Referat IBF Ludvika - Storviks IF 26/10-17

Vi kickade som vanligt inför matchen. Men eftersom det var torsdag, och kväll såg vi inte bollen… så något rekord blev det ju inte att tala om. Det har förövrigt utvecklats en liten hierarki i vår lilla kickningsgrupp, där Johan Eriksson tror att han är högst upp, men i själva fallet är längst ned… eller ja, Daniel Kjenslie ska ju ha så lite bollkontakt som möjligt… men som vi tidigare har fastställt så kan han i alla fall skylla på sin syn. Nå väl. Nog om fotboll och vidare till innebandy, för det var ju sånt också. När första perioden mellan Ludvika och gästandes Storviks IF blåstes igång var det bortalaget som tog kommandot. 0-3 på tavlan efter cirka 8 minuter och Ludvika längtade till fredag och tacos, men skam den som ger sig, för inte långt därefter satte Johan Lokgård 1-3, i form av ett briljant skott upp i krysset, och strax därpå gjorde Daniel Kjenslie 2-3 efter bök framför kassen, (han är bättre på innebandy än fotboll). Period 1 slutade till slut 4-3 till bortalaget, där periodens sista mål gjordes av Mikael Andersson, som retfullt enkelt flöt genom och kunde lägga dit den. Stark upphämtning av Ludvika, som under nästkommande period skulle öka trycket. BOOM, POFF och SMÄCK! Tre gånger small det i bortalagets nät. Johan Eriksson blåste bort luggen, sköt, och jublade. BussRobban tog E4an genom bortaförsvaret och stötte bollen i mål. Slutligen var det Herr Fredriksson, som efter ett mycket vackert anfall kunde sätta den i mål. Ludvika ledde plötsligt med 6-4 och spelade under andra perioden riktigt, riktigt bra. Storvik lyckades tyvärr få in en halvt turlig kvittering i slutet och efter två perioder stod det därför 6-5 till Ludvika. Tredje perioden då? Ja, visst hände det saker, men målen uteblev. Jag tänker därför inte tråka ut er med detaljer. Det ni behöver veta är att Storvik gjorde periodens enda mål… vilket innebar 6-6 och sudden death, eller golden goal, beroende på hur man ser det. År 2002 åkte Sverige ut på just golden goal mot Senegal i VM. En sorgens dag. Andersson Svensson sköt i stolpen och ja… ni kan det där. I vår match sköt visserligen inte någon Anders i någon stolpe, och det var mig veterligen heller ingen senegales som gjorde avgörande målet, men likt förbannat förlorade vi matchen på ett golden goal, när Storvik lyckades hitta en lucka vid första stolpen. 7-6-målet innebar torsk för Ludvika, även om vi nu fick med oss 1 pinne i alla fall. Ja ja, man ska ju vara glad för det lilla… sa han och sneglade ner i sin kalsong. Sammanfattning Bra match från Ludvika som visade att laget tillhör seriens topp. Trist att snubbla på mållinjen, men faktum är att Ludvika fortfarande inte har gått poänglöst från någon match i år, vilket är en triumf i sig. Det ser ut att kunna bli en bra höst! Notiser - Kjenslie satt i veckan sönder bänken i omklädningsrummet. Tyvärr missade jag detta, men enligt utsago såg det väldigt kul ut. Oklart om Pontus har hunnit delat ut böteslapp för detta ännu. - Bra uppslutning på tisdagens träning. Ett par sena ankomster fanns dock i form av LillDanne och Lokgård. Det var tydligen problem med moppebilen… Match igen nästa vecka. Vi hörs då. Chris Mand Hanzons dagblad 2017-10-29 Herr Div. 3 0kommentarer

Referat. IBF Ludvika - IBF Falun U 2017-10-22

Usch… i dag var det tidigt… kyrkans klockor hade inte ens klämtat när vi samlades för att i olika bilar åka till Falun där vi skulle möta IBF Falun Ungdom. Väl framme kickade vi i sedvanlig ordning boll. 33 st i dag. (Säsongens rekord än så länge: 36). Sen var det dags för match… och vilken match! I en ovanligt mörk arena, (de halvblinda Kjenslie och Höfne såg inte ett skit), skulle Ludvika briljera. Detta trots många spelare borta och helt nya konstellationer i femmorna. Många mål i dag… så hur gör vi detta? Jag tror kort och intensivt. (Hunden måste ut). 1-0: Undertecknad stänkte dit den på pass av Mattias ”Dotter” Eriksson. 2-0: Johan ”vadå jag är inte full” Eriksson dribblade och satte dit den snyggt efter pass från ”Höfne”. 3-1: Synskadad nummer 1, (”Höfne”), passade till synskadad nummer 2, (Kjenslie), som tryckte in den. 4-1 och 5-2: Patrik Asp vaknade till rejält och gjorde två vackra pytsar. Ett ribbskott från hattrick dessutom… (liten fanfar…). Passarna kom från från Pontus ”JC” Jansson- Cabrera. (Kärt barn har många namn), och Pontus ”det där blir böter” Fredriksson. 6-2: Nyss nämnda ”JC” gjorde också mål, på pass från Daniel Kjenslie. Puh! 6-3 till Ludvika efter två perioder, och mer skulle komma… 7-3: Jag rullade bollen till ”Höfne” som med en riktig stänkare stänkte dit den. 8-3: Robert ”bussrobban” Andersson fick bollen bakom mål, körde solo och flickade in den riktigt fint. 9-4: Daniel Kjenslie avslutade sedan dagens målskörd efter pass från moi. Matchen slut och Ludvika stod som segrare med 9-5! Sammanfattning: Ludvika spelade i dag riktigt bra. Fantasi, spelglädje och en grym vilja från hela laget i dag. Bra rörelse, snygga mål och gediget försvarsspel tillsammans med en som alltid bra Mikael Asker i målet. Många plus i dag, där det negativa är onödigt många utvisningar. (Pontus sover gott i natt). Nå väl, nu gick det ju ändå väldigt bra i dag. Kort och gott, en laginsats från början till slut där hela laget ska vara nöjda med dagens insats! Jaja, det var väl det hele… hunden väntar… jag vill inte att hon ska göra som häromdagen… ”ta det i duschen”. Ja just ja… från hela 1.5 meters (!) avstånd kastade Johan Lokgård en pet-flaska i omklädningsrummets sopkorg. Hans ögon lös av lycka och i ett svagt ögonblick lovade jag honom att nämna detta… så, med den fantastiska sopkorgs-anekdoten avslutar vi dagens referat. Kom förresten och titta på oss på torsdag då vi möter serieledarna. Sporthallen klockan 19.30. Vi ses! Chris Mand Hanzons dagblad 2017-10-22 Herr Div. 3 2kommentarer

Lite innebandy och sånt där...

Nu var goda råd dyra. Fem minuter kvar till samling och så behövde jag köpa snus innan. Till råga på allt skulle killen i kassan också småsnacka. ”Mm vädret är bra i dag… ha det gött, hej” mumlade jag fram innan jag löpte vidare. Två minuter kvar. Jag kanske hinner! Klockan hann precis slå om till 09.30 när jag ramlade in i sporthallen där Pontus Fredriksson stod redo med kollekthåven, men tji fick han. Ingen bot på mig! Värre var det dock för ”JC” som med håret på sniskan gled in 10 minuter för sent. Dagens första bot var ett faktum och Pontus var nöjd. Han skulle senare bli ännu nöjdare… men mer om det sen. Nu snackar vi lite innebandy. Först ut var herrarnas match mot Forsbacka IK. Den första perioden var i stort sett felfri från Ludvikas sida. En otroligt stark defensiv mur motade bort det Forsbacka hade att komma med och framåt kom Ludvika med glädje och fantasi. Ludvika gjorde också två mål i första perioden medans Forsbacka inte mäktade med ett enda. I andra periodens första hälft fortsatte Ludvika att spela fint. Tre mål skulle göras och det alla från samma blad. Daniel Kjenslie gjorde ett äkta hattrick, (FANFAR), och Ludvika hade nu segern som i en liten ask med 5-0 att luta sig tillbaka på. Forsbacka spelade dock upp sig en aning och lyckades ordna två reduceringar innan perioden var slut. 5-2 till Ludvika inför sista. Som ni vid det här laget vet gör Daniel Kjenslie ofta 4 mål i en och samma match. Lika så i dag. Han satte 6-2 tidigt i tredje perioden och det såg onekligen bra ut för Ludvikas del. Sedan började utvisningarna komma. Inom loppet av 9 minuter hade Ludvika åkt på 3 stycken. Jobbigt läge för Ludvika och jobbiga böter att vänta för vissa spelare. Joakim Von Ank… förlåt… Pontus Fredriksson, tittade upp från sin miniräknare med ett leende när han insåg hur mycket pengar utvisningarna skulle generera i. Snikna mupp. Nå väl. Två minuter kvar av matchen och på tavlan stod det nu helt plötsligt 6-5 och Ludvika höll på att tappa en innan så betryggande ledning. Forsbacka tryckte på för allt de var värda, men pressen till trots lyckades Ludvika hålla undan och vinna matchen med 6-5. Puh! Okej… första matchen vunnen… nu var det nästa som gällde. Damernas match mot Gävle GIK. Bortalaget öppnade intensivt och vann första perioden med 2-1. Ludvika var inte riktigt där och det kändes som att Gävle var det bättre laget. När de sedan tidigt i andra perioden gjorde 3-1 kändes det mörkt. Men… om det är något jag har lärt mig när det gäller Ludvikas damlag är det att de aldrig ger upp! SMACK och BOOM sa det och helt plötsligt stod det 3-3 inför sista perioden. Ludvika hade spelat upp sig och nu kändes det som att vilket lag som helst kunde vinna matchen. Den jämna tillställningen fortsatte också i den sista perioden. Ett tidigt mål från hemmalaget innebar 4-3. Riktigt gött och Ludvika hade nu vänt underläge till ledning! 12 minuter kvar av matchen och nu gällde det att hålla undan. Närkamperna avlöste varandra, skotten haglade och jävlar-anammat fanns där från samtliga spelare i Ludvika. Sofia Björk sprang tills hon dog, Hanna Ek gjorde i sedvanlig ordning monsterräddningar och Malin Norr fick det svåra att se enkelt ut… och som vanligt när domaren blåser av en match där Ludvikas damer har spelat, så stod de som vinnare. Härligt! Notiser Matchernas lirare: André Erikssons goda form håller i sig. Flera viktiga räddningar i dag när Ludvikas försvar till slut brast. Vissa räddningar var dessutom riktiga tv-räddningar. Diana Pettersson som matchen genom slet, sprang och terroriserade Gävles spelare. Extra skönt var det när hon fick kröna matchen med ett riktigt snyggt backhand-mål. Matchernas målgörare: Daniel Kjenslie... vem annars? Fyra mål. Det som gör det hela än mer anmärkningsvärt är att karln har usel syn och knappt ser bollen på mer än två meters avstånd. Förklara det om ni kan… Marie-Louise Skålberg: Det tog ett tag… men både kvitteringen till 3-3 och 4-3 målet som innebar seger sattes av ”Kickis”. Två mål och upp i poängligans topp! Dagens chock: När jag under damernas match tyckte att jag såg ”Höfne” sitta vid sekretariatet… jag gnuggade ögonen och tittade igen… jo, visst fan satt karln där. Han som under tre års tid har lyckats undkomma det arbete som vi alla andra har tvingats att utstå hade äntligen åkt dit. Jag knöt näven i fickan… men så plötsligt reser han sig. Jaha… han hade bara mellanlandat där och sagt hej till några. Han traskade snart därifrån igen ätandes på sin cheeseburgare. Jävla as. Hörs om en vecka Chris Mand Hanzons allehanda 2017-10-15 Herr Div. 3 0kommentarer

Två matcher, ett referat... och en historia om lök.

Jaha, då var det igång då. Bortamatcher, korvförsäljning och ”Höfne” som är sen. Visst, bara två minuter i dag… men ändå. Som tur så var inte Pontus ”det där ger böter” Fredriksson på plats, så ”Höfne” slapp dra fram stålarna… eller…? Jag har också en ganska rolig lökhistoria att berätta för er sedan… men vi återkommer till det, för det var ju lite innebandy också. Först damernas bortamatch mot Borlänge och sedan herrarnas seriepremiär borta mot Lokomotiv Avesta. Denna vecka kör vi 1 referat för 2 matcher. Så håll i er nu. För nu går det undan. Damerna började sin bortamatch svagt och hade efter 10 minuter inte haft ett dyft. Borlänge spelade bra och var tuffa i närkamperna och Ludvika hamnade tidigt i underläge endast minuten in. Ludvika tände dock så småningom till och spelade bättre och bättre och efter två perioder ledde Ludvika med 4-2. Hittills hade utdelningen hållit sig nere rätt bra, trots mängder av chanser åt båda hållen… men i tredje skulle det smälla… sex gånger om, varav fyra av målen som kom in loppet av 3 minuter. Ludvika spelade ut Borlänge totalt med ett bländande spel och målen som sattes var dessutom riktigt snygga. Linn Rubensson lirkade upp den i krysset, Julia Gunnarsson drog dit den med ett direktskott, och Mathilda Kariluoma satte den i taket. När domaren blåste av matchen stod Ludvika som klar segrare med 10-2. En trevande första period som blev bättre i andra, för att sedan bli suverän i sista. Två matcher och två segrar för damerna… det har börjat bra! Notiser Matchens lirare: Sofia Björk, som genom hela matchen slet och krigade. Skoningslös i försvarsspelet och farlig uppåt, där hennes öppnande passningar står ut. Matchens målis: Hanna Ek behöver nämnas. Likt första matchen storspelade hon. En målis av rang! Matchens poängkung: Linn Rubensson. 2 mål och 3 assist och upp i topp i poängligan... visst nämnde jag lirkningen upp i krysset? Matchens målgörare: Marie-Louise Skålberg: 3 mål och hattrick, (FANFAR). Hennes sista mål, när hon sprang loss på kanten och drev in i mitten var riktigt snyggt. Dagens smaskande: Mike, som intog alldeles för många tuggummin under den dryga timmen vi var i hallen. Vi hoppas att den laxerade effekten uteblir. Det finns förövrigt två typer av människor. De som, när man frågar om man kan få ett tuggummi, antingen ger ett eller två. Mike är den förstnämnda. Det var första matchen. Andra matchen då? Jo, den spelades dagen efter. Lokomotiv tog emot. Likt i damernas match släppte herrarna in ett tidigt mål, för att kort därefter kvittera. Ludvika spelade efter kvitteringen bra och lyckades gå upp i en 6-2 ledning kort in i andra perioden. Mycket skott som renderade i mål och det såg onekligen ljust ut. Hemmalaget växlade dock upp och började ta över spelet allt mer. Ludvika fick försvara sig ofta och väl, men trots det kunde Lokomotiv gå ikapp och om till 8-7 med endast 4 minuter kvar. Tungt för Ludvika som hade öppnat så bra. 30 sekunder kvar av matchen och Ludvika plockar målisen. Spel 6 mot 5 och fullt ös mot mål. Klockan är snart slagen när Dan ”Danne” Boström får bollen strax utanför slottet… han drar till… i mål!! 8-8 med 10 sekunder kvar! Matchen skulle avgöras i Sudden Death. Tekning som Ludvika vinner… bollen landar kort därpå hos tidigare nämnda ”Danne” som stormar mot mål och skjuter… strax utanför! Kontringsmöjlighet för Lokomotiv som kommer två mot en… pass, skott och… mål. Skit också! Lokomotiv avgjorde endast 24 sekunder in i sudden och Ludvika fick, trots en kämpainsats mot ett väldigt bra lag, se sig besegrade. Matchens hjälte: André Eriksson. I målet stod André pall för mycket. Han räddade hela 30 skott och höll Ludvika kvar i matchen flera gånger om. Grym insats! Dagens sus: När ”Betti” på väg till match sprängde ljudvallen med sin bil, (fråga mig inte vilket märke… den är blå tror jag… och dyr). Matchens guldklubba: Dan ”Danne Demonen” Boström gjorde i dagens match 3 baljor och därmed hattrick. (FANFAR IGEN), och det tidigare nämnda kvitteringsmålet var naturligtvis extra viktigt. En viktig spelare i dagens match, där hans jävlar anamma smittade av sig på övriga spelare. Ja, förresten… lökhistorien. Mike frågade mig idag om jag var allergisk mot något. Nej, men jag tål inte lök, svarade jag. Mike frågade då: Även om den är i köttbullar? Jag låter den ligga där. Vi hörs Chris Mand Hanzons dagblad 17-10-09 Herr Div. 3 0kommentarer

Året, sommaren och lite innebandy

Så var då hösten här då antar jag. Det är kallt, regnigt och vi spelar innebandy igen. I dag åkte vi nämligen till Falun för att spela DM. Vi återkommer dock till det. Först finns det några saker vi måste ta upp. Först och främst så utlovade jag en sammanfattning av föregående säsong… den bommade jag, (med 4 månader…) så den kommer i kort punktform här istället! 1. Vi var skitbra, framför allt på hösten… inte lika bra på våren, men ändå jävligt bra. 2. Vi hade skitkul i laget från början till slut. 3. Vi klarade 59 kickar med fotbollen…typ… jag minns inte exakt. Vi har ett rekord i alla fall. 4. ”Innebandymagazinet” har utsett Sveriges största busar i Divison 3 under föregående säsong… alla län inräknat. Totalt 5577 spelare med i uträkningen… ”Lilljohan” kom på plats nummer 20. Bra Johan… Det var den summeringen! Vi ska också passa på att summera sommarens händelser lite, när vi ändå är igång. Topp 3 händelser är som följer: 1. Roger skaffade skägg och såg skitcool ut… men nu har han rakat bort det igen. 2. ”Höfnes” nya hårgele luktar melon. 3. Många av oss var i Västervik för att sup… spela innebandy menar jag. Det gick bra för samtliga, och det var väldigt roligt! Då så… när vi nu är klara med det återgår vi till DM. Tre gruppspelsmatcher stundade där Insjön var först ut. Ludvika mötte ett bättre lag men gjorde för det ingen dålig match. Ludvika bjöd på stundtals bra spel och även defensivt lyckades Ludvika värja sig ofta mot det skickliga Insjön. Asker i mål gjorde även en mycket bra match. Ludvikas mål gjordes av undertecknad, (jag fick bollen och slant med handen i skottögonblicket… bollen råkade gå stenhårt i krysset), och Pontus Janson ”JC” Cabrera. Men två mål räckte inte långt mot Insjöns sex. Slutresultat, 2-6. Ja ja… bara att komma igen. Derbydags mot Smedjebacken, och här tog Ludvika kommandot direkt! 1-0, 2-0 och 3-0 kom i en rasande fart och ”Smebackarna” såg ut att längta hem till Hamnkiosken… men skam den som ger sig. I andra perioden spelade Smedjebacken nämligen upp sig och reducerade två gånger om och spelade nu istället bättre än Ludvika. Riktig nerv i matchen med sista skotten som André i målet parerade med en snygg räddning. Slutresultat: 3-2 till Ludvika i ett som vanligt, mycket jämnt derby. Ludvikas mål i matchen gjordes av: Daniel Kjenslie, Boo Lindberg och Joel Niemi. Ingen vila ingen ro… i med mat och sen ner i katakomberna för att värma upp. Nu väntade Borlänge. Inför matchen gick ryktet att Ludvika vid vinst kunde avancera mot slutspel. Det visade sig dock inte stämma. Vi skulle behöva åka hem efter sista matchen vare sig vi ville eller inte. Detta togs emot väl av ”Bussrobban” som ville hem: ”Amen det är bra… då kan vi ju vinna matchen ändå”. Vi vann inte… men vi förlorade den inte heller. 1-1 efter en gedigen försvarsinsats av Ludvika. Målskytt i matchen var Boo Lindberg som med ett försök till slagskott lyckades lura motståndarens målvakt med en strumprullare. En helt okej dag avslutad. 1 vinst, 1 oavgjord och 1 förlust. Summa summarum: Vi slutade tvåa i gruppen och fick 3 bra matcher i benen inför säsongen som stundar. Säsongen som vi alla längtar efter. Det känns rätt okej att det är höst ändå… På återseende Chris Mand Hanzons dagblad 17-09-09 Herr Div. 3 0kommentarer

Referat IBF Ludvika - Södra Tolvfors 25/3-17

Ibland blir det inte riktigt som man har tänkt sig. Kaffet smakar skit, bilen startar inte, flörten på jobbet vabbar. (Jag hatar vabb) och barnen glöms på förskolan. Vissa dagar går det liksom inte. En sådan här dag hade vi i lördags. Vi skulle spela match. Vår sista match för säsongen dessutom. Klart att vi skulle avsluta bra… men nja, det gick ju inte riktigt som vi ville. Tvärtom faktiskt. Jag hade ju hoppats på att kunna skriva mitt livs bästa referat, om vårt livs bästa match. Referatens referat. Det skulle hyllas till skyarna, folk skulle sjunga mitt namn på gatorna, Malou Von Sivers skulle intervjua mig på TV och IBF Ludvika skulle ha vunnit hela svenska folkets hjärtan… eller ja… jag hade hoppats på att vi skulle ha vunnit matchen i alla fall… och att mitt referat skulle ha blivit helt okej. Nu får jag dock tänka om. Så, istället för att skriva som jag brukar om den här matchen, så tänker jag punkta ned det ni behöver veta om bataljen i lördags. En sammanfattning av säsongen kommer istället till helgen, som får sätta punkt för detta år av innebandy. Men först alltså… lite av det viktigaste om matchen. - Vi mötte Södra Tolvfors IF - De var skitbra, vi var skitdåliga - Vi kickade innan matchen. Det gick väldigt bra och rekordet på 58 st höll på att slås… Andreas ”träbenet” Johansson förstörde dock. - Asker drack kaffe - Johan Eriksson blev i vanlig ordning utvisad - Boo Lindberg, Daniel Kjenslie, Mattias Eriksson och Pontus Fredriksson gjorde mål - Vi förlorade med 5-12 - ”Höfnes” hår såg bra ut Där har ni det! Allt ni behöver veta om matchen. Det ska sägas att Södra Tolvfors är ett väldigt bra lag, och de faktiskt kom tvåa i serien, så all heder åt dem… men vi borde ha kunnat prestera bättre. Men, som sagt. Ibland blir det inte riktigt som man har tänkt sig. Håll utkik efter säsongs-sammanfattningen som dyker upp. Glöm heller inte bort att damerna spelar två viktiga kvalmatcher i veckan. Borta i morgon, och hemma på torsdag 30/3, klockan 19.00. På återseende Chris Mand Hanzons dagblad 2017-03-27 Herr Div. 3 0kommentarer

Referat IK Sätra - IBF Ludvika 17/3-17

Match på en fredag för ovanlighetens skull. Tyvärr ingen buss. ”BussRobban” behövde jobba. (Läs: köra buss). Vi satte oss därför i diverse bilar och åkte till vad som kändes jordens ände, men det var tydligen bara till Gävle. Vi skulle ha fredagsmys med IK Sätra kl 19.30. Väl framme så saknades visserligen chips och dipp, men Mikael Andersson hade med sig ett 4-pack mazariner som uppladdning. Våra coacher Björn och Betti talar ofta om vikten av rätt mat innan match. Budskapet verkar inte ha nått alla… nå väl. Vi var i alla fall laddade för match och suveräna seriesegrarna Sätra stod som sagt på andra sidan planhalvan och väntade. Matchen i gång och Ludvikas plan var att ligga lågt och kompakt för att försöka få kontroll på Sätras snabba spel. Ett Sätra som rullar boll så snabbt att man efter alla vändningar med huvudet löper stor risk att åka på en whiplashskada. Detta snabba spel resulterade också i underläge 5-0 för Ludvika efter första perioden. Vi skiter därför i att gå djupare in i den perioden. Sätra var bra. Det var inte vi. Moving on. I andra perioden vaknade Ludvika till och fick in det första målet genom Mattias Houpana som drämde till för kung och fosterland efter en öppnande pass från Mikael Andersson. Suveränt skott i taket och reducerat 5-1. Sätra gjorde sedan 6-1 innan ”Höfne” ännu en gång skulle hitta nätmaskorna efter pass från ”Hansa” Lewicki. Synd bara att Sätra gjorde 7-2 några sekunder senare. Ja ja. Bättre spel från Ludvika i alla fall och 2-2 i andra perioden vittnade om detta. I tredje perioden var det Ludvika än en gång som fick in första baljan. Boo Lindberg snappade upp bollen efter att Daniel Kjenslie försökt göra sin patenterade ”Zorro”-manöver, och satte dit reduceringen till 7-3. Ludvika fortsatte sedan att spela bra och hade flera chanser framåt. Laget hade övergett idén med att ligga och avvakta för att istället pressa Sätra vilket ofta skapade oreda hos hemmalaget. Som sig bör så öppnade det också upp spelet en aning. Tyvärr var det Sätra som kom att utnyttja detta. 8-3, 9-3, 10-3 och 11-3 kom i en rasande fart. Skit också. Mikael Andersson fick sedan en pass från Dan Boström och lurade därefter ned en av Sätras försvarare till cafeterian på bottenvåningen. Tunnel, skott och reducerat 11-4. Inte långt därefter gjorde hemmalaget mål igen, till 12-4. Matchen snart slut och alla som någon gång har utövat någon form av bollsport vet ju att det är ”sista målet vinner”. En oskriven lag. Med 4 sekunder kvar fick jag själv bollen på kanten och anade Mattias Huoapanas 49-or framför mål. En smack in och efter lite grötande lyckades han på något sätt tråckla in bollen. 12-5 och sista målet gjordes alltså av Ludvika. Gött! Även om Sätras spelare verkade väldigt glada och betedde sig som vinnare så vann vi ju också lite… för vi gjorde ju som sagt, sista målet. Sammanfattning: Nej, det kanske inte var den här matchen Ludvika skulle vinna. Sätra är ett väldigt bra lag och då framför allt på deras egna hemmaplan… (på vår hemmaplan knep vi ju faktiskt en poäng). Efter en dålig första period spelade Ludvika sedan upp sig och vågade mer framåt. Jämnt spel i perioder och vi gjorde det vi kunde för dagen. Hade vi varit mer alerta i första perioden och haft lite mer flyt framåt så kanske det hade blivit en jämnare match resultatmässigt. Vi får dock gratulera Sätras IK till en väl förtjänad förstaplats i årets division 3. Matchens hjälte: Mattias Eriksson vars tacklingar motsvarar 7.5 på Richterskalan var den som stack ut i dag. Hårt jobb från sin backposition, som alltid. Matchens sus var utan tvekan Mikael Anderssons tunnel följt av den distinkta placeringen i bortre gaveln. Snyggt, vältajmat och väldigt susigt. Mazarinerna innan kanske inte var så dumt ändå... Matchens guldklubba: Mattias ”Höfne” Houapana fick i dag göra hattrick. Bra gjort och framför allt skönt för honom, då han maniskt jagade sitt tredje mål i en och en halv period. Du kanske kan passa oss andra lite nästa gång också? Match i Gävle som fredagsmys i all ära, men det slår ju inte tacos, Let’s dance och handen innanför byxlinningen. Nej… matcher ska spelas på lördagar och som tur är så spelas vår nästa och sista match på just en lördag. Klockan 13.30 kommer Södra Tolvfors på besök, och så hoppas vi att även ni supportrar gör, för vi tänkte nämligen med er hjälp avsluta säsongen snyggt, med en vinst. På återseende Chris Mand Hanzons dagblad 2017-03-19 Herr Div. 3 0kommentarer

Referat IBF Ludvika - Storviks IF - 11/3-17

Solen sken och det var lördag. Den här gången hemmamatch mot gästande Storviks IF. Vi kom med en skön känsla till match och alla verkade taggade. Mest taggad var som vanligt vår coach Mikael Betti. Slår man upp ”övertaggad” i en ordbok får man upp en bild på just denna man. Så, taggade och med sol i sinne gick vi in för att lira lite innebandy. Matchen igång och likt solen så sken Ludvika. Mikael Andersson gjorde en soloräd och la enkelt in 1-0 efter knappa 4 minuter. I bytet därefter la Marcus Holm århundradets genomskärare till undertecknad som kunde stöta bollen in i mål. 3-0 skulle även det komma kort därpå genom Boo Lindberg som kunde smacka dit trean efter pass från Dan Boström. Vilken start! Storvik fick visserligen in en reducering några minuter senare, men periodens sista ord fick Ludvika när Boo Lindberg sköt på Daniel Kjenslie och in i mål. En inövad variant dessa herrar emellan kanske? Vi säger så. 4-1 till Ludvika efter en briljant första period. I andra perioden fortsatte Ludvika att skina. Pass från Mikael Andersson till Boo Lindberg som med en beslutsamhet drog till med en riktig kalasträff rätt upp i bortre krysset. Riktigt snyggt och möjligtvis var detta en inspiration för vår kommande målskytt, Mattias Huopana. En studs hit, en studs dit och bollen singlar sakta ned framför ”Höfne” som står placerad strax utanför slottet. Karln laddar för allt han är värd för att dra till på helvolley. Vi på bänken räknar kyligt med att bollen ska gå halvvägs till månen… men så, SMACK! Rätt upp i krysset i 232 km i timmen. Vilket mål, och inte var han nöjd där. På pass från Mattias Eriksson drar han till med ännu ett skott som letar sig in i mål. 7-1 till Ludvika. Precis innan paus får Storvik sedan in en tröstreducering, men 7-2 inför sista skulle vi väl knappast tappa? Så kom då den tredje perioden, då Ludvika bara skulle springa hem en enkel seger, men som skulle visa sig bli ganska jobbig, och då kanske främst för Mikael Betti. Minut 2: Storvik gör 7-3. Betti stryker sin hand genom håret och anar oråd. Minut 5: Storvik gör 7-4. Betti ser bekymrat ned i sin mystiska pärm och svetten börjar rinna nedför pannan. Minut 8: Storvik gör 7-5. Betti svettas nu kopiöst och har kastat pärmen åt helvete. Minut 17: Storvik gör 7-6. Betti har vid det här laget stora andningssvårigheter och känner domningar i vänsterarmen. Minut 17: Storvik gör 7-7 (!) Betti tuppar av och är i stort behov av hjärt och lungräddning. Det skiter dock vi i. Vi fortsätter att spela, och tur är väl det. Trots ett ras utan dess like gör vi en sista ansamling. Tekning och Ludvika vinner den. Daniel Eriksson får bollen och passar Marcus Holm som drar iväg bollen mot mål, och den studsar… efter lite om och men… in i mål! 8-7 till Ludvika och Betti återvänder plötsligt från de döda. 1 minut och 15 sekunder kvar och Mikael Andersson tar en taktisk utvisning vid ett farligt läge. Publiken på läktaren skriker ut sin frustration i ett av de högsta vrål som jag tror att Sporthallen i Ludvika någonsin har upplevt. Storvik plockar målisen och satsar allt, och får efter ytterligare en Ludvika-utvisning avsluta med spel 6 mot 3. Betti är på väg mot ljuset i tunneln än en gång, men så, tack gode Gud blåser domaren av och matchen är över. 8-7 till Ludvika. Puh! Sammanfattning: I två perioder spelade Ludvika galant. De fick matchen precis dit de ville, med ett starkt kompakt försvar och ett effektivt anfallsspel. Ludvika arbetade som ett lag och njöt av att spela innebandy samtidigt som publiken kunde njuta av det bländande spelet. Sen var det då den där tredje perioden, där Ludvika tappade allt vad gäller fokus och blev totalt tillbakapressat. Det finns mycket att lära av den här tredje perioden, men det allra viktigaste är kanske ändå att det aldrig går att slappna av i en innebandymatch, för då kan det gå fort åt fel håll. I matchen hade Ludvika också hela 14 utvisningsminuter mot Storviks 0. Något positivt ur detta är dock att Ludvika trots detta inte släppte in ett enda mål i boxplay, vilket är en triumf i sig. Publiken ska för övrigt ha ett stort tack. Många på läktaren och det var ett mäktigt stöd som hjälpte oss att knipa segern till slut. Så tack! Matchens hjälte: I dag var det laget som var hjältar. Vi slet, krigade och kämpade för varandra. Mikael Asker bör dock ha en extra eloge, då mannen fick hela 44 (!) skott mot sig och alltså motade bort 37 av dessa. Grymt! Matchens sus går naturligtvis till Mattias Huopana som med sin helvolley gjorde ett mål som vi kommer att minnas länge… så även han. Matchens guldklubba går för dagen till Boo Lindberg som stod för två mål och en assist och en väl genomförd match. Kontraktet i division 3 säkrat även för nästa säsong. Gött! Nästa vecka åker vi till Gävle för att möta Sätra IK. Serieledarna. Vi kryssade på hemmaplan och ska försöka få med oss minst en pinne hem den här gången också. Mikael Betti kommer säkerligen att vara lika taggad nästa vecka. Vi hoppas dock för hans skull, att det blir en lite lugnare match. På återseende Chris Mand Hansonz dagblad 2017-03-12 Herr Div. 3 0kommentarer

Visa fler nyheter