Nervositet, linsstrul och enorm vilja

Det var ett gäng trötta, men laddade tjejer som vid 07.30 kom till ishallen i Lördags. Stämningen på topp även om det gäspades en hel del. När allt var inpackat i bilarna och den sista justeringen med slipmaskinen var gjord började avfärden mot Kalmar. Stämningen var fantastisk och alla skrattade och skämtade med varandra. I Växjö gjorde vi en liten paus där vi ”lättade på trycket” och köpte något att dricka eller tugga på. Smoothies, kaffe, milkshake och en och annan hamburgare stod på menyn. Jag hittade dock ingen skylt där det stod ”köp en få två” men det löste sig ändå, eller vad säger du Ilda?? 😉 Väl framme i Kalmar hittade vi tillslut omklädningsrummet. Efter uppvärmning var det lite info om hur vi skulle spela. Vem som byter med vem osv. Klockan går, snart matchstart. Karlskrona står för Värnamo Damlags första riktiga motstånd. Alla sitter med hjälmarna, handskarna på. Vi är redo. Carros skridskosnöre går av. I med nytt. På med skridsko, bara benskydden kvar. 5 minuter till matchstart. På med benskydden, klappa igång. NU KÖR VI. På vägen ut konstaterar vi att Carros benskydd sitter på fel ben… Tur man känner domarna!! 😊

Väl ute på isen var det en del darriga ben. Någon vände sig om och åkte tillbaka mot båset igen och sa tyst ”jag är ju skitnervös”. Snabb uppvärmning och uppställning. Nedsläpp. Vi har lite problem med Karlskrona de första minuterna. Det märks att det är nervöst, och de sätter ett par lätta puckar. Vi hänger inte läpp för det.. Bara att gnugga på. Efter några minuter får vi ändå upp pucken i banan. Moa Nilsson åker in i anfallszon på vänsterkanten och serverar en klockren passning till Sanne som störtar på mål och lyckas få in den till höger om målvakten.. Värnamo Damlags första mål genom alla tider är gjort och vi är överlyckliga naturligtvis. Resten av matchen spelar vi lite mer avslappnat även om det ramlade in några puckar i målet. Ganska rättvist resultat tycker jag, Karlskrona var bättre, och det märktes att de har lite mer erfarenhet. 7-2 blev slutresultatet skotten vanns av Karlskrona med 37-4.

Match 2 direkt efter. Bara en spolning emellan. Tyvärr funkade de inte för Thildas knä längre utan hon blev tvungen att kasta in handduken. Tråkigt tycker alla. Hur gör vi nu. Sanne fick dubblera och spela så mycket hon orkar. Vi kör vidare på 5 forwards och 4 backar. Kallduschen kommer direkt efter tekningen och det står 1-0 till Oskarshamn efter 18 sekunder. Vi knyter näven. Och 2 minuter senare står det 1-1. Gott. Efter 1a perioden står det tillslut 4-2 till Oskarshamn. Efter 1.22 i andra perioden stänker Sanne in sitt 3e mål i matchen snyggt och hoppet lever om första vinsten. Vi börjar spela lite bättre i denna perioden. Vi pratade bland annat om att våga stå upp vid blå och hålla våra motståndare på utsidan. Det börjar ta sig och vi tänker mer ishockey. Vi gör dock några misstag och det blir ändå tillslut bara 7-4 till Oskarshamn. Skotten landar på 32-5. Men med tanke på att vi gjort 4 mål så har vi en helt fantastisk utdelning, där vi sätter våra chanser. Tack vare Sanne.

Lite andrum får vi nu. Vi stöttar varandra och har några timmars vilande efter maten.

18.45 var matchstart för sista matchen. En svår match mot hemmalaget Kalmar HC. Tjejerna börjar bli trötta efter en lång dag. Skadorna börjar kännas och efter lite diskussioner ville vi kolla om det gick att flytta matchen till ett senare datum. Förbundet sade nej och det är bara att köra. Återigen knyter vi näven och säger till varandra att vi ska ha kul och tänka att i får matchträning.

Och som vi spelar. Vi ledare står mållösa. 1-0 efter 23 sekunder Sanne. Vi släpper dock in 2 snabba i mitten av perioden. 1-2 i paus. Vi spelar fantastiskt bra. Håller oss till vår gameplan. Enkelt spel.

Fortsätt bara med det säger vi. Ös på. Efter 4.28 i andra stänker Sanne in 2-2 pucken. Och bara 19 sekunder senare sitter 3-2 pucken med. Kalmar tar timeout. Dom är i brygga. Vi taggar till ännu mer. Ut och bara ha det kul och njut säger vi. De närmaste 10 minuterna präglas av utvisningar. Och efter 32.53 får Ilda en ful tackling i ryggen av motståndare. Hon flyger in i sargen med huvudet. Checking from behind 2+10 blir rubriceringen. Ilda lite omtöcknad och kommer in i båset, men verkar ändå vara ok. Neeej skriker plötsligt Ilda, jag har tappat linsen. Vi hittar den dock ganska snabbt. Den sitter fast i håret. In med den igen. Nu är vi redo igen. Sanne stänker in 4-2 pucken när det är 6 minuter kvar. Hoppet tänds om en vinst. Vi spelar stundtals med en 3 backslinje. Vi offrar oss hejdlöst. Hjälper Carro i målet. Bort med pucken. 38.39 gör dock Kalmar 3-4 pucken. Nervositeten ökar. Men när ”hesa fredrik” ljuder och vi kan konstatera att Värnamos första Damlags seger är bärgad, kan varken jag eller Anders hålla tårarna borta.

Vi är helt sjukt stolta över tjejerna. Vilken vilja, vilket Go. Vilken glädje.

Vill dock hylla Victoria som likt en duracellkanin bara åker och åker. Alla 4 backar, Saga B, Saga L, Ebba B, Ilda R, som likt en mur stänger till. Moa N som galet bra stänger ytor och står rätt. Sara R och Sofia L med sin enorma vilja. Thilda T som stöttar alla hela tiden. Men tack Carro för att du ställer upp som målvakt. Och tack för att du är så galet bra i målet, 82.29%. Och tack Sanne för ditt ledarskap på isen och för dina 9 goa mål.

För mig personligen, efter 3-4 veckor i laget så trodde inte jag att jag skulle få sådan gåshud eller uppleva en sådan glädje eller känna sådan vilja att fortsätta jobba med i vad i mitt tycke är VÄRLDENS BÄSTA TJEJHOCKEYLAG!!!

/ Martin, assisterande tränare