Ny sponsor

Helix gymnasiet i Borlänge är senaste tillskottet bland sponsorer. Dom har skrivit på för säsongen 2017-2018. Förhoppningsvis blir det fler år efter deras första sponsring. Herr Div. 3 0kommentarer

Referat Envikens IF - IBF Ludvika 4/3-17

Lördag. Det mesta var som vanligt. Asker hade en kaffekopp i handen, Andreas Johansson var dålig i magen och ”Höfnes” hår bländade mötande bilar. Så med helljuset på bilade vi till Enviken för att lira lite boll. Förra veckan nämnde jag att Andreas ”AJ” Johanssons sång inte är för den med hörsel. I går sjöng Mikael Andersson för oss i vår bil. Det skar i benmärgen. Så nej, vi kanske inte ska bilda en gospelkör i vårt lag, men tur att vi i alla fall kan spela innebandy, för det gjorde vi rätt bra i dag. Period 1 blåstes så i gång och ni vet när man har längtat efter något jättemycket och jättelänge, och sen blir det pannkaka av allt? Nyår brukar kunna vara ett sådant här exempel. Under den första minuten firade vi nyår. POFF sa det, och POFF igen. Två raketer kom från hemmalaget och det stod 2-0 efter 1.02. Ingen vidare start. Ludvika knöt dock upp slipsknutarna, kavlade upp ärmarna och höll sedan tätt perioden ut. Laget gjorde också ett mål genom Robert Andersson som ensam mot tre motståndare gjorden en ”Robban”. Mål från ingenting alltså. Gött! Underläge 2-1 inför nästa period. I andra perioden spelade Ludvika bra. Riktigt bra till och med. 2-2 gjorde först Mattias Huopana med ett fint skott på pass från Boo Lindberg. 3-2 kom strax därefter signerat Mikael Andersson, som sköt rätt upp i ”kryllan”. Passen kom från Mattias Eriksson. Ludvika hade vänt på matchen redan 4 minuter in i perioden. Det fina spelet fortsatte sedan där Ludvika styrde spelet totalt och hade läge efter läge, samtidigt som Enviken hade stora problem med att hitta genom Ludvikas försvar som stod rätt. Med en minut kvar av perioden hittade Mattias Huopana fram till Daniel Kjenslie som säkert satte dit 4-2. Nu såg det bra ut inför de sista 20! I sista periodens första 5 minuter firade Ludvika nyår igen. Varannan vatten sägs vara ett bra recept för en bra kväll. Ludvika glömde nog vattnet i pausen för Enviken gjorde precis som i första, två snabba mål. 4-4 med 15 minuter kvar att spela. Nerv i matchen helt plötsligt. Ludvika drack dock lite extra vatten och hittade tillbaka till det spelet de hade visat i föregående period. Ludvikas kapten Boo Lindberg fixade två fina mål, först på pass av Mikael Andersson och sedan helt på egen hand. Mikael Andersson ville inte vara sämre och gjorde därefter 7-4 till bortalaget, även det på egen hand. Ludvika hade lagt i en högre växel! Ett till mål från Ludvika skulle även det komma efter ett fint anfall hela banan upp. Andreas Johansson hittade Robert Andersson på högerkanten som spelade in i mitten till undertecknad Christoffer Mandell som fick in bollen vid första stolproten. Tydligen var passen ämnad för ”Höfne” vilket jag fick höra i efterhand, men äh... han hade ju redan gjort ett mål så det var väl inte mer än rätt tyckte jag. Mål var det ju i alla fall och 8-4 till Ludvika. Det fanns bud på fler mål i slutskedet, bland annat för Robert Andersson som efter en fin brytning hade öppen kasse då Enviken plockat målisen. Han fick dock några sekunders för mycket betänketid och drog en ”hook” ut i ruffen. Jaja, inte hela världen. 8-4 till Ludvika som stod som segrare igen. Härligt! Sammanfattning: Med undantag för två korta sekvenser i period 1 och 3 så ägde Ludvika matchen. Det var inget snack om vilka som förtjänade tre pinnar i dag. Laget hade kul på planen med mycket fantasi och fint rull på bollen. Försvarsmässigt stod laget rätt, täckte skott och hade en grym Mikael Asker mellan stolparna. I dag ska vi inte klaga på någonting, för vi gjorde det vi skulle göra. Vi tog 3 mycket viktiga poäng. En eloge ska även Philip Batista och Alexander Borg ha som i dag debuterade i seniorsammanhang, och gjorde det riktigt bra när de kom in. Mycket kul att se. Våra coacher Mikael Betti och Björn ”Svampen” Simonsson kan med gott samvete fira med varsin ”wirre”. Matchens hjälte går i dag till Mattias Eriksson vars försvarsspel var riktigt bra. Hårdare än hårdast och som alltid en stor del i Ludvikas framgångar. Matchens sus då? Ja, alltså ”BussRobbans” insats i boxplay när han tråcklade sig genom hela Envikens försvar och gjorde mål var riktigt susigt. Det påminde lite om ett gatlopp i fredagsmys-programmet ”Gladiatorerna”. Ett mycket viktigt mål för matchens fortsatta utveckling dessutom. Matchens guldklubb(or) går i dag till två spelare som under årets säsong har gjort 80 (!) poäng tillsammans. Boo Lindberg och Mikael Andersson gjorde i dag 3 poäng vardera och är som ni förstår två väldigt viktiga kuggar i Ludvika. Nu klev vi på segertåget igen och nästa station är ”Templet” i Ludvika. Lördag klockan 16.00 kommer nämligen Storviks IF på besök. Kom gärna ner och hjälp oss fixa tre poäng. Förslagsvis ringer Andreas ”AJ” Johansson vårdcentralen innan dess för sin mage, om inte för sin egen skull, utan för oss andras. Här är numret: 0240-69 51 00. Ha nu en bra vecka så ses vi på lördag. På återseende Chris Mand Hansonz dagblad 2017-03-05 Herr Div. 3 0kommentarer

Referat KFUM Falun - IBF Ludvika 25/2-17

Så var det lördag igen. Undertecknad vaknade med feber och halsont utdelad av Djävulen själv. Eller ja… jag var lite småkrasslig i alla fall. Ingen match för mig således. Jag låg i fosterställning och längtade efter mamma. Det är ju nämligen det vi män gör när vi är lite småkrassliga. Mamma verkade dock inte komma, så jag tog mig själv i kragen och hakade på till Falun för att agera publik. Väl där väntade serietvåan KFUM Falun som motståndare. Innan match käkade alla på restaurangen i Lugnet. Alla var nöjda utom Mattias Huopana. Han hade hoppats på IKEA… han gillar tydligen det… eller för att citera: ”Det är ju asbra mat på IKEA”. I övrigt var det god stämning i laget. Andreas ”AJ” Johansson gjorde bejublad comeback… det är en bra kille. Förutom när han sjunger… vi gillar inte när han sjunger… Matchen då? Jo den startade som vanligt med period nummer 1. Falun var de som hade mest boll och försökte hitta in bakom Ludvikas försvar, vilket inte var det lättaste. Ludvika stod nämligen allt som oftast rätt och ställde också om bra när chanserna väl kom. Efter ett bra anfall av Ludvika lyckades dock Falun kontra in 1-0. Detta efter 8 minuter. Perioden fortsatte sedan i samma anda, där Falun ägde spelet, men där Ludvika ändå hade ganska bra koll. Tyvärr slank även 2-0 in av hemmalaget med 2 minuter kvar av perioden. Ludvika skulle dock inte gå mållösa från perioden. Mikael Andersson lyckades efter lite om och men hitta Mattias ”Dotter” Eriksson som drar dit en strumprullare intill stolproten precis innan pausen. 2-1 inför andra. Det var ovanligt att sitta på läktaren i periodpausen. Carola och tysk techno spelades i högtalarsystemet. Udda val av musik… i övrigt hade vi supportrar det dock riktigt trevligt på läktarplats. I period 2 kom 3-1 till hemmalaget omgående efter att en pass skurit rätt genom Ludvikas för tillfället passiva försvar. Detta väckte Ludvika, som nu skulle ha sin bästa period under matchen. Dan Boström sköt i stolpen, Mattias Eriksson gick in i närkamperna likt en stockholmare i rusningstrafik, Johan Eriksson snuddade krysset och Ludvika pressade Falun långt upp i banan. Detta gav också resultat. Mikael Andersson drev och snirklade sig genom Faluns försvar och hittade Daniel Kjenslie, som i öppen bur slog in reduceringen. 3-2 och Ludvika fortsatte att tugga på… snöpligt nog så lyckades tyvärr Falun än en gång kontra in ett mål. 4-2 och 6 minuter kvar av perioden. Ludvika fick kort därefter frislag, och efter att Stefan ”Otto” Lundgren gjort århundradets kortaste pet smekte Mattias Huopana dit den rätt upp i taket. Snyggt! Falun ville dock ha sista ordet och gjorde 5-3 med 1 minut kvar av perioden. Sista perioden nalkades. I denna periodpaus bjöds jag på äppelkaka… alltså är det så här det är att vara supporter? Jag kanske borde vara sjuk oftare… Period 3 skulle visa sig vara jämn även den. Ett böljande spel visades upp där lägen fanns åt båda håll. Falun var dock de som skulle få utdelning. 6-3 och 7-3 kom inom loppet av de första 9 minuterna. Ludvika reducerade sedan till 7-4 genom ett vackert ”Zorro”-mål av Daniel Kjenslie. Ludvika fick kort därefter straff där Mikael Andersson gjorde allt rätt, utom just att få in bollen i nät. Finta höger, dragning vänster, målvakten var halvvägs till Grängesberg... och bollen går i stolpen!! Typiskt. Ludvika försökte sedan så gott de kunde, men bollen ville inte in i mål. Resultatet stod sig perioden ut och matchen slutade därmed 7-4 till hemmalaget. Sammanfattning: En jämn drabbning matchen genom. Ludvika med många spelare borta gjorde en stundtals mycket bra match. Försvarsmässigt jobbade laget bra, främst med forwards som störde Faluns försök till ett kontrollerat spel och ovanligt många skott täcktes dessutom. Ludvika anföll också mestadels bra även om fantasin ibland saknades. Falun pressades också hårt av Ludvika, främst i andra perioden. Det Ludvika hade kunnat göra bättre var hemjobbet som lämnade mer att önska. Falun fick kontra in flera mål och de fick ibland skjuta relativt ostört. Fler skott från bortalaget var också det önskvärt, då bollen ofta rullades fint, men där avsluten inte kom. En Time-out borde även ha tagits i matchen. Överlag dock en bra insats av laget, där andra perioden sticker ut. Eller för att citera vår sjukgymnast Helene: ”Fan Mandell så här bra spelar de bara för att du inte är med”. Tack… som en stor kram. Sist men inte minst så är KFUM Falun heller inget lätt motstånd. De ligger trots allt tvåa i serien, vilket inte ska glömmas. Matchens hjälte: Mikael Asker såg het ut under uppvärmningen och behöll sin hetta matchen genom. Många fina räddningar räddade Ludvika flera gånger och det är ingen tvekan om vem som tar denna utmärkelse i dag. Matchens sus... Daniel Kjenslies ”Zorro”-mål var riktigt snyggt och ”susigt”. Hans andra ”Zorro”-mål för säsongen. En gång till och det är tradition. Matchens guldklubba går till Mikael Andersson som gjorde 3 poäng dagen till ära i form av 3 assist. En av Ludvikas främsta i dag och det hände allt som oftast saker när han fick bollen. Match nästa helg igen, borta mot Enviken. Nog ska vi kunna vända på steken där i alla fall. I dag är det dock söndag… jag funderar på om jag ska lägga mig i fosterställning och tycka synd om mig själv. Jag är ju lite småkrasslig… ja, så blir det nog. Bara så att du vet, mamma. Ha nu en god vecka, så hörs vi åter. På återseende Chris Mand Hanzons dagblad 2017-02-26 Herr Div. 3 0kommentarer

Referat IBF Ludvika - Digers BK 18/2-17

Inom vetenskapen så finns det en teori om att parallella universum existerar där hela tiden det motsatta sker. Går du vänster här så går du höger där. Får du en parkeringsbot här vinner du på lotto där. Typ så. Stämmer denna teori så gjorde vi vår livs bästa match i går… i ett parallellt universum då alltså. I det här universumet vi är nu gick det inte jättebra, (läs: crazy jävla skitdåligt). När period 1 skulle blåsas igång stod Digers BK på andra sidan planhalvan. 3 poäng på 15 matcher och sist i tabellen. En munsbit kan tyckas. En period senare låg vi under med 0-7… jo då så att… nya tag i nästa period kanske? Period 2 kom igång den också. Ludvika lyckades stå emot ett 4 minuter långt boxplay och dessutom göra tre mål i perioden. Mikael Andersson, Hans-Erik (Hansa) Lewicki och Robin Borg stod för dessa baljor. Gött mos. Synd bara att Digers gjorde fyra mål. En period kvar att spela och underläge 3-11 inför sista perioden. ”Ingenting är omöjligt” brukar Gunde Svan säga… och efter att Sverige hämtat in underläge 0-4 till 4-4 på bortaplan mot Tyskland i VM-kvalet för fem år sedan så känns det ändå som att Gunde hade hyfsad koll på läget. Så inför tredje perioden var vi ändå lite hoppfulla. Vi vann också perioden med 5-2. Vad Mikael Andersson åt i periodpausen vet jag inte… men vad det än var så vill jag också ha. Han gjorde nämligen alla fem mål. Så som sagt… vinst i sista perioden var ju skönt, men det räckte inte ända fram. Matchen slut och på tavlan stod det 8-13. Sammanfattning: Ibland finns de dagar då allt går som på räls… och ibland finns de dagar då allt spårar ur. Det var den sistnämnda dagen som Ludvika hade i går. Första perioden behöver vi inte sammanfatta allt för mycket. 0-7 räcker. Ludvika spelade sedan upp sig i de två efterföljande perioderna men med den starten laget fick så är det svårt att komma igen. Anfall fanns i viss mån, och det i långa stunder ofta… men när skotten uteblir, jävlar anammat saknas och försvarsspelet glöms bort spelar det ingen roll hur mycket boll som rullas kring motståndarnas mål. Visst kom Ludvika också till match med ovanligt få spelare. Lägg därtill ett matchstraff och att Ludvikas kapten Boo Lindberg tyvärr tvingades kliva av på grund av skada. MEN… detta ska inte spela någon roll. Bättre än så här ska vi kunna lira. Ja ja… solen skiner ju i dag i alla fall. Nästa helg åker vi till Falun för att spela match. Vi ska göra allt för att bryta oss loss från denna svacka vi har hamnat i… kan Sverige kan vi. Vi får heller inte glömma… att vi faktiskt vann och spelade riktigt bra i ett annat universum i går… en riktig bragdmatch och en solklar seger. Synd bara för våra ”andra jag” att de kommer förlora där borta nästa vecka… för då vinner vi här. På återseende Chris Mand Hanzons dagblad 2017-02-19 Herr Div. 3 0kommentarer

Referat Valbo AIF - IBF Ludvika 11/2-17

En buss kommer lastad. Med vadå? Jo ett IBF Ludvika och en hel drös supportar. De yngre i laget gjorde som alla unga gör… de barrikerade sig längst bak i bussen. Vi alla har gjort det. Ju äldre du blir dock, desto längre fram hamnar du i bussen av någon anledning. Detta är ju lite av oskriven regel. Gissningsvis var det också dessa herrar där bak som tryckte på stoppknappen hela tiden... i mitten satt sedan ”mellangänget”, mig inkluderad, och där fram satt föräldrar, tränare och Dan Boström. Längst fram satt förstås ”BussRobban”… någon behövde ju köra också. För körde, det gjorde han. Ända till Gävle för att möta Valbo AIF, som inför matchen låg på lika många poäng som Ludvika, med en match mer spelad. Viktig match med andra ord. Det började bra för Ludvika. 1-0 kom tidigt från tidigare nämnda ”BussRobban”, eller Robert Andersson som han egentligen heter. Vackert var det också. En magnifik pass diagonalt över hela planen kom från Johan Lokgård som dagen till ära gjorde seniordebut. Robert Andersson kom löpande som en missil och satte med en helvolley bollen i bortre. Skön start. 2-0 kom lite senare från Dan Boström som smekte upp bollen i taket från en obefintlig vinkel. Ja, det här verkade ju gå bra… men vips… 50 sekunder senare stod det 2-2. Jo man tackar. Ludvika replikerade dock omgående. Daniel Kjenslie och Bo Lindberg hade lekstuga och gjorde både 3-2 och 4-2. Daniel Kjenslie visade att han inte bara kan göra mål, utan assist också. Med 5 minuter kvar av första perioden stod det 4-3, och då klev Dan Boström fram ännu en gång och satte 5-3. Ludvika var på väg mot en viktig ledning inför andra. Tyvärr så kom dock både reducering och kvittering från motståndarna under den sista minuten. Trist, men jämna puckar inför nästa period i alla fall. 5-5. Andra perioden i gång och ja… alltså vi är ju bra egentligen… det är vi… men det här var kanske inte vår bästa period. Vi spolar fram till den 18 minuten. För de föregående minuterna var inte så roliga. Valbo gjorde nämligen 6 raka mål. Nå väl, skit är till för att glömmas. I minut nummer 18 i alla fall, så fullbordade Dan Boström sitt hattrick (!) (Föreställ er gärna en fanfar här). Viktigt för fortsättningen. Mikael Andersson satte sedan en straff på ett kyligt sätt, för att sedan också servera Daniel Kjenslie som kunde daska in bollen i mål, med 1 sekund kvar av perioden. Puh! Underläge 11-8 inför sista. Period nummer tre blåstes igång och nu var det jaga som gällde för Ludvika. Bo Lindberg var den som gav laget lite hopp, då han reducerade till 11-9 tidigt i perioden. Ludvikas andra hattrick-hjälte för dagen. Tyvärr gjorde Valbo 12-9 i powerplay kort därefter och Ludvika försökte sedan att tugga på och hade en del chanser, men bollen ville inte riktigt gå in. Perioden var sedan länge mållös, och med ett par minuter kvar plockade Ludvika målvakten i ett sista försök att få kontakt… men nej, det gick helt enkelt inte. Istället var det Valbo som fick sista ordet efter mål i öppen kasse. Matchen slut och slutresultatet blev 13-9 till hemmalaget. Sammanfattning Ludvika försökte så gott dem kunde. Det såg också bra ut i första perioden, men vad som hände där i andra är något för coacherna att ta en whiskey över. Valbo var i dag riktigt bra samtidigt som Ludvika inte riktigt var där. Detta ihop med många onödiga utvisningar för Ludvika, med betoning på många onödiga, gjorde det än svårare för Ludvika att få något med sig. Kort och gott var det inte Ludvikas dag i dag. André Eriksson i målet hade ingen lätt match med många skott mot sig, men gjorde det ändå bra med några riktigt fina räddningar. Bortaklacken med Johan och Daniel Erikssons far som hejarklacksledare hade nog hoppats på mer från laget… ”jaha, det var den lördagen det”. Vi tackar i alla fall för stödet. Världens längsta bussresa hem väntade sedan och vi alla slog oss ned på våra tidigare valda platser och åkte just hemåt. Matchens hjälte: Johan Lokgård som debuterade i A-laget gjorde en formidabel insats. Hård och beslutsam i sitt försvarsarbete samtidigt som han också gjorde en mycket vacker assist. Matchens hjälte, så klart! Matchens sus går till det tidigare nämnda 1-0 målet signerat Johan Lokgård och Robert Andersson. Innebandy när det är som bäst. Guldklubban går i dag till Mikael Andersson som kom igång mer och mer ju längre matchen gick. Han stod till slut för 4 poäng. 1+3. Straffen var särskilt fin. Härnäst väntar hemmamatch, och tur är väl det. Det är nämligen där Ludvika tar sina poäng. Borta bra men hemma bäst heter det ju… så kom gärna ner och heja på oss! Det behöver vi nämligen. Lördag klockan 16.00 i ”Templet”. På återseende Chris Mand Hanzons dagblad 2017-02-12 Herr Div. 3 0kommentarer

Guldsponsor

Nu har jag skrivit första "Guldsponsors" kontrakt för IBF Ludvika, och det är ett företag från Skutskär, som har skrivit ett avtal från och med hösten 2017 fram till 2020. Herr Div. 3 0kommentarer

Referat Krylbo AIS - IBF Ludvika 28/1-17

Dags igen! Helgen hade kommit och ytterligare en bortamatch hägrade där Krylbo stod för motståndet. Ludvika som kom från en tung förlust i förra omgången behövde tre poäng för att utöka avståndet till lagen bakom, däribland Krylbo. Det började också bra… med kickningen. Från att först ha haft problem med att klara 4 i rad chockade laget och fixade hela 58 kickar. Nytt PB igen och segerns sötma kittlade våra smaklökar. Nu skulle Krylbo köras över! I första perioden blev det tre snabba mål. Först hittade Mikael Andersson i sedvanlig ordning fram till Daniel Kjenslie som satte 1-0 redan efter 21 sekunder. Krylbo kvitterade kort därefter till 1-1 innan Christoffer Mandell fixade 2-1 till Ludvika efter pass från Daniel Eriksson. Allt detta innan fem minuter slagen. En riktig pangstart på matchen. Första perioden var sedan fortsatt jämn. Ludvika ägde det mesta av spelet samtidigt som Krylbo satsade på omställningar. Krylbos omställningar gav också resultat. De gjorde både 2-2 och 3-2 innan perioden var slut. Period 2 sattes igång och det jämna spelet fortsatte. I ena stunden var Ludvika det bättre laget, och i nästa stund var det Krylbo som var spelförande. Chanserna fanns för båda lagen, men länge stod det 0-0 i perioden. 14 minuter in kom dock första målet, och det genom hemmalaget. Som så ofta efter ett mål, kommer också ett annat. Robban Andersson sköt och Roger Grönberg snappade upp returen och tryckte in bollen i nätet. Ett typiskt kämparmål av ”Rogge”. 4-3 i matchen och pausvila. Tredje perioden skulle fortsätta på inslagen väg. Jämnt och tight med chanser åt båda håll. Krylbo var dem som skulle få utdelning först. 5-3 och 6-3 kom inom de första fem minuterna. Det kändes tungt för Ludvika som inte riktigt hade flytet på sin sida. Laget gnuggade dock på och Johan Eriksson satte en mycket fin boll upp i krysset med elva minuter kvar av matchen vilket betydde 6-4. Inte långt därefter fick Dan Boström bollen efter en bra löpning och drog till med ett skott utifrån som seglade in i mål. 6-5 och banne mig om Ludvika inte skulle fixa det här ändå. 5 minuter kvar och ett massivt tryck av Ludvika var att vänta. Plötsligt kom också chansen. Grötigt framför målet och Roger Grönberg trycker dit kvitteringen, 6-6. JAAA!! De få tillresta bortasupportrarna var i extas! Eller ja… nog var de lite glada i alla fall… men vänta nu. Bortdömt för knuff! Amen, för i… ja ja, det var bara att fortsätta. Ett par minuter kvar och Ludvika tog time out. En sista chans att samla ihop laget för en slutforcering. Ludvika plockade målvakten och gick för det i 6 mot 5-spel. Allt eller inget gällde nu. Bo Lindberg var den som fick sista chansen. Skott från nära håll och bollen gick förbi målvakt och studsade… in i mål!! Tyckte vi… det tyckte inte domaren. Nix, inte den gången heller fick vi jubla över en kvittering. Matchen blåstes av och Ludvika förlorade med 6-5. Man ska ju inte svära men… det var då själva fan också! (Förlåt mamma). Sammanfattning I en väldigt jämn tillställning så var det Ludvika som inte räckte ända fram. Det som saknades i dag var det där lilla extra. Passningsspelet kunde ha gått lite snabbare emellanåt och några missar försvarsmässigt gav Krylbo möjlighet att utnyttja sina väl patenterade omställningar. Detta tillsammans med oförmågan att inte få in bollen i mål och några onödiga utvisningar gjorde att det inte blev någon poäng i dag. Överlag gör dock Ludvika ingen dålig match, även om laget har gjort bättre insatser. Chanser fanns ju nämligen, där 36 skott på mål är facit för detta. När Krylbo försökte spela runt bollen stod också Ludvika ofta rätt i försvaret. Lägg därtill att Krylbos målis gjorde en kanonmatch i målet plus två bortdömda mål på slutet. I livet handlar det ju ofta om att ge och ta… synd att det inte gällde för domarna för dagen. De bara tog. Det var inte där vi förlorade, men dessa två domslut speglade matchen rätt väl. Marginalerna var helt enkelt inte med oss i dag. Mikael Askers knä höll tyvärr inte för dagen och han fick därmed lämna över hjälmen till Andreas Abrahamsson precis innan matchen startade. Ludvika som har turen att ha två riktigt duktiga målvakter räddades ofta av ”Abbe” i mål. 31 skott mot sig och en hel del otacksamma lägen gör att Andreas för dagen kan titulera sig som dagens hjälte. Matchens sus då… ja, vinden susade utanför hallen. Det ska väl vara det. I övrigt susades det inte så mycket. Vi hoppas istället på dubbelt sus nästa match! Matchens guldklubba får i dag gå till mig. (Även en blind höna… ja ni vet). 1+1 i statistiken, vilket tyvärr hjälpte föga. Spelledigt nästa helg vilket ger Ludvika en chans till vila och att kunna hitta det vinnande spelet igen. Det finns saker som behöver förbättras där en liten, men mycket viktig punkt är: Mer positivt snack… från samtliga. Innan, under och efter match. På återseende Chris Mand Hanzons dagblad 2017-01-29 Herr Div. 3 0kommentarer

Referat Hälsinggården - IBF Ludvika 22/1-17

Söndag, bortamatch och solsken. Vad kan man mer önska? Dagen till ära fyllde dessutom vår ena coach Mikael Betti år… vi kan säga att han fyllde 25… så vi i laget var därför sugna på att kunna ge honom 3 pinnar i present… det skulle visa sig bli en tuff uppgift. Period 1 kan vi egentligen dela in i två delar. Ofta är ju uppföljaren den sämre, men inte i det här fallet. Part one: Ludvikaspelarna var trötta, sega, stod på hälarna och dagdrömde om damer, drinkar och diverse. Inget ont om diverse drinkande damer.. tvärtom… men fokus behövde nu ligga på dribblingar, dueller och direktskott. Medans Ludvika dagdrömde levde Hälsinggården i nuet och gjorde 1-0, 2-0, 3-0 och 4-0 inom loppet av några minuter. Tuff start för Ludvika som behövde tagga till. Laget gick därför ner på folk för att försöka få upp tempot.. vilket också gav resultat.. Part two: Bosse Lindberg var den som på egen hand gav Ludvika sitt första mål. Strax därefter var det dags för den yngste att göra sitt första mål för A-laget. Daniel Eriksson hittade en position framför mål, väntade på bollen, och smackade dit den. Snyggt lir och mycket kul för Daniel att hitta nätmaskorna. 4-3 kom strax därefter. Samme Daniel Eriksson hittade fram till Marcus Holm som satte upp bollen i främre krysset på ett kaxigt sätt. Hemmalaget gjorde därefter 5-3 innan Daniel Kjenslie satte dit 5-4 efter pass från Mikael Andersson. Summa summarum en skön upphämtning av Ludvika till slut, inför den stundande mellanperioden. Period 2 igång och det var en jämn period, även om Ludvika fick försvara mycket. Hälsinggården hade som alltid ett väldigt snabbt spel med fina kombinationer. Det gällde för Ludvika att ligga rätt och försöka bryta pass för att sedan ställa om. Ludvika gjorde också periodens första mål genom ett skott från Mattias Eriksson efter pass från sin backkollega Dan Boström. Mattias Erikssons 10 mål för säsongen. Inte illa pinkat av en back. Detta blev dock tyvärr Ludvikas enda mål i perioden. Hälsinggården gjorde sedan både 6-5 och 7-5 innan domaren blåste i sin pipa för paus. I period 3 satte Hälsinggården en boll i nät redan efter 58 sekunder i spel 5 mot 4. Ludvika fick sedan jaga resten av perioden, och laget gjorde det bra, inget snack om saken. Många chanser skapades. Ett par tillfällen räddade målramen Hälsinggården och många gånger var det en väl spelande målis som stod i vägen. Tyvärr räckte det ändå inte ända fram i dag. Perioden slutade 1-0 och matchen 8-5 till Hälsinggården. Sammanfattning Hade Ludvika varit med från start och undvikt att släppa in femtioelva mål i första perioden hade det sannolikt blivit ett annat resultat, mycket möjligt i favör till Ludvika. Det finns dock saker att ta med sig även från denna match. När spelet väl fungerade så fungerade det riktigt bra. Fina kombinationer och ett enkelt spel framåt och försvarsspelet satt även det stundtals… eller ja… inte i första perioden då kanske... men den glömmer vi. En bättre dag på jobbet och Ludvika vinner den här typen av matcher, men ibland måste man också förlora för att kunna lära sig av sina misstag… sa flickan och rostade bröd i badkaret. Matchens hjälte går i dag till Daniel Eriksson som satte sin första balja i seniorsammanhang. Knappast killens sista mål… Dagens sus går till Mikael Andersson och kanske den mest precisa axel mot axel som skådats i divison 3 innebandy. Resolut, stark och hård… det går rykten om att Mikael har börjat träna på gym… ryktet stämmer tydligen. Matchens guldklubba går till Daniel Eriksson. 1 mål och 1 assist och en mycket väl genomförd match. Next stop: Krylbo… lördag klockan 14.30. Förhoppningsvis dagdrömmer vi mindre då och kan plocka med oss tre poäng hem till metropolen Ludvika. Mikael Betti lär ju få en present också… kanske några diverse drinkande damer? På återseende Chris Mand Hanzons dagblad 2017-01-23 Herr Div. 3 0kommentarer

Visa fler nyheter