A3 kryssade trots fantastiskt spel

Wattholma IF - Fjärdhundra SK 0-0 Framtidslaget lyckades inte spräcka nollan trots att man spelade på toppen av sin förmåga. Röster kring planen påstod att Holmas spel mycket liknade ryska hockeylandskagets under dess glansdagar. Överord kan tyckas men att det var ett väloljat hemmalag som ställdes på benen rådde det inget tal om. Dessvärre var det mesta av oljan intagen i form av chips och marinader och löpningarna såg då och då lite halvjobbiga ut. Bortalaget hade däremot skippat allt vad olja heter och var betydligt rappare än hela Holmalaget. Man skapade chanser i parti och minut och Jansson i Holmaburen var tveklöst matchens bäste lirare med sina parader och lugna luftspel. När Holma skulle gå till anfall var det sällan någon större anstormning som rullade fram. Ensamma framstötar från en och annan Janssonare var allt man mäktade med. Inte ens de fasta situationerna var någon framgångssaga av gammal beprövad art. Bollarna kom där de skulle men spelarna kom inte heller där de skulle. Och då är det svårt att göra mål. FSK fick dock lite att tänka på i andra halvlek när man började få problem med Holmas långa bollar. Man överarbetade och hamnade snett vilket gav Holma möjlighet att komma fram till motatåndarnas straffområde där man kunda skapa chanser. Skotten blev visserligen hårda, men något slitage på målram och nät var det aldrig fara för. Matchen blev alltså mållös och detta var Holma första mållösa match på många år. Om det blir ändring på detta till kommande match mot Karlholm återstår att se. Att Holma är på väg att få igång den gamla gengasmotorn är iallafall säkert. Laget: Jansson, Westergren, Lundgren, Eriksson, Andersson, Sjöberg, Törnqvist, Fritjofson, Sjöberg, Jansson, Jansson, Enefjord, Bexenius, Arvidson. Herr A & U 0kommentarer

Kryss i chanssumparmatch för A1

Wattholma IF - Harg/Östhammar FF 1-1 (0-0) Återigen spel på jämn och fin matta var det tal om denna varma fredagskväll i Vattholma. Åskådarna runt planen verkade vara semesterloja och inledningsvis var känslan att samma tendens fanns på planen. Gästerna visade respekt för Holma och såg till att befinna sig på rätt sida av bollen med så många spelare som möjligt så snart som WIF fick densamma under kontroll. Bollen trillades tålmodigt mellan hemmalagets spelare och försöken som skulle skapas var tänkta att vara produkter av ambitiösa kombinationer. Chanser kom redan efter cirka tio minuters spel då WIF hade bud på mål på nick och genom skott. HÖFF hade en något annorlunda spelplan och satsade hårt på sina fasta situationer där långa inkast och frisparkar skulle vara melodin. Man kom dock inte riktigt åt sina bollar och det mesta tog Holmas stabile målman Tomkinson hand om utan att behöva göra akrobatiska övningar i onödan. Upplevelsen från sidan av planen var att det mesta som utspelades var i hemmalagets smak och vilja men det där allra sista saknades. Enkelt bortspelade bollar på mittplanen innebar att man ofta fick jaga tillbaka bollen för att bygga upp nya försök. Sådant kostar energi och möjligen var det detta som kostade alltför mycket när matchen tills sist skulle summeras. Nu skall tilläggas att även bortalaget hade drösvis med bortslagna bollar och bortslarvade försök. Andra halvlek fortsatte som den första och det blev en bortslagen luftpastej som skulle komma att ge bortaledning efter att hela Wattholmas lag varit på väg framåt när bollen bröts och omsattes till friläge för en säker bortaspelare som rullade in ettan. Det allra märkligaste var att det var just detta som fick Holma att spela ett mer effektivt och frenetiskt spel som gav mål tack vare David Norrström. Bortalaget var efter kvitteringen rejält illa ute då man sattes under press. Hade Holma visat samma spelsätt under de föregående 80 minuterna hade matchbilden garanterat var av annat slag. Nu får Holma inrikta sig på att ställa om till ny match redan på tisdag och då man ställs mot överraskande vassa nykomlingen Tierps IF. Laget: Tomkinson, Park, Falk(K), Gyllensvaan, Norrström, Övragård, Lundblad, Öhrn, Lindahl, Granelius, Öhrn, Lundh, Nyman, Kolmsyr. Herr A & U 0kommentarer

Uddamålsförlust för A1

Månkarbo IF - Wattholma IF 1-0 (2-1) En tungsprungen plan och två lag med två skiljda spelsätt möttes och det kom att bli en sevärd match för publiken runt planen på Tallparken. Wattholma angav tonen i sitt spel där man spelade en rent av grann fotboll med många fina kombinationer. Månkarbo spelade lite rakare och var ofta riktigt farliga när man stormade fram mot Holmas försvar. Att det fanns gott om löpvilja i de båda lagen var det ingen tvekan om, inte heller var det något fel på kampviljan. MIF tog ledningen i första halvlek och kunde gå till halvtidsvila med ledning trots att Holma skapat tillräckligt för att kunnat ha varit delaktiga i målproduktionen. I andra halvlek fortsatte spelbilden på ungefär samma sätt trots att WIF fick genomföra 43 minuter av densamma med blott tio man på planen. Det röda kortet på Christian Lundh rörde upp känslorna på bortalaget och även i hemmaled fanns det de som tyckte det var ett väldigt tveksamt dömt kort. Månkarbo kunde i den 67:e minuten återigen göra mål. Trots att tvåmålsunderläget gav brant uppförsbacke fortsatte Wattholma enträget med sitt spel. När reduceringen kom några minuter efter 2-1-målet var det en sann delikatess som Emil Granelius bjöd på, nästan lika grann som cykelsparken på Änglavallen tidigare i våras. Minuterna rann iväg och det blev till sist hemmaseger för ett vilt krigande Månkarbo IF. Wattholma stegade av planen med förlust i ryggsäcken, men kan vara väldigt nöjda med hur man genomförde matchen. Nu väntar Harg/Östhammar på fredag och det på hemmaplan. I kvällens match fanns som sagt gott om bra spelmässiga insatser, kämpandan var det heller inget fel på. Laget Tomk park Wille Björck Norr erik tob alle aram emil benna rkard gordon glennis bullen Herr A & U 0kommentarer

A1 hade gjort läxan, vann i höstuppstarten

Wattholma IF - Börje SK 5-2 (1-1) På en i det närmsta perfekt gräsmatta på Änglavallen fanns det goda förutsättingar för en bra match. BSK brukar vara en svår nöt att knäcka med en vältrimmad defensiv och kämparglöd utöver det vanliga. Just detta fick WIF känna på första serieomgången i våras. Nu hade däremot Holmasönerna en helt annan beslutsamhet än den som visades i omgång nr.1. Under den första kvarten var det dock bortalaget som skapade de bästa chanserna framför Tomkinson i kassen. Nämnde målvakt gjorde bland annat en fin benparad för att freda det egna målet. Gästerna från Fjälliden mattades betänkligt när Holmas spel kom igång och när bolltappen kring mittlinjen blev färre blev även Börjes chanser betydligt mer lätträknade. När Benjamin Öhrn spräckte nollan efter ett fint anfall var jublet starkt på Änglavallen. Bollen placerades utom räckhåll för den silvertröjade bortamålvakten och det tilltagande spelövertaget verkade betala sig. Glädjen över målet varade dessvärre inte till halvtidsvilan. Fasta situationer är något av Börje SKs paradgren och det är ingen hemlighet att det rutinerade BSK-manskapet har både ett och två äss i rockärmen när det vankas frisparkar och hörnor. En vacker hörnvariant i den 40:e minuten gav kvittering och lagen kunde gå in till halvtidsvilan med åtskilligt att tala om. Bäst halvtidssnack verkade Holma ha lyckats ha. Wattholmas övertag växte för varje minut och BSK fick försvara sig allt närmare sitt eget mål. Det fanns gott om löpmeter på samtliga spelares konton och matchen var helt i publikens smak. På högerkanten fick Erik Övragård och David Park gott om löpmeter tillryggalagda och sak samma gällde för flera av Holmaspelarna. Beslutsamheten som omnämndes tidigare i detta refererat blev tydligt vid många tillfällen under framförallt andra halvlek. När Holma ordnade 2-1 var matchen på väg att rinna BSK ur händerna, inte blev det bättre av att det snart stod även 3-1 efter att bortalaget haft bekymmer att hålla ihop laget. Till sist blev fem man i Wattholma målskyttar(Benna, Erik, Park, Granelius, Lindahl) och vid flera av målen är det nästan berättigat med "Hockey-assists" där flera spelare bör få poäng för inblandning i målproduktionen. Holma såg frejdigt ut och verkade ha skött träningen bra under sommaren. Nu väntar tuff bortamatch på Tallparken, mot laget som kryssade mest av alla lag i norra femman, Månkarbo. Laget: Tomk, Park, Wille, Björck, Norr, Erik, Tob, Alle, Lindahl, Granen(K), Benna, Kolan, Gordon, Rikardo, Glennis. Herr A & U 0kommentarer

Återigen silvermedalj i Ottarscupen

Ottarscupen 2017 Fjolårets Ottarscup gav en andraplats sedan Holmas stolta mannar fått se sig besegrat i finalen av arrangörsklubben Dalsboda IF, numer kända som IK Rex. Årets cupäventyr kom att sluta på nästan identiskt sätt. Den muntra skaran brukspojkar gick in i turneringen med förhoppningen om att trimma formen inför seriespelet. WIF - Järlåsa/Vittinge FF 4-0 Holma gjorde processen kort med cupens mest långväga gäster. J/VFF har haft ett turbulent 2017 och det var även en smula rörigt idag. Laget anlände väldigt sent och var inte alls vakna när domaren blåste igång matchen. Emil Granelius satte tidigt 1-0 och innan åtta miunter var spelade hade Holmas Norrström och Övragård fixat ett par ytterligare baljor. Matchen var i princip död i och med det. WIF slog av på tempot och tog gott om tid på sig innan man levererade boll vilket fick motståndet att hinna komma i försvarsposition. Matchen slutade med en förkrossande seger och den stora frågan var hur Holma skulle klara sig mot starkare motstånd senare i turneringen. WIF - Storvreta IK 3-0 Holma var flera nummer större än grannarna från innebandynästet och det var tidigt tydligt att SIK hade som grundläggande ambition att stänga igen den egna planhalvan. Med ett metodiskt bollspel och bra inställning i närkampsspelet blev matchen helt och hållet i WIFs smak. Känslorna var heta på Storvretabänken och efter några minuter stod man återigen utan ledargestalt på bänken efter att tränaren blivit bortvisad från planen. WIlle Gyllensvaan strödde salt i såren då han satte 1-0 på vackert sätt. SIK kom aldrig riktigt åt sina motståndare och siffrorna kunde blivit större än de 3-0 som matchens bäste Emil Granelius och hans lagkamrater såg till att skriva in i historieböckerna. WIF - IK Rex 4-0 Matchen gällde vilka som skulle avgå som gruppsegrare. Kapten Rikard Östergren visade vägen på sant kaptensvis och var direkt i matchinledningen den jobbige centertanktyp han ofta visar sig vara när han positionerar sig framför motståndarmålet. Östergren svarade för Holmas två första mål. Hemmalaget IK Rex sprattlade för att komma ur Holmas grepp men greppet stärktes ytterligare genom hela matchen. Tack vare ett idogt och bra genom fört arbete av samtliga Holmaiter fanns inte mycket att hoppas på för hemmapubliken. Alexander Öhrn och Alexander Lindahl svarade i tredje matchen i rad för en mycket bra insats med väldigt liten felprocent i sina bolleveranser. Vasse Park och Övragård fixade matchen två sista mål och hela fyra måls övertag blev facit. Semifinal: WIF - SK Iron 1-0 (ef. straffar 1-0) SK Iron som hör hemma i sexan bjöd upp till dans och Holma fick gnugga geniknölarna rejält för att hitta fram mot Irons mål. Inget av lagen kunde spräcka nollan och det blev tjugo minuters kamp om metrarna på den fina planen på Ottarsborg. Holma hade spelmässigt mer men Iron var hela tiden på tå för att utnyttja eventuella bolltapp från WIF. Matchen gick till straffar. Efter ordinarie straffläggning var ställningen 2-2(mål av Granelius & Norrström), Tomkinson tog en straff på uppoffrande sätt och det blev suddenstraffar som skulle komma att avgöra. Återigen var det Östergren som klev fram och visade vägen för hembygdens stolthet och hopp. Final: WIF - Bälinge IF 0-1 BIF bjöds mycket tid med boll inledningsvis och man trillade fram och tillbaka i närmare tre minuter innan man lyckades tråckla sig fram till ett läge som gav mål. Efter målet kom Wattholma igång och det blev ett antal halvchanser för Holma. Skott fanns det gott om, lika många var de lyckade täckningarna från de gulklädda BIFarna. Drösvis med hörnor för Holma gav inte mer än tunga suckar för WIF-supportrarna på plats. Bälinge avgick med segern även om man fick slita för segerpremien. Holmas lag ska vara nöjda med insatsen även om det svider att inte nå ända fram. Laget: Tomkinson, Gyllensvaan, Norrström, Park, Östergren, Granelius, Lindahl, Öhrn, Lundblad, Övragård, Nyman, Glennhammar, Övragård, Fredlund, Hörnebro, Westergren, Ebrahimi, Hällberg, Höglund, Törnlund, Herr A & U 0kommentarer

Benker der bomber avgjorde för A2

Harbo IF – Watholma IF 2 2-3(0-2) Holma som inledde reservernas seriespel med fem raka förluster i division 6 har nu visat att moralen som länge varit Holmas signum plockats fram. Mot Harbos A-lag var det en jämn drabbning som utspelades på Marmorvallens perfekta matta. Matchen gick i vågor och under större delen av första halvlek var det WIF som var det bästa laget med fint bolltrillande och bra kombinationer. Laget anfördes av Ebrahimi och Benker i försvaret. Det var ofta många passningar inom laget innan man kom till avslutslägen. På mitten var Björck en av fältherrarna som tog tag i spelet. När domaren blåste av för halvtidsvila hade de två nyförvärven Gustafsson och Hällberg svarat för varsin fullträff. Holmasonen Gustafsson som har gjort comeback i år efter många år på sofflocket har kommit igång ordentligt och nu är Lill-Gutte renarama poängmaskinen. Hällberg har även han växt in i Holmakostymen på bra sätt och har visat att det finns en hel del fotboll i den Hällbergska lekamen. I andra halvlek var det till en början mest Harbo och plötsligt var det kvitterat till 2-2. Holma var plötsligt något yrvaket och kunde inte riktigt freda sitt mål på önskat sätt. Strömbom i målet var heroisk och något Harbomål ytterligare hade kunnat bli av om inte Strömbom visat att det finns massor av kvaliteter i Bruksgårdarnas fotbollsstolthet. Matchen såg ut att bli oavgjord, fram till dess Benker på allvar visade var skåpet ska stå. Med en vänsterslägga som hämtad ur de gamla seriealbumen Buster avgjorde Benker drabbningen. Der Bomber Benker blev matchhjälten och laget kan nu gå till sommarvila med ett fint facit. Sedan sista maj kan man räkna in fyra raka segrar och ofta bra och moget spel. Säkerligen är Holma ett manskap med en skön känsla inför kommande matcher. Nu väntar en månads sommarvila stundar och sedan dundrar Holmamaskinen igång igen. I Holma ska vårens bäste spelare även denna dag äras med ett omnämnande. Gusten Strömbom visade återigen att stabilitet och hög lägsta nivå är hans signum som burväktare. Laget: Strömbom, Benker, Ebrahimi, Lindahl, Törnlund, Hällberg, Gustafsson, Björck, Östergren, Kolsmyr, Lundh, Norrström, Fritiofson, Andersson, Glennhammar & Karpmyr Herr A & U 0kommentarer

A1 krossade våla

Wattholma IF – Östervåla IF 6-0 (4-0) Detta var kattens lek med råttan i talesättets mest grundliga bemärkelse. Våla hade redan från minut 1 det mycket besvärligt när Holma forsade fram som den mest ystra ångermanländska vårflod. Brandgula spelare tycktes dyka upp precis där bollen hamnade och inte sällan fick man gott om tid att både ta emot och leverera lädret till lagkompisarna. När Alexander Lindahl fixade 1-0 var det redan där och då ett modfällt bortalag som ofta fick se sina medspelare spela bollen utan adress. Holma i sin tur hade en riktigt skojig kväll och debuterande Daniel Björck har visat sig vara en riktig guldklimp. Denne har medfört en extra dimension i träningssituationen och medspelarna har fått en hel del nya lärdomar i och med att Björck anslutit. När Tobbe Lundblad gjorde tvåan var matchen i stort sett i hamn för hemmalaget och det skulle mycket till för att matchen skulle sluta på annat sätt än med en komfortabel seger för Holma som nu tycks ha fått fart på maskineriet på allvar. Målet föll i jämn takt och det var en hel del fina prestationer att gotta sig åt. Både från kollektivet Wattholma, samt även från några enskilda spelare. Björck har verkligen gjort skillnad i träning och match. Extra kul att Granelius åter nätade eftersom denne i flertalet matcher jobbat hårt i det tysta utan att helt få utdelning i form av mål. Holma mönstrade denna dag en stark elva och bänken var stark även den. Samtliga avbytare skulle kunna spela från start i vilken match som helst och detta medför att WIF andas morgonluft efter att starten på serien lämnat en del att önska. Ikväll skrevs slutresultatet till förkrossande 6-0, dock ska man inte dra alltför stora växlar av detta eftersom ÖIF i sanningens namn har en hel del att fundera på. Bland annat har man under stundom tvingats ställa upp med högst varierande uppställningar i matcherna. Detta brukar som bekant sällan vara särskilt gynnsamt i långa loppet. Laget: Tokminson, Park, Gyllensvaan, Falk, Norrström, Övragård, Lundblad, Öhrn, Izadian, Björck, Granelius, Lindahl, Fritjofson, Lundh & Kolsmyr. Herr A & U 0kommentarer

A1 tog stabil trea mot SSK

Wattholma IF – Skuttunge SK 2-0 (1-0) Holmas representationslag är inne i en fin trend och tog sig an Skuttunge med hull och hår. Det brukar ofta vara tuffa matcher lagen emellan och SSK är ett lurigt lag som kan skaka liv i den mest sömniga tillställning tack vare ett par individuellt skickliga spelare. Denna dag var det dock mest Holma som var behållningen och man hade ett bastant grepp om det som hände på Änglavallens allt bättre gräsmatta. Man såg till att trycka tillbaka sina motståndare som hade en del att tänka på när hemmalaget fyllde på med många spelare i sina anfall. SSK löste defensiven på ett bra sätt men fick då och då dra på sig frisparkar som till sist blev det som gav WIF 1-0. Alexander Öhrn stegade fram mot bollen och klippte till. Enligt Alle var det en minimal touch i muren innan bollen i höghastighet gick i mål. Skuttunges försök var inte så många men det kändes trots det inte helt säkert i matchen förrän Holmas andre Alexander, nämligen Lindahl satte 2-0 efter en halvtimmes spel. Målet gav ökad trygghet och man kunde nu tillåta sig ta lite större risker i bollspelandet. Försvaret med Daniel Björck, Wille Gyllensvaan, Rikard Falk och David Park var ramstarkt och man hade björnkoll på det mesta som bortalaget försökte sig på. Man avväpnade motståndet och kunde ofta sätta igång bollen med bra kvalitet. När klockade tickade mot timmen spelad fanns bud på ett par mål till för Holma. Istället för Holmamål kunde SSK flytta fram spelet en aning och man nyttjade Holmas alltför offensiva kantspel till skapa chanser mot Tomkinson i Holmamålet. Detta renderade inte bara i öppna ytor, utan även i en straffspark som kom efter att Holma hamnat på efterkälken. Straffen räddades dock av straffspecialisten Sebastian Tomkinson. Givetvis var straffmissen blytung för ett tappert krigande SSK som nu inte hade mycket energi kvar att skyffla in i matchen. Holmas manskap ska denna dag ha en kollektiv eloge för sitt sätt att genomföra matchen. När det gavs läge att spela snyggt kunde man göra det, och när det var läge att vara rejält destruktiv var det inga problem att göra det. Inga vattenskallar här inte. Mannarna: Tokminson, Björck, Park, Gyllensvaan, Falk, Norrström, Övragård, Lundblad, Öhrn, Izadian, Cederberg, Granelius, Öhrn, Lindahl, Lundh & Kolsmyr. Herr A & U 0kommentarer

Bländande insats när A3 parkerade bussen

Wattholma IF 3 – TÖFF 2-0 (2-0) Holmas tredjelag blev helt tagna på sängen av bortalagets nyvunna spel och farbröderna i den oranga tröjorna hade svårt att komma upp i nivå. Tobograbbarna är numer ett spelande lag kryddat med några bollskickliga och i vissa fall, möjligen, alltför sugna på att ha bollen i egen ägo hela vägen in i motståndarmålet. I Holma 3 är läget snarast det rakt motsatta. Självkännedomen är påtaglig och ingen i laget vill ha bollen mer än nödvändigt. 2 sekunder är ofta alldeles för lång tid. Utom vid inkast. En av få som klarar längre tid med bollen är pjuklarven Jansson i målet. Denne brukar oftast vara den som ser till att reda upp det risiga försvarets tafflighet och brukar för detta ofta få många ryggdunkningar från lagkamraterna. Jonn-y Jansson var mannen som var skillnaden mellan lagen. Långa stunder med bollen har inte heller Jansson men desto bättre brukar de få tusendelarna med boll ofta ge mål. Denna dag var det två mål som kom från Holmas nr 41. Efter mål nummer två gav Jansson order om att det var dags att parkera bussen. WIF tog ordern på största allvar och ställde dubbeldäckaren på egen planhalva. Motståndet hade inte räknat med att hamna i underläge mot Krita IF och hade således inte en plan B att kasta fram. Istället för stort tryck mot Holmamålet blev det en andra halvlek där WIF mest ville stänga igen matchen medan TÖFF mest verkade vilja åka hemåt igen. Wattholmas ansats lyckades trots att man inte kom i närheten av den tråkfotboll man helst vill spela. Alldeles för få långbollar från ytterbackarna och flera passningar i följd från innermittfältarna är ju inte direkt vad man vill se när man löser biljett till en WIF 3-match. Nu får laget skärpa sig. Och därmed basta! Laget: Jansson, Lundgren, Westergren, Eriksson, Bernelind, Törnqvist, Samba, Sjöberg, Arvidson, Jansson, Enefjord, Sandberg, Östergren, Karpmyr, Åsberg, Herr A & U 0kommentarer

Almo slog A3 efter raffel på Lundaplan

Almo BK – Wattholma IF 3 2-1 (0-0) Precis som vanligt var det sambafotboll med klacksparkar och böljande spel när Holmas tredjelag bjöd upp till dans. Lundaplan var scenen för denna lördagsshow och Holma hade dagen till ära valt att satsa på ett smått overkligt manskap. Medelåldern låg någonstans strax över 30 år och busslasterna med supportrar visste att det vankades fotbollsgodis. Hemmalaget i sina grönsvarta dräkter har gått bra under säsongen och går sällan mållösa från planen. Spelmässigt var det mycket lirkande för att få fram bollen till avslutslägen. Almo spelade runt bollen men kunde sällan hota på allvar. Trots att bollinnehavet var större för Lundasönerna var det Holma som var mest nöjt med utvecklingen av matchbilden. Under perioder var det mest spel i mittcirkeln och de snabba anfallen som publiken förväntade sig kom av sig. När det skulle blåsas igång till andra halvlek var det Almo som gav allt från start och man lyckades göra 1-0 på ett inspel från kanten som sattes i mål på vackert sätt. Holmas defensiv var plötsligt inte helt samtrimmad och hemmajublet ville aldrig tystna. Hemmalagets tvåa kom inte långt därpå, denna gång var det däremot ett mer turligt mål som föll. Holma var dock inte färdigt för att lägga ner lansarna ännu och fortsatte skapa chanser. Det var dessutom gott om chanser. Kryssribba, boll som dansade på mållinjen, retur som på märkligt sätt pangades utanför målramen och så vidare. Holmas tröstmål kom genom Viktor Glennhammar som satte reduceringen med några minuter kvar. Almo BK gå tveklöst för seriesegern och det är inte alls omöjligt att man lyckas med sin mission. Trots allt är Almo ett småtrevligt gäng som skiljer sig ganska mycket mot många av andra klubbar i den uppländska fotbollen. Genuint intresserade av att hålla fotbollen levande på landsbygden som man är. Holmas mannar denna kväll: Jansson, Andersson, Ebrahimi, Lundh, Eriksson, Törnqvist, Jans-son, Glennhammar, Almquist, Sjöberg, Sjöberg, Arvidson, Bexelius & Enefjord. Herr A & U 0kommentarer

Visa fler nyheter