Kryss i derbyt men bollen låg i alla fall rätt!

Ysbys insats i premiären mot Skuggan BOIS var så svag att det förmodligen vore omöjligt att spela sämre. I alla fall om samtliga elva spelare på planen var icke synskadade och utrustade med två ben. Inför hemmapremiären mot favorittippade Skottorp var därför revanschlustan stor hos hemmalaget. Det var fokuserat på uppvärmningen och samlat i omklädningsrummet. Axelsson saknades och likaså hastigt insjuknade Noak. Två tunga avbräck såklart. Dessutom blåste det orkan över Munkavallen. Spelet var förlagt på Ysbys planhalva under större delen av första halvleken eftersom hemmalaget började i motvind. Det var stört omöjligt att skicka upp bollen och Skottorp fyllde på framåt. De tog också ledningen efter strul i Ysbyförsvaret. Lika onödigt som att köpa robotgräsklippare när man bor i lägenhet och lika surt som en vanlig intervju med Henke Larsson. Efter målet repade sig YBK och gick framåt. Gång på gång försökte hemmalaget men den där sista avgörande passningen var oftast lika felplacerad som Donald Trump i en bokcirkel. Att dra till med klyschan ”vi saknar det där lilla extra” vore minst sagt passande. Ett par riktiga mållägen dök upp. Otto Nilsson blev fri och dunkade bollen i ribban och strax därefter fick Filip Svensson galet öppet läge men brände. Skottorp drog sig tillbaka medvinden till trots och hemmalaget gick till välbehövlig pausvila med positiva vibbar. Andra halvlek inleddes med att YBK satte in Daniel Pålsson på topp och började spela lite enklare och lite mer offensivt. Skottorp pressades tillbaka men lyckades freda målet utan alltför stor panik. YBK hade precis som senast ungefär 500 hörnor men är sjukt ofarliga på dessa. Farligast blev det när Nisse Carlsson flög högt som en örn och nickade bollen strax över ribban. Kvitteringen kom efter en fast situation. Nickstarke Filip Svensson hade huvudet på skaft och skarvade in en boll i bortre hörnet. YBK gick nu för seger. Vi flyttade upp allt vi hade. Bytte ut försvarare Ivarsson och fyllde på med offensivt folk. Otto fick bra lägen och Nisse blev helt fri utan att inse det själv men resultatet stod sig i 90 minuter. Nej det gjorde det inte. Helt plötsligt blåste domaren av matchen. Han påstod att det gått 90 minuter. Inte en chans. Skottorps spelare låg ner i tio minuter i inledningen av halvleken och jag sätter allt jag äger på att andra halvlek inte ens var 45 minuter lång! Apropå domaren måste vi från Ysbys sida ställa en fråga till domarkåren efter två spelade matcher. Dagens domare missade förmodligen två straffar (en åt vardera håll) och var utanför mittcirkeln vid ungefär fyra tillfällen – men det är inte något att klaga över vi spelar ju inte direkt i Premier League. Men i båda matcherna har domarnas största intresse varit att efter varje avblåsning vara sjukt så in i helvetes jävla petnoga och besatta av att bollen skall ligga på EXAKT rätt ställe. Det är helt bisarrt. Skottorp försökte slå en frispark 100 meter från Ysbys mål men fick inte lägga den förrän domaren visat exakt vilken tuva den skulle ligga på. Till och med vi i Ysby började skrika på honom. Vi ville bara ha igång spelet. Det var samma sak mot Skuggan. Domaren var helt besatt av rätt placering av bollen. Det var det enda han pratade om. Domaren idag lät Ysby slå om en frispark för att bollen var placerad för långt bak i planen! Matchen var tät och i bra tempo men domaren drog minst sagt ner på tempot med konstanta bollflyttningar. Så vår fråga; Är detta en ny hållning från domarklubben? Är bollens placering verkligen det viktigaste under året? Har man fattat beslutet att fokusera på det, så är det i så fall ett beslut lika idiotiskt som att i riksdagen besluta om trängselskatt i Hishult! Kämpa Ysby! Herrlaget 0kommentarer

Utan Skuggan av en chans

Vi åkte till Sperlingsholms vidriga idrottsplats. Vi ses som en av favoriterna till serieavancemang. Vi har satt som mål att komma topp tre. Matchen började. Vi sög. Felaktigt dömd straff ger hemmaledning. Inte orättvist men avgörande. Det var tråkigt. Vi spelade fruktansvärt dåligt. Det var också tråkigt. Det blev paus. Vi kom ut taggade till andra halvlek. Vi släppte tvåan efter lamt försvarsspel. Det var skittråkigt. Vi skapade inte en enda målchans på eget spel. Vi hade ungefär 22 hörnor, en indirekt frispark och fyra frisarkar i skottläge. Inget mål. Tråkigt. Emil Axelsson allvarligt skadad och missar säkerligen veckor eller månader av serien. Riktigt jävla tråkigt. Lucas Alsbjer fick bäras ut med befarat benbrott. Sjukt tråkigt. Nisse fick bryta med skada. Trean kom efter att Ysbyspelare skjutit bollen på anstormande Skugga in i mål. Ridå. Ner. Det var sämsta premiären på sju år i Ysby. Det var sämsta premiären jag kan komma ihåg i mitt fotbollsliv. Det snöade. Hoppas påskharen frös ihjäl. Vi förlorade mot Skuggan BOIS med 3-0. Helt rättvist. Vi har inget att skylla på. Det enda positiva med matchen var.....äh va fan. Det fanns inget positivt överhuvudtaget. Grattis Skuggan. Ni var bättre. Får. Inte. Dö. Herrlaget 0kommentarer

Tennissiffror mot Gif/Vif

Gif/Vif – Ysby 6-1 (3-1) Det hade gått 89 minuter av matchen. 89 minuter som inte direkt hamnar på topptiolistan över mina mest minnesvärda ögonblick i livet. Helt enkelt 89 jävligt tråkiga minuter i paritet med en föreläsning om gräshoppornas utveckling eller en rotfyllning genomförd av en blind tandläkare. Bollen var på väg mot mig. Jag läste spelet väl. Den studsade lite. Jag försökte vända mig och bryta. Det gick sådär. Benen vek sig. Jag kröp. Axelsson frågade om jag fått stroke och jag kände mig 59 år gammal. Patetisk och misslyckad. Det var lördag och vi låg under med 6-1. Vi hade en stackars tapper målvakt som aldrig stått i mål i hela sitt liv. Regnet föll och temperaturen var runt fyra sköna plusgrader. Dessutom var halva laget på semester eller rehab och en av de tråkigaste matcherna i mitt liv avslutades med att jag likt en kossa smittad av Galnakosjukan kravlade runt på marken. Allt suger. Matchens inledning var sjukt nog precis lika tung. Det tog ungefär 20 sekunder. Sen måttade en finurlig vänsterback ett inlägg som svävade in bakom Bergström i målet. Vem är Bergström? Han är ett nyförvärv från tennisvärlden som spelar anfallare i YBK. Idag har han erbjudit sig att stå i mål. Vi har ingen målvakt och för Bergström är det här föreningens variant på inkilning. Han vet bara inte om det. Jag hann tänka att ”nu kommer vi förlora med 100 – 0” innan avsparken efter målet spelades. Men det blev inte 100 – 0. Istället spottade YBK upp sig. Spelade lurigt och tillbakadraget men vårdade samtidigt bollen väl. Vi var inte alls ofarliga. Man kan faktiskt säga att det var jämt och inte alls oväntat när YBK gjorde 1-1 genom Nisse Carlsson. Dessförinnan hade Ivarsson stått för årtusendets sjukaste hemåtnick som dunkade i målstolpen men YBK var med i matchen. Kort därefter nickade Axelsson stenhårt och Gif/Vif:s målvakt idioträddade. Bollen låg vid stolpen och Filip Svensson, Dorlind och alla andra närstående lyckades på nåt sätt missa att skjuta in bollen från ungefär 2 decimeters avstånd. Vi hade behövt ett mål där. Istället straffades vi när de rödklädda tog ledningen via ett skott från snäv vinkel. 3-1 kom också precis före paus men vi lommade ändå av planen hyfsat nöjda. Gif/Vif är favoriter i femman och borde köra över oss totalt men spelet var jämt och vi borde haft minst två gjorda mål före paus. Dessutom hade vi långa sekvenser med kontroll och fint rull över hela banan. Bästa 45 minuterna än så länge. Sista 45 är vi inte lika nöjda med. Det var bara ett lag på banan. Hade man kunnat som på TV mäta possession, hade förmodligen datorn kapsejsat i tron att något var fel. Vi fick knappt låna bollen. Det var anfallare överallt och våra kontringar blev allt mer sällsynta. Två fina inspel ledde till fler bortamål och stackars Bergström i kassen ville bara att skiten skulle ta slut. Han stod dock för flera fina räddningar på närskott från heta rödklädda anfallare. Efter matchen satt vi i omklädningsrummet och längtade oss bort. Vi behöver få tillbaka våra spelare även om den igår från Thailand hemkomne Kalle såg hyfsat sliten ut när han lämnade av Otto vid idrottsplatsen. Vi behöver minst en ny målvakt då det känns som om Bergström inte kommer anmäla sig frivilligt fler gånger…Pålsson sågade sig själv så fullständigt att jag och Axelsson blev oroliga för hans mentala status medan Otto menade Gif/Vif egentligen var rätt överskattade. Axelsson å andra sidan har lyckats googla fram att han har sätesmuskelinflammation och måste opereras medan jag själv behöver en organtransplantation och blodbyte. Vilket organ spelar ingen som helst roll. Jag behöver bara nåt nytt. Hur fan kan jag vara så dålig? Dagen slutade med att Bosse spillde nyponsoppa över medicinväskan och att Otto märkte att hans Messihandduk sen ett halvår numera ligger i min väska. Det ser inte helt positivt ut i Ysby… Kämpa Ysby! Herrlaget 0kommentarer

Kryss mot Walldia

Kryss mot Walldia I säsongspremiären förnedrade Walldia Ysby med siffrorna 7-0 och det var därför ett klart steg i rätt riktning när matchen några veckor senare slutade oavgjort 1-1. YBK kom till start med tränarduon i backlinjen, globetrottern Emil Olsen tillbaka på backen och Oscar Färe på topp. På bänken satt rutinerade Allard, nye Alsbjer, Persson och Dorlind. Alla skulle behövas. Otto som amputerat två tår i veckan kastade in handduken efter tio minuter och Filip Svensson klev av kort senare. Walldia började klart bäst och YBK tittade på när de bollsäkra lirarna rullade runt kulan tämligen obehindrat. Att kalla första halvlek händelserik vore ungefär lika korrekt som att ge Nobels fredspris till IS men det som skapades var främst från Walldias sida. En långboll smet igenom när Olsen stod lite fel och vips var det nytt underläge för Ysby. Pausen karakteriserades av nyponsoppa och absolut inget strukturerat snack alls. Vi skulle bara spela bättre. Själv tejpade jag min fot, lyckades svälja mitt snus och skällde lite på närmsta YBK:are. Kasper Persson som stått för norra Europas mest feltajmade upphopp fick även han lämna banan med ryggsmärtor och Allard hoppade in på ytterbacken. Plötsligt spelade Ysby allt bättre samtidigt som Walldia drog ner på tempot. YBK radade upp målchanser. Färe hade bra lägen, Bergström kom sånär igenom och Daniel Pålsson blev tokfri men skickade bollen rakt upp i stängslet bakom målet. Till sist kom dock kvitteringen. Pålsson nådde högst och nickade in en hörna. Nu gick Ysby för segern och satsade allt framåt. Färe bröt igenom gång efter annan men hade ingen större tur med avsluten och Dorlind lyckades inte heller han i friläge sätta dit kassen bakom Jonte Korv i målet. Walldia gnällde lite då de ville ha en straff men den utmärkte domaren (tycker vi alltid när han friar straffar i vårt område) valde att inte blåsa. Pålsson och undertecknad höll på att stöta in ett inlägg men mycket mer hände inte och klockan kvart i sju på en söndag kväll var matchen över. Nu lämnar Ysby konstgräset på Glänninge och startar upp riktig fotboll på vackra Munkavallen. Bosse har lovat våfflor efter varje träning, Pålsson påstår att han är dubbelt så bra på vanligt gräs och Olsen har lovat att inte åka på fler semestrar de närmsta tre veckorna. Dessutom har vi skickat scoutingsektionen i klubben på studiebesök hos Bladerunner Pistorius i Sydafrika för att möjligtvis hitta något hjälpmedel till Otto och hans tåproblem. Kämpa Ysby! Herrlaget 0kommentarer

Akademin blev för svåra

Årets första tävlingsmatch var mot det överhypade Akademilaget från LFK. Ett lag som enligt alla förståsigpåare i Laholm skall springa igenom sjuan, ta sexan lika enkelt och kanske ligga på nedre halvan av division fyra någon gång i en snar framtid. Ordet akademi är grekiskt (ett land i Europa) och betyder "högre utbildningsinstitution" vilket inom idrottsvärlden tydligen innebär att spelarna i akademin skall lära sig nya saker och därmed avancera i karriären. I LFK:s akademi finns spelare från a-truppen, ett gäng ungdomar och lite gamla LFK - seniorer som gjort comeback. Publiken flockades för att se detta nya lag med tränare Åberg i backlinjen och ett antal lokalkändisar i truppen. Stämningen var god och man kunde nästan känna nostalgin flöda från åskådarna. Lite av ett lokalt alternativ till Harlem Globetrotters tydligen. Själv har jag inte riktig koll på dessa kändisar och missade därmed den gyllene chansen att byta tröja med någon efter matchen. Mest orolig var jag över följande saker då domaren blåste igång matchen; 1) Våra tre målvakter hade alla lämnat återbud och utespelaren och tänkte försvararen Allard fick hoppa in i kassen 2) Jag har fyllt 39 år. Jag undrar ifall det innebär någon försämring jämfört med att spela som 38 - åring 3) Det var kallt som fan och jag kunde inte känna mina tår 4) Vi hade bara två avbytare eftersom halva laget är på semester på varmare breddgrader 5) Det är söndag. Det innebär att måndagen kommer oroväckande nära. Matchen inleddes jämt men efterhand tog akademin över spelet och pressade på mot YBK:s Allard. Backlinjen stod dock pall och de där jättelägena kom inte. YBK stack upp och Pålsson fick öppet mål från långt håll men lyckades inte finna kassen. LFK tryckte på för fullt. Ivarsson rensade på mållinjen, en anfallare brände öppet läge och Allard störtdök på ett lurigt skott. Ledningsmålet kom dock när ett missförstånd i Ysby ställde en LFK:are fri med Allard. 1-0 i paus och YBK hade inte direkt bråttom ut till andra halvlek. Vi behövde andas. Andra delen av matchen fortgick som den första men nu fick LFK också utdelning. Tvåan och trean kom efter bollen studsat på Ysbyförsvarare och ställt Allard. YBK gav dock inte tappt och försökte anfalla. En hörna skrapades fram och undertecknad lyckades nicka in en hörna. Efter matchen menade LT:s reporter att detta var ett historiskt mål. Det första som någonsin gjorts på LFK Akademi. Jag känner mig jättestolt och vill tacka min familj, mina vänner, mina lagkamrater och Gud för denna enorma framgång (så att någon nu inte missförstår - googla ordet ironi) LFK satte också fyran efter att högeryttern bara varit fyra och en halv meter offside. Domaren kompenserade dock upp detta på ett fint sätt och tillät Otto att i offsideläge iskallt runda Mälaren och sätta 4-2. Slutresultatet skrevs till 5-2 efter att en kasse trillat in i slutsekunden. Årets mest förbryllande domslut skedde också när Nisse Carlsson manglades, stod upp, kapades och trillade olyckligt in i en motståndare. Nisse fick ledas av planen med misstänkt nyckelbensbrott, fotfratur och hjärnskakning. Domaren gav LFK frispark. När det orimliga i detta påpekades hotade domaren med rött kort istället för att erkänna att det kanske blev lite lite fel i just det ögonblicket. Slutresultatet var helt rättvist. LFK var mycket bra och hade bud på fler kassar. Dock kan Ysby utlova seger i nästa omgång mot Walldia. Vi är helt säkra! Vi kan inte förlora! (detta beror på att Walldia lämnat W.O i denna omgång och därmed är uteslutna ur DM) Herrlaget 0kommentarer

Visa fler nyheter