Klubbchefen har ordet

Jag tänkte dela med mig om min resa hela vägen till Hovås. Jag började spela ishockey när jag var fem år. Det var inte mitt eget initiativ, utan morfars. Han tyckte att det var viktigt att jag höll på med något, och mina föräldrar lyssnade. Det jag fått berättat för mig var att jag var arg och sur under de första åren. Jag var inte lika bra som de andra, och alla andra åkte runt med en självklarhet jag inte hade. Trots det så verkade det finnas en gnista i mig som gjorde att jag kom tillbaka, träning efter träning. Kanske var det föräldrarnas stöd, morfars eller mitt eget. Men inom sinom tid försvann ilskan och formades till glädje för sporten. Jag spelade hockey till att jag var 18. Men redan när jag var 16 började något skava allt mer. Kulturen i omklädningsrummet, jargongen och den hårda tonen gjorde att jag inte passade in i mallen. Jag var en mjuk person, tystlåten, tog inte mycket plats, och kände mig alltmer främmande i ett sammanhang som krävde motsatsen. Samtidigt under den perioden blev jag skadad, och min morfar gick bort. Det blev en tomhet, en kritisk tid i mitt liv, och ishockeyn följde honom på ett sätt. Det var en lång process. Jag spelade ishockey, men jag började sakteliga lämna sporten, utan att riktigt veta vart jag var på väg. Jag hade långa dialoger med min mamma om vad som skulle hända härnäst, och min mamma sa: ”Du har ju alltid varit en liten teaterapa". Och i mitt naiva sinnestillstånd sa jag att jag skulle bli skådespelare. Jag hittade teatern på det mest förunderliga sätt man kan tänka sig. Utan förkunskaper, utan bakgrund, utan en aning om vad jag gav mig in på. Plötsligt stod jag där på ett scengolv med strålkastarljusen i ansiktet och skulle göra ett scenprov, en monolog, inför en grupp människor som hade hållit på med teater hela sina liv och som dessutom skulle bedöma mig. När jag tänker tillbaka på den tiden förstod jag nog inte riktigt vad jag höll på med, men jag kom in på gymnasieskolan med inriktning teater, och det bar iväg till en karriär jag aldrig hade förutsett. Jag höll på med hockey lite under min gymnasietid, men som jag beskrev innan så la jag sedan av när jag var 18. Det som slog mig direkt inom teatern var inkluderingen. Alla behövdes. Ingen kunde göra en föreställning ensam, utan det var samspelet som skapade något. Misstagen var inte katastrofer som man fick reprimander för, utan material. Något som råkade hända på scen kunde bli en scen som inkluderades permanent i en föreställning. Det var lek. Det var en mer processorienterad värld snarare än en resultatbaserad, och det präglade mig djupt och gör än idag. Tanken att man alltid kan utvecklas, att processen i sig är poängen, att slutprodukten aldrig är viktigare än resan dit, är underbar. Under tio år arbetade jag inom teatern, med ytterligare utbildning på folkhögskola, som skådespelare, regissör och teaterpedagog med inriktning mot barn och ungdomar. Sedan tog livet en ny vändning. Jag började arbeta på ICA, något som kanske verkade som ett abrupt skifte men som i praktiken handlade om att få en stabil inkomst och skaffa familj. Åtta år senare, med en driftledarroll i bagaget, var jag klar med det. Jag ville göra något annat. Jag skulle ta mig tillbaka till idrotten. Inte för att jag saknade sporten i sig, utan för att motivet var glasklart: jag ville förändra de normer och kulturer som jag själv upplevt som problematiska. Den machokultur jag lämnat som 18-åring hade satt sina spår på något sätt, och den behövde utmanas. Jag började studera vid Göteborgs Universitet, inom idrottsvetenskap med inriktning på tränarskap. Tre år senare hade jag en kandidatexamen, och inom om ett år masterexamen. Parallellt med studierna ville jag förändra kulturen. Och beslutet landade att jag skulle engagera mig i flickhockeyn. Om det var någonstans jag verkligen kunde påverka och forma en miljö utifrån mina egna värderingar, så var det där. Det började smått, med att träna två tjejer under IF Mölndal Hockeys regi. Nästa säsong var Gothenburg Queens ett faktum, ett allianssamarbete mellan sex föreningar vars tjejer saknade egna tjejlag att spela i. Syftet var att stärka tjejhockeyns plats i Göteborgshockeyn och ge tjejerna en plattform likvärdig den som funnits länge i fotboll, handboll och innebandy. Förra säsongen var vi 72st på pappret. Under den akademiska perioden öppnade sig också möjligheter jag inte hade räknat med. Jag fick föreläsa om nivåindelning, nivåanpassning och talangutveckling för föreningar och distrikt runtom i Sverige, och genom min praktik på RF-SISU Västra Götaland fick jag en ytterligare möjlighet att arbeta som idrottskonsulent. Det gav mig en förståelse för hur idrotten ser ut på systemnivå, inte bara utifrån ett enskilt lag. Det jag försökte bygga i Queens var inte ett vinnande lag i första hand. Det var en miljö. Rolig, trygg, social, individanpassad och tillgänglig för alla, oavsett ambitionsnivå. Vi hade inga närvarokrav, utan förlitade oss helt på tjejernas egna initiativ och driv. De fick känna autonomi kring vilka träningar och matcher de valde, och den friheten skapade något oväntat: Genuint engagemang inifrån. Gothenburg Queens etablerade sig som ett tufft lag att möta. Ur det sammanhanget har det sedan vuxit fram spelare till TV-puck, U16-landslag, Frölundas och Järnbrotts Damjunior. Det är så klart inte bara min förtjänst, eftersom mycket av arbetet har tjejerna gjort i sina egna miljöer och bygger på deras driv. Det har också funnits andra intressenter som påverkat tjejerna. Men någonstans har jag kanske påverkat deras tillvaro till det bättre, och kanske har jag fått någon att fortsätta idrotta som annars skulle slutat, och det är ju en fin tanke att tänka ibland. Men det är inte egentligen det som varit starkast hos mig. Det är hur tjejerna förändrades som människor under denna period. De som till en början var försiktiga har med tiden blivit unga vuxna som vill ta ett socialt ansvar för varandra och som äger sin egen hockeyutveckling. Nu tar jag steget in i Hovås HC som klubbchef med en idrottsvetenskaplig utbildning och en praktisk erfarenhet i ryggsäcken, och jag bär med mig en övertygelse som formats under alla de här åren: idrotten måste motiveras utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Att skapa goda samhällsmedborgare och bidra till folkhälsan måste vara högsta prioritet. Allt annat är framtidsbekymmer. Vi kan inte förutspå talang. Vi kan se vilka som är bra just nu, men vi vet inte vilka som kommer bli bra, och det är heller inte viktigt för mig. Det handlar om tillgänglighet och om miljö. Om någon slutar idrotta av fel skäl så försvinner inte bara en spelare. Det försvinner en människa, och det kan påverka hälsan och samhällsengagemanget för den individen, och om tillräckligt många slutar kan det till och med påverka på nationell nivå. Det är den ekvationen jag vill jobba med i Hovås HC. Nästa år tar vi ytterligare steg framåt i, mitt tycke, en av Göteborgs mest moderna ishockeyföreningar. Hovås Hockey Club 2kommentarer

Erik Granelli fortsätter som tränare i U16

Det är med stor glädje vi meddelar att Erik Granelli stannar kvar som stödtränare för Hovås HC:s U16-lag. Erik är ett välkänt och uppskattat ansikte i föreningen. Under föregående säsong har han varit en exemplarisk förebild för spelarna i U16, och hans närvaro och engagemang har satt tydliga spår i gruppen. Han har gått sida vid sida med Max Angelin och på så sätt fått ta del av nya perspektiv på ledarskap. Det är just den inställningen, att alltid söka nya infallsvinklar och aldrig anse sig fullärd, som vi tror är avgörande för att bli en framgångsrik tränare. Till det kan läggas att Erik genomgått Unga ledarprogrammet hos RF-SISU Västra Götaland, ett program särskilt riktat till unga ledare inom idrotten. Det är ett tydligt kvitto på att han aktivt investerar i sin egen utveckling som ledare, något som gagnar hela föreningen. Att Erik väljer att stanna speglar något vi på Hovås HC värnar om: att ge unga ledare rätt förutsättningar att växa inom föreningen. Han är ett lysande exempel på vad det arbetet kan leda till. Vi ser fram emot ytterligare en säsong av din energi och ditt engagemang, Erik, och är genuint tacksamma för att du fortsätter att bidra till Hovås HC. Välkommen tillbaka Erik! Hovås Hockey Club 1kommentar

Daniel Lindqvist förlänger som materialansvarig för A-laget

Vi är glada att kunna meddela den sista pusselbiten för vårt A-lag för säsongen 2026/27. Daniel Lindqvist fortsätter som materialansvarig även nästa säsong. Daniel kom till oss med en gedigen erfarenhet från att vara spelare i Hovås A-lag, där han under lång tid visade hög kompetens och stort engagemang. Utöver detta har han dessutom haft tidigare erfarenhet från att ha arbetat på Mürbecks. Den senaste säsongen med oss har vi sett att han varit en nyckelperson i rollen som materialansvarig och visat hög social kompetens bakom kulisserna, och hans roll är en förutsättning för att laget ska kunna må bra och prestera på en hög nivå. Inte nog med det, Daniel har också visat att han inte bara är här för A-laget, utan är en person som ser och bistår alla barn så fort de behöver hjälp. Vi ser därför väldigt glädjande på denna nyhet att Daniel vill stanna med oss ytterligare en säsong i Hovås HC, inte bara för att han är en person med hög kompetens inom sitt fält, utan också för att han sprider det engagemang och den värdegrund som Hovås HC alltid vill stå bakom. Stort lycka till med uppgiften Daniel och vi är tacksamma för det engagemang du visar för föreningen. Vår dörr står alltid öppen! Hovås Hockey Club 1kommentar

Hovås HC förstärker ledarstaben i A-laget – välkommen Anton!

Vi är stolta att presentera Anton Lundgren som en del av vår växande ledarorganisation i A-laget. Antons profil är precis den typ av kombination vi söker när vi fortsätter att bygga Hovås HC på rätt sätt. Hockeyn har följt Anton sedan fyra års ålder då han tog sina första steg på isen i Lerums BK. Det blev många år i Lerum innan gymnasietiden förde honom till Bäcken HC, där han lade grunden till flera av de relationer som nu tar honom till Hovås Hockey Club. Efter gymnasiet valde Anton att läsa en master i ekonomi på Handelshögskolan i Göteborg, och parallellt med studierna återvände han till Lerums BK för att avsluta sin spelarkarriär i division 3. Under hans tid i A-laget tog laget kliv från bottenskiktet i tabellen och nådde till slut uppflyttningskval till division 2. Idag arbetar Anton inom revision och redovisning, och han tar med sig både denna analytiska skärpa och djup hockeyförståelse in i vår organisation. Anton har fått uppdrag att vara lagledare för Hovås HC:s A-lag säsongen 2026/27 och hans egna ord när rekryteringen blev officiell är: "Saknaden för hockeyn och ishallen har absolut funnits kvar. Det ska bli så otroligt kul att återvända!" Vi ser oerhört mycket fram emot att se vad Anton kommer åstadkomma i Hovås HC. Passa på att hälsa på honom i hallen, för det här är ett nytt ansikte för oss! Stort grattis till oss i Hovås HC och stort lycka till med ditt nya uppdrag hos oss! Hovås Hockey Club 0kommentarer

Fredrik Petersson förstärker A-laget som assisterande 26/27

Hovås HC välkomnar hem Fredrik Petersson att utveckla en ny karriärväg som assisterande tränare i A-laget! Det finns något särskilt med att rekrytera en ledare som från början är en av våra egna. Hockeyn har följt Fredrik sedan barnsben, och resan började här i Hovås HC. Efter U13 tog han steget till Bäcken HC där junioråren formade honom som spelare, innan han efter en kort paus under pandemin återvände till moderklubben och spelade två säsonger i A-laget. Parallellt med hockeyn läste Fredrik en ekonomikandidat på Handelshögskolan i Göteborg. När studierna var klara satte han tillfälligt hockeyn åt sidan och fokuserade på karriären, där han idag arbetar som produktchef inom dagligvaruhandeln. Men saknaden vann till slut, och förra säsongen var Fredrik tillbaka på isen i Hovås HC:s A-lag. Nu tar han nästa kliv och byter spelarroll mot ledarroll i samma organisation där allt en gång började. Fredriks huvuduppdrag kommer vara att driva A-laget som assisterande tränare för säsongen 2026/27. "Jag är otroligt taggad på att tillsammans med Linus och de andra sätta vår prägel på laget och förena A-laget med resten av föreningen." säger Fredrik om sin framtida roll. Vi önskar Fredrik stort lycka till med sitt uppdrag, samtidigt som vi i Hovås HC gratulerar oss själva för att Fredrik vill engagera sig i vår fantastiska förening. Hovås Hockey Club 1kommentar

Hovås rekryterar Linus Jerksten som huvudtränare för A-laget

Hovås HC rekryterar Linus Jerksten som huvudtränare för A-laget säsongen 2026-27! Linus Jerksten är den första pusselbiten i en ledaruppsättning kring A-laget med ett nytänk som vi är genuint stolta över att presentera. Hockeyn tog sin form tidigt för Linus. Åtta år gammal klev han in i Bäcken HCs organisation där han tillbringade hela sin ungdomstid och spelade upp till J18. Därifrån tog han ytterligare steget till Frölunda och två säsonger i J20, varav en som assisterande lagkapten. Parallellt med hockeyn läste Linus en kandidatexamen i nationalekonomi på Handelshögskolan i Göteborg. Efter junioråren återvände han till Bäcken HC och spelade tre säsonger i A-laget innan spelarkarriären fick ett naturligt avslut, vid det laget även med en masterexamen i finans i bagaget. Idag driver Linus en egen konsultbyrå inom redovisning och ekonomi, något han gjort i fem år. Förra säsongen hittade han tillbaka till isen igen, denna gång i Hovås HC:s A-lag. Nu byter han spelarkarriären mot en ny, där han ska agera som huvudtränare för Hovås HC:s A-lag med uppdraget att modernisera laget i Hovås HC. Linus säger själv att: "Nu väntar ett fantastiskt roligt nytt kapitel som tränare. Det jag framför allt ser fram emot är att få arbeta med samma spelargrupp som jag tidigare själv har spelat i, en grupp där det finns väldigt mycket potential." Stort grattis till oss i Hovås HC och stort lycka till med ditt nya uppdrag hos oss! Hovås Hockey Club 1kommentar

Visa fler nyheter