• F17 klara för SM-final!

    F17-laget är klart för final efter en mycket stark säsong. Laget har gått igenom både grundserie och slutspel med imponerande resultat och visat stabilitet i såväl försvar som anfall. Under grundserien vann laget samtliga tolv matcher. Den offensiva styrkan och det organiserade försvarsspelet resulterade i en målskillnad på 145–15. I slutspelet väntade IFK Vänersborg i kvartsfinal. Dubbelmötet inleddes med en 5–2-seger på bortaplan. I returen på hemmaplan säkrades avancemanget efter 1–1. I semifinalen ställdes laget mot Skirö AIK. Första mötet slutade med seger 2–1 på bortaplan. Returen blev en målrik tillställning som slutade 6–6, vilket innebar att F17 tog sig vidare till final. Efter en säsong där laget gått obesegrat genom grundserien och tagit sig vidare genom slutspelet väntar nu SM-final mot Villa Lidköping. Matchen spelas i ABB Arena Syd, fredagen 13 mars 15.30. VSK Vännerna 12 mar 3kommentarer
  • Matz Allan Johansson invald i Svensk Bandy Hall of Fame..

    Matz Allan Johansson var bollgeniet som valde bandyn och blev världens bäste högerback. En skridskosnabb tekniker, en lysande taktiker, brytsäker och tuff men samtidigt en gentleman. Matz Allan är uppväxt på Metallgatan på Haga i Västerås, inte långt ifrån Gunnar Hyttses tobaksaffär på den tiden. 1956 deltog klubben och spelarna i ett demonstrationståg för konstfruset på Rocklunda, och 3 december samma år invigdes Sveriges första konstfrusna bandybana på Rocklunda. Trots att Matz Allan inte tillhörde A-laget, deltog han i demonstrationen. Som försvarsspelare var Matz Allan den bäste, och med kaptensbindeln runt armen ledde han klubben med stolthet. Matz Allan debuterade för A-laget i VSK 1958 och var kvar i klubben till 1964. 1963 blev han årets spelare i klubben. Bland de numera 70 invalda i Svensk Bandy Hall of Fame finns många med VSK-koppling: Pontus Widén, Ola Johansson, Sören Boström, Hans Elis Johansson, Torbjörn Ek, Ola Fredricsson, Gunnar Hyttse, Stefan “Lillis” Jonsson, Göran Rosendahl och numera även Matz Allan Johansson. Läs mer om Svensk Bandy Hall of Fame här:Klicka här FAKTA Nr 67 Matz Allan Johansson Invald i Hall of Fame: 2026 Född: 16 februari 1942 Position: Försvarsspelare, främst högerback Moderklubb: Västerås SK Klubbar: Västerås SK (–1964), IK Sirius (64-68, 72-73, 74-75), IF Vesta, Uppsala (68-70), Sandvikens AIK (71-72, 73-74) Landskamper: 49 A (1963-73), 2 B (1966), 2 U (1962). VM: Silver 1969, 1971. Brons 1963, 1967. 1977 silver som förbundskapten. Svensk förbundskapen 1975-1977. Övriga meriter: Framgångsrik i fotboll. 2 u-kamper (1964), allsvenskt spel i IFK Eskilstuna 1964, div 2-spel i Västerås SK, Sirius, IF Vesta. Svensk juniormästare med VSK 1957. Spelande tränare i Tierp 1973 (div 4). Yrke: Pol. Mag. Konsult Statskonsult AB i Solna. VSK Vännerna 10 mar 1kommentar
  • Matchreferat: Oddevold

    Det kanske inte var upplagt för fest, men en tapper klack sjöng för full hals till inmarschlåten strax före avspark. Oddevold, bekanta från fjolårets Superetta, stod för motståndet i den sista gruppspelsmatchen i cupen. En liten chans till avancemang fanns fortfarande, och i mångas ögon syntes en brinnande vilja att gripa det sista halmstrået. Jämfört med matchen mot Häcken var de sjukdomsdrabbade spelarna tillbaka. Mest noterbart i startelvan var annars att Elis Jäger åter stod i mål och att Norrköpingsförvärvet Ismet Lushaku fick chansen på mittfältet. Förhoppningarna om en fartfylld tillställning där hemmalaget skulle dominera kom dock snabbt på skam. Oddevold placerade sig lågt i banan och samlade många spelare centralt, vilket vållade VSK stora bekymmer. Inget av det spel som Grönvitt ofta skämt bort sin publik med tidigare kunde skönjas. Huvudtränare Alexander Rubin sammanfattar den första halvleken: -Totalt sett under förväntan för vad vi ska klara av att prestera. Vi skapar för få bra situationer på deras planhalva och nära straffområdet. Vi kommer till för få inlägg och vid avslutningslägen blir det ofta en passning för mycket. Vi fick inte till det tryck man kan förvänta sig av oss när vi spelar här hemma. Första halvlek var definitivt en besvikelse. 0–0 stod sig till paus, och en påtaglig uppgivenhet låg över publiken under halvtidsvilan. Man hade förväntat sig mer, och bättre, av sitt lag. Dessutom var VSK en hårsmån från att åka på en straff när Elis Jäger tvingades dra ner Oddevolds Leonardo Farah Shahin efter ett mindre lyckat försvarsingripande. Den första halvleken var ingen höjdare, men i den andra kom hemmalaget ut med ny energi. Inledningen bjöd på ett helt annat VSK, mer aggressivt och med en tydligare vilja att skapa det tryck man brukar kunna åstadkomma på hemmaplan. Rubin igen: -Vi får den förändring vi vill få till. Vi spelar mer framåt, kommer till inlägg och avslut och får det tryck vi hoppades på från början. Tyvärr är vi inte tillräckligt bra, eller så är motståndarna så pass bra på att försvara att trycket avtar. Det går i vågor i stället och vi kan inte bibehålla det. Efter ungefär en kvart blir matchen ganska jämn igen, vilket är under den förväntan vi hade.” Efter att ha varit tillbakapressade i början av halvleken arbetade sig Oddevold tillbaka in i matchen och blev så småningom minst lika farliga som hemmalaget. Elis Jäger tvingades vid flera tillfällen till kvalificerade räddningar. Publiken fortsatte att stötta sitt lag med okuvlig energi, men Grönvitt lyckades aldrig återfå trycket från den första kvarten i halvleken. Som en sista kalldusch nickade också gästernas Erik Hedenquist in 0–1 på stopptid, ett snöpligt slut på kvällen. Rubin avslutar: -Totalt sett är det också en besvikelse gentemot publiken som gav oss ett fantastiskt stöd. Det är vår första tävlingsmatch hemma och vi har en liten chans att gå vidare. De stöttade oss i 90 minuter plus stopptid. Jag är ledsen att vi inte kunde ge våra grönvita supportrar en bättre start på tävlingssäsongen. Vi ska göra allt för att göra dem nöjda nästa gång. Cupäventyret är därmed över för i år. Med tanke på att AIK anmärkningsvärt nog slog Häcken med 4–0 var det extra frustrerande att VSK inte lyckades bjuda upp mer den här kvällen. Nu får lag och supportrar smälta förlusten i några dagar innan fokus flyttas mot huvudmålet – Allsvenskan. Det är då det verkligen gäller. Ikväll har vi brutit ihop. Den 5 april i Kalmar kommer vi igen. Henric Nilsson VSK Vännerna 10 mar 0kommentarer
  • Inför IK Oddevold.....

    Idag avslutas Svenska cupens gruppspel. För VSK:s del väntar ett möte med Oddevold och årets första tävlingsmatch på hemmaplan. Även om förutsättningarna för avancemang inte är optimala blir det oerhört kul att se laget spela tävlingsfotboll på Hitachi Energy Arena igen. Med den inledande segern mot AIK och förlusten mot Häcken i bagaget finns fortfarande en teoretisk möjlighet till avancemang för Grönvitt. AIK behöver besegra Häcken med två mål samtidigt som VSK måste slå Oddevold med fyra mål. Assisterande tränaren Anton Höglund hade följande att säga när jag träffade honom i går (lördag): ”Först och främst är det kul att få komma tillbaka till hemmaplan och spela årets första tävlingsmatch här. När det gäller de tidigare matcherna är vi såklart besvikna över förlusten mot Häcken, men vi känner att vi är på rätt väg och ska fortsätta i den riktningen mot Oddevold. Vi vet att chansen till avancemang är liten, men vi ska göra allt för att ge oss själva möjligheten.” Annars blåser positiva vindar i VSK. Nygamle Abdelrahman Bouadh har som bekant blivit klar för en återkomst. Abdo briljerade i laget under höstsäsongen 2024 och lär bli en stor tillgång även i år. Dessutom har Mikkel Ladefoged gjort framsteg i sin rehabilitering och deltog i går i matchspelet under träningen. Ingen av spelarna lär dock få någon speltid i morgon. Bouadhs papper hinner sannolikt inte bli klara i tid, samtidigt som dansken slussas tillbaka varsamt efter sin skada. Det är ändå oerhört skönt att ha dessa spelare tillgängliga offensivt inför den stundande allsvenska säsongen. VSK – IK Oddevold När: Måndag 9 mars Tid: 19.00 Var: Hitachi Energy Arena TV: Expressen VSK Vännerna 9 mar 0kommentarer
  • Intervju med Anton Höglund

    Jag tror att man kan tala om ett tränarunder inom VSK Fotboll. I kölvattnet av herrarnas framgångar och damernas klättring i seriesystemet har ett stort antal unga ledare gjort fina avtryck i klubben. En av dem är Anton Höglund, som i höstas blev klar som assisterande tränare. När det stod klart att Anton skulle assistera Alexander Rubin väcktes många nyfikna frågor kring den unge värmlänningen. Blott 22 år gammal måste han vara en av de yngsta tränarna någonsin i allsvenskan. Sedan dess har mycket – av förståeliga skäl – handlat om Alexander Rubin. Som ersättare till fixstjärnan Kalle Karlsson hamnar naturligt nog mycket intresse och fokus på huvudtränaren. Som VSK:are känner jag emellertid att en lite längre intervju med Anton också är på sin plats. Här får han berätta om sin bakgrund, hur det är att vara en del av det unga tränargardet och mycket mer. Vi ses i ett av tränarrummen en stund efter träningen och strax före damlagets match mot Djursholm. Anton Höglund Henric Nilsson VSK Vännerna 9 mar 0kommentarer
  • Visa fler nyheter