motangrepp från Haverdal gav andrum åt den allt mer tröttkörda backlinjen. Snart började också målen ramla in. Oscar och Simon stod i centrum för grannlåten och Simons tvånollmål var en klassiker. Långboll rakt mot utrusande målvakt. Läget ett klassiskt ”femtifemti” och Axelsson drar fram det mest oväntade draget. Likt en pokerspelare som går all in på två treor slängde Axelsson upp klacken i vädret och klacklyfte in bollen på volley förbi utrusande och i stunden förnedrade målvakten. Ett fantastiskt fotbollsmål! Trean och fyran följde och Haverdal resignerade allt mer. Dorlind Zogaj, Axelsson och Färe målskyttar. När domaren blåste för paus stod resultattavlan på 5-0 till hemmalaget. Kanske lite oväntat – men fullt rättvist. I pausen pratade vi om att stå emot den förväntade anstormningen i början av halvleken. Nu var det gästernas tur att ha medvind. Själv hoppades jag att vinden mirakulöst skulle vända eller i alla fall mojna. Haverdal satte fart framåt men YBK behärskade motvinden bra. Hemmalaget spelade nästan bättre i andra halvlek och snurrade friskt med bortalaget. Axelsson kom fri, Bolmgren sköt utanför, Färe missade bra läge och inhoppande Harry Bolmgren höll på att pilla in sitt första A-lagsmål. Förvisso reducerade Haverdal via en målvaktsretur från stabile Davidsson men YBK punkterade matchen definitivt med att kort därefter hänga sexan. När domaren till sist blåste av matchen fick de tappra åskådarna jubla och YBK likaså. Tre poäng och vi är obesegrade på hemmaplan… I omklädningsrummet sjöngs och hurrades det. Total hybris och stor glädje. Ass coach Magnus Karlsson begärde löneökning av ordförande Tagesson. Undertecknad snodde en grillad burgare från kiosken. Löneförmån helt enkelt. Tre poäng inkasserade. 24 matcher kvar och hopp om en ljusnande vår! Kämpa Ysby! Herrlaget 0kommentarer

Ysby kungar på niomanna

KHFF B - YBK B 1-6 Ysby gjorde processen kort med KHFF i reservlagsmatchen som spelades på niomannaplan. KHFF behärskade de små ytorna väl och såg ut att trivas med färre löpmeter att springa... Magnus Karlsson spelade som spjutspets och noterades för tre assist. Inhoppande Simon Axelsson visade målfarlighet och satte säkra kasser. Längst bak briljerade Emil Davidsson i bortamålet. Lillebror Jakob Davidsson gjorde imponerande comeback och blir att räkna med efter några veckors träning. Herrlaget 0kommentarer

Hemmapremiär mot Haverdal!

A-lagsmatch på Munkavallen på torsdag Samling 17.15 Avspark 18.30 Emil Davidsson? Emil Olsen? Filip Svensson? Kasper Persson? Kalle Karlsson? Jimmy Ivarsson? Noak Bolmgren? Dorlind Zogaj? Jakob Johlin? Oscar Färe? Simon Axelsson? Harry Bolmgren? Rinor Ajvazi? Tobias Tagesson? Herrlaget 0kommentarer

Överdrivna förhoppningar ger den största besvikelsen

KHFF – YBK 5-0 (2-0) Överdrivna förhoppningar ger den största besvikelsen skaldade Ernest Hemingway då han skulle förklara att ett botemedel mot alla Europas sjukdomar inte gick att finna i Afrikas djungel. Om detta kan man efter 5-0 i arslet i premiären mot KHFF säga – han visste vad han snackade om, gamle Ernest! Allt såg så bra ut. Förutom den gamle halte tränaren ställde KHFF upp med fullt lag. Starkt lag. Vi hade bra spelare på alla positioner och stark bänk. Träningsfliten bland A-lagets spelare har varit hög och samtliga spelare var mer än redo. Vi kände att chansen fanns där. YBK är bättre än vad folk tror och möjligheten till skrällpoäng fanns verkligen. Stämningen i omklädningsrummet var bra. Fokuserade blickar, lagom nervositet och klara taktiska direktiv. Spela med lågt försvarsspel, vårda bollen inom laget och ligg tätt på tränaren och Junefalk! En premiär är som att göra något för första gången och när man gör något för första gången så är det rätt viktigt att det går bra. Om man vid första kyssen fastnar med tandställningen i flickans tunga är det rätt tungt. Om man vid första fyllan hamnar på en färja till Swinoujscie som hyttsällskap åt en Ungersk lastbilschaufför är det rätt tungt. Om man förlorar med 5-0 är det rätt tungt. Matchen började i högt tempo på Hishults blöta och tunga plan. YBK stod upp bra och lagen växlade om med bollinnehavet. Det såg stabilt ut! KHFF skapade ett läge men YBK kontrade och skapade ett på andra sidan. Matchen stod och vägde. Sen plötsligt från ingenstans stod det 2-0. Fråga mig inte hur det gick till. Bollen damp ner i straffområdet och sen låg den i maskorna bakom Anton. 2-0 i paus till hemmalaget borde dock varit 2-1 efter Otto Nilssons drömläge som tyvärr räddades på mållinjen av försvarande hemmaspelare. I det kvava omklädningsrummet smakade Hishultsvattnet mög men stämningen var ändock bra. VI kände vittring. Hemmalaget dominerade på intet sätt matchen och vi kände att om vi bara hängde första kassen så skulle poänget var inom räckhåll. Andra halvan av matchen inleddes med att YBK pressade på för en reducering och från sidan såg det ut som om målet snart skulle komma. Men sen sket sig allt. Precis allt. Otto Nilsson drog på sig sitt andra gula kort och efter 55 minuter spelade hade YBK decimerats till 10 man. Med 0-2 mot sig och en man mindre på banan var alla order menlösa. Alla peppande ord bara tomma klyschor. Vi var döende. Och vi visste det allihop. De sista 35 minuterna blev en plåga. En dödskamp utan ens en promilles chans att överleva. Johan Nilsson styrde och ställde. Junefalk klackade, sköt, dribblade och skarvade. KHFF var på fest med drinkbord och DJ. Vi var i Hörby bygdegård på en konferens om grus. KHFF ville aldrig att det skulle ta slut. Vi ville bara hem. Tre kassar trillade in bakom ett kämpande men uppgivet YBK. Förhoppningarna grusades. Av skrällen blev det intet. Slutsignalen var en befrielse. VI gjorde allt vi kunde. Vi var inte chanslösa. Vi spelade rätt bra men ändå – lik förbannat – står det 5-0 i resultatraden Siffror som inte ljuger men som fan inte heller talar hela sanningen. Kämpa Ysby! Herrlaget 0kommentarer

Tider i veckan som kommer

Måndag 18.15 träning på Munkavallen Tisdag reservlagsmatch mot KHFF. Trupp tas ut på måndag! Torsdag a-lagsmatch hemma mot Haverdal Herrlaget 0kommentarer

Visa fler nyheter