Järna förlorade matchen, Arboga vann inte

Arboga Södra IF - Dala-Järna IK 3-2 (0-2) När jag kommer hem och klickar in mig på fotbollskanalen.se ser man en rubrik som heter: "Messi och Cesc leker mot Osasuna". I första halvlek (och delvis andra) kunde vi haft samma rubrik fast "Karim Rebai och DJIK leker med Arboga". Tyvärr vinner man fotbollsmatcher efter andra halvlek. Startelvan: Albin Martin, Aspelin, Bernhard, Joel Sebbe, Ciwan Kizil, Jacob, Elsie Ragge och Karim Rebai Bänk: Göran, Boston(skadad), Blom, Skaggen, Rakso och Stafås **Korvkiosken på bilden stod alldeles bredvid planen. Större delen av Arbogas lag stod vid den varje gång Rebai hade boll* Vi kommer dit med en bra inställning, alla känns laddade och vi har mycket folk för första gången på hela säsongen. Planen är tyvärr undermålig, knapp division 5 klass. Jag trodde personligen att det skulle spela stor roll idag men tyvärr var det helt andra saker som gjorde det. Första halvlek börjar trevande, det böljar fram och tillbaka de första fem minuterna och inget lag skapar något. Bernhard har en indianare tidigt som fick oss att hosta upp pastasalladen en bit, men det resulterade inte i något alls och matchen hamnade gradvis på Arbogas planhalva. I tionde matchminuten har Elsie en nick mot krysset som Arbogas keeper gör en bra räddning på, men Karim Rebai är där och trycket upp returen i nättaket. Fantastisk start på matchen. Det är bud på 0-2 någon minut senare när Ragge har bollen på mållinjen som tyvärr räddas av deras back. Arboga har bara någon kontring här och där, men annars finns bollen hela tiden i Järnas lag. 0-2 kommer efter ett mönsteranfall där fantastiske Karim Rebai har lekstuga i offensiv planhalva och avslutar själv otagbart i ett hörn. Arboga har egentligen en bra chans i hela första men Albin är där och ordnar biffen. Järna har chanser till att göra både 0-3 och 0-4. Jag har genom hela säsongen, i alla referat, velat vara ödmjuk och respektfull mot motståndarna men idag har jag tyvärr ingen respekt på lager efter en sådan match, det man såg och hörde. Arboga har flera matcher i rad med röda kort, och flera matcher där motståndarna fått röda kort. Nu är det här ingen domstol men det säger en del, och idag fick vi se det first hand så att säga. De skriker saker som jag inte ska upprepa här till var och varannan spelare i vårat lag, helt ljudligt och tydligt, i hela matchen .. utan åtgärd från domare. De kommer i vansinniga tacklingar bakifrån, framifrån - you name it. Till och med deras publik och ledare ropar underliga saker om dalmasar och allt vad det är. Nej det här är inget lag som hör hemma på en fotbollsplan efter vad jag såg i den halvleken. I första halvlek vågar domaren (han vi hade mot Karlslund borta som dömde bort oss där) göra sitt jobb och delar ut fem (!) kort till Arboga och ett till oss (spelförstörelse). I andra halvlek har han så mycket tryck på sig från den otroligt hätska stämningen i Arbogas lag och på läktaren att han inte ens vågar ge kort för helt solklara saker. Då är det inte roligt att se på fotboll eller spela fotboll i mitt tycke. I andra halvlek börjar vi ungefär som vi slutade. Arboga har jobbat sig in mer i matchen, och de tar successivt över mer och mer i andra eftersom de inte har något att förlora längre. Vi har lägen att göra 0-3 flera gånger om rakt igenom andra, på kontringar och dylikt, men vi förvaltar inte våra lägen samtidigt som Arboga får göra precis vad de vill med våra spelare. Ett psykologiskt jobbigt 1-2 mål kommer från ingenstans när en spelare i Arboga drar ett chansskott med tån utanför straffområde i ett trängt läge.. Bollen studsar stolpe in. Nu blir DJIK rädda för sin bräckliga 1-2 ledning och lämnar över initiativ. Arboga skapar en del chanser, men vi har farliga omställningar tack vare främst Karim Rebai som gör i princip vad han vill med bollen, men Arboga får göra vad de vill med honom .. då spelar det inte så stor roll. I mitten av andra filmar sig en av deras spelare till sig en billig straff som Albin lyckligtvis räddar. Ett par minuter senare kommer Karim helt fri i en löpning från mittplan nästan. Han är nog den snabbaste spelare jag har sett live och glider enkelt förbi Arbogas tröga mittbackar. En av dessa löser detta genom att dra i honom bakifrån hela vägen till straffområde och stör Karim så pass att bollen till slut räddas av målvakten. - Ingen åtgärd Det händer ständigt överfall som inte bestraffas i rädslan att visa ut någon och förmodligen få byta adress och telefonnummer.. så hätsk stämning var det i Arboga. Istället är det Järna som belönas med matchens enda röda kort när Martin drar på sig sitt andra gula efter en ganska lam stängning. Men det är ett korrekt domslut... synd bara att Arboga borde haft 3 röda vid det laget, men sånt är livet antar jag. Nu sjunker DJIK ner i knäna på Albin och spelar på resultat sista 25 minuterna. Men som vi alla förstår så gick inte det vägen, man klarar sig till 82:a minuten innan Arboga slår ett fantastisk tidigt inlägg två meter upp från mittlinjen. Bollen skruvar sig inåt mot deras enda spelare som magiskt värre lyckas nicka bollen i en båge över Albin som står lite för långt ut. Ett drömmål som vi aldrig lär se igen och tunga 2-2 är ett faktum. I slutet skapar vi flera omställningar i jakten på hela potten och lyckas ÄNTLIGEN få flera frisparkar i farliga lägen. Både far och son Brcic har varsin farlig frispark som så när räddas av Arbogas ganska tafflige målvakt. I en sekvens efter detta får Arbogas målvakt tydligen plocka bollen med händerna utanför straffområde utan åtgärd. Istället kommer den totala kallduschen i 93:e när Arboga grisar in 3-2 med matchens sista spark, och förvandlar sista omgången i div 3 Västra Svealand till en nagelbitare. Nu behöver vi hjälp av klara seriesegrare Karlslund samt tre poäng mot Örebro för att stanna kvar i div3. Om vi vinner och Sköllersta tar minst en poäng så får vi kvala. Förlorar vi är det kört. Jag tycker vi gör en fantastisk första halvlek där vi dominerar Arboga. Matchen borde ha stängts där, för där var det fortfarande fotboll. I halvtid sa jag att de kan inte vinna. Vi kan förlora. Tyvärr hade jag fel. Mannen i svart kan såklart inte belastas med hela skulden, men idag så får han kalla fötter och låter matchen förvandlas till ett slagfält i andra. Så får det inte gå till. Vi måste rannsaka oss själva såklart, det går inte att lämna något gratis, det går inte att räkna med någon hjälp från vare sig motståndarlag eller domare. Stor cred till Arboga som reser sig ur askan och får ett vagt hopp om division 3 nästa år, de gör ett fantastiskt andramål. Men det här laget vill jag inte visa någon ytterligare respekt efter det man såg och hörde idag. Sköllersta gjorde mål i 90:e mot Köping. Vi tappar in ett 93:e. Två ödesdigra mål. Tydligen har fotboll förvandlats till "the means justify the ends" i division 3, och då anser jag att fotbollens själ är försvunnen. A-lag Herr 0kommentarer

Martin stövlade upp Järna till säker mark

Dala-Järna IK - Ludvika FK 2-1 (1-1) Publik: 350 Matchens lirare DJIK: Christian "Albin" Albinsson Underläge vändes till vinst på höstvackra Järna IP tack vare Martins jägarinstinkter i 88:e minuten och Albins idioträddningar i andra halvlek. Men det kostade nog en och annan pacemaker... det var 90 minuters (plus vad som kändes som 45 minuters övertid) tortyr för oss åskådare. Startelvan: Albin Martin, Bernhard, Aspelin, Joel Micke P, Ciwan Kizil, Jacob, Elsie Boston och Karim Rebai Bänken: Skaggen, Stafås, Rakso, Blom, Sebbe och Göran Sorgligt nog har vi två dalalag med kniven på strupen i div 3 västra svealand, och det märktes att dagens derby skulle avgöras på ren vilja. Alla andra lag i bottenstriden började sina matcher klockan 15 och låg tidigt under i sina respektive matcher. Gyllene läge för dalahästarnas förlovade land att ta ett viktigt kliv mot säker mark. Vi saknade Emil Stam (försvunnen i Borlänges rondeller gissningsvis) och Ragge (lider fortfarande av sviterna från överfallet i Örebro) men fick två stora tillskott i Ciwan Kizil och Karim Rebai. Ett naturligt avvaktande Ludvika ligger i hela första halvlek väldigt lågt med sitt lag och med nästa hela laget på rätt sida. Vi får fin snurr på bollen och hittar varandra bra i ytorna, men det blir för trångt i sista tredjedelen. Ludvika gör det obligatoriska baklängesmål efter ett par försvarsmissar, och matchen kan börja på riktigt vid ställningen 0-1 fyra minuter in i matchen. Jag har svårt att minnas att Ludvika skapar mycket mer alls i hela första halvlek utöver målet. De har någon fast situation här och där, men i övrigt gissar jag på 65 - 25 i bollinnehav (domaren har de övriga 10). Men det är förstås naturligt, de behöver inte flytta upp för högt på bortaplan med ledning 0-1. Det skapar dock problem för oss som har svårt att hitta ytorna i deras planhalva, även när vi spelar oss upp genom mitten har vi problem att fördela boll ut mot kanterna. Vi överarbetar många situationer istället för att hitta det enkla passet - så vi kan dra isär dem. Men överlag är det bara ett lag på planen i första halvlek. Vi har även vår numera obligatoriska skada mot slutet av halvleken när Boston blir manglad i en närkamp. Blom byts in. Jag tror båda lagen var missnöjda med domaren rakt igenom matchen. Det klättras, sparkas, stampas och stängs kors och tvärs utan åtgärd. Även DJIK gör sig skyldiga till en del brott mot Geneve konventionen utan åtgärder, det ska vi ha klart för oss. Den som blev allra mest upprörd var dock L-O "Foppa" Stark. Eftersom Bosse R inte levererade på den här fronten (med utflykter till motståndarlagets tekniska zon som paradnummer) fick Lars-Olov ta över kören själv, och som han gjorde det! Det var hårtork på 980 watt i hela matchen. När Bernhard gjort sin tredje "rabona" på rad blev det nästa explosion på bänken. Alla fick sig en känga, inklusive kriget mot terrorismen och Idol juryn. In any case, en stor eloge för passionen från L-O! Vi har som sagt väldigt mycket boll i första halvlek men lyckas inte utnyttja innehavet utöver en väldigt vacker kvittering av vindsnabbe Karim Rebai i 37:e minuten. Det var väldigt bra snurr på Ludvika av och till, men man klarar sig till halvtidsvila med 1-1 tack vare bra positionsspel och ett ineffektivt DJIK. Andra halvlek blir en lång pina för undertecknat. Ludvika sätter hög press på oss rakt igenom halvleken och de gör det bra, vi forceras till misstag titt som tätt, och av det kommer det omställningar. Det är en betydligt jämnare halvlek där båda lagen tar för sig, och det är här som viljornas kamp verkligen inleds. Av våra misstag / Ludvikas press kommer i andra halvlek ett ribbskott, halva frilägen och gud vet vad. Albin storspelade i målet och räddar saker som inte ens Casillas brukar rädda. Albins vilja i målet och två tröttnande lag är det som talar för en 1-1 match. Det är hawaii i stora delar av andra halvlek, där båda lagen verkar spela utan innermittfält. Karim Rebai rinner igenom i ett friläge efter att Ludvikas backlinje hamnar ur position vid mittlinjen. Han har gata fram till mål och hinner fundera både en två och fem gånger. Slutligen inspel snett bakåt till Emil Blom som är helt ensam med ett öppet mål, men en tuva ordnar en fin studs upp och bollen hamnar obegripligt nog uppe i köket. Ungefär här kunde man höra hur dödsångesten spred sig på Järna IP. Det som var en kontrollerad match från DJIK i första halvlek, förvandlades till en mer ångestfylld stämning än vad man skulle ha under en kväll med Frank Andersson. Ludvika hade en fin period i 20 minuter av andra men de lyckas inte heller skapa riktigt vassa lägen, och när de väl gjorde det så storspelade Albin. Båda lagen spelar mycket på chans i jakten på livsviktiga poäng, och det är slutligen Järna som för en gångs skull får Black Jack, efter en frisparksretur från Jacob hinner returkungen Martin dit och stövlar i 88:e minuten in vad som kan vara nytt kontrakt till nästa år. Hade Martin vetat det själv så hade han förmodligen skjutit utanför med flit. Längre resor = mindre jakt är en ekvation som Martin kanske inte riktigt räknat ut än. Så berätta det inte för honom! Jag tycker vi gör en bra match rakt igenom. Vi fick väldigt lite gratis idag med en domare som verkade helt oberörd av påtryckningarna från hemmapubliken. Det är givetvis en bra egenskap, men ibland har faktiskt gubbarna på sidan av planen rätt när de spottar ut kaffet och hotar med "en hörvil" eller två. När många av dessa stötar offrar sitt tiokronors kaffe för att skrika på domaren så hade då åtminstone jag börjat fundera om efter ett kontroversiellt beslut. Vi har bra rull i hela laget och kommer högt upp i planen både via kanter och mitten. Det är bara i sista tredjedelen som vi inte hittar rätt ytor, förmodligen för att vi inte fick isär ett kompakt Ludvika nog mycket. Jag tycker Ludvika spelar en gedigen match rent taktiskt och det är synd att vi ska vara två dalalag på väg ur, när hela Dalarna går dåligt fotbollsmässigt. Dock är det allt som oftast vi själva som skapar deras chanser och det kunde tyvärr ha blivit dyrt idag med. Men med ett viljestarkt lag och framförallt en galen målvakt så förtjänar man sin tur och i mitt tycke tre rättvisa poäng sett till majoriteten av matchen. Albin fick priset som matchens lirare men det var ett svårt val mellan honom och Martin. Till slut tänkte jag att Martin har säkert så många t-shirtar med matchens lirare hemma så jag gav priset till Albin som inte har några... Eller var det tvärtom? A-lag Herr 0kommentarer

Karlslund fick kramp på vägen till 3p

Karlslunds IF HFK - Dala-Järna IK 2-1 (1-0) Ännu en tröttsam hedersam förlust i protokollet för poänghungrande Järna. Karlslund behövde en halvmosad Ragge och hjälp från ovan för att vinna. Startelvan: Albin Martin, Bernhard, Aspelin, Joel Skaggen, Jakob, , Micke P, Elsie Boston och Ragge Bänk: Lillalbin, Göran, Stafås och Rakso Man är sin egen största fiende här i livet. Den mentala biten är ofta betydligt viktigare än den fysiska i så många aspekter, även på en fotbollsplan. En match som många hade tippat skulle mest handla om hur många mål Karlslund gjorde, inte OM de skulle göra mål alls, förvandlades snabbt till en kamp Örebroarna sent ska glömma. Detta mycket tack vare en fantastisk mental inställning från DJIK som stavades N-O-L-L respekt, Jankens dunderkaffe och en jävla massa slit. Vi åkte dit med en aningen mer defensiv inställning som i praktiken visade sig bli oerhört effektiv åt båda hållen. En välkommen överraskning mot seriens bästa lag. Matchbilden är inte helt den förväntade, Karlslund är som väntat oerhört bollskickliga på sin fina konstgräsplan och rullar stundtals upp oss totalt. Men det leder egentligen inte till att de tar så mycket yta som de ska kunna med det spelet, vi ligger kompakt och de får ofta spela bakåt istället för framåt. Vi inledde alltså bra defensivt och även offensivt, Boston är nära att rycka sig loss i deras box ganska snart i matchen, och vi har även ett bra frisparksläge utanför deras straffområde tidigt. Tyvärr så börjar målfesten i vårat mål som så många gånger förr. Egentligen det enda rent ofokuserade agerande från vår sida i hela matchen inträffar i den 13:e matchminuten när en Karlslund spelare får på tok för mycket tid på bollen i i utkanten av vårat straffområde, och kan kyligt placera in bollen i en skymd Albins bortre hörn. Vi gör det enda man kan efter en sån plump - d v s får igång Bosse R så till den grad att man kan höra hans ljuva (ilskna) stämma eka över hela arenan. Jag vill understryka att matchbilden absolut inte är något i stil med att vi ligger med 11 man plus Börje på rätt sida bollen och att det är oavbrutna anfall mot vårat mål. Tvärtom är det en helt öppen matchbild där vi faktiskt spelar oss genom Karlslund mycket vackert i flera sekvenser och tar oss djupt in i deras planhalva. Detta ställde nog hemmalaget en del som kanske hade förväntat sig enbart längre bollar in bakom deras backlinje. Hela första halvlek är en jämn historia där det inte hade varit orättvist med 0-0 eller 1-1, kanske även ledning åt oss. I den 37:e minuten smäller Ragge och en Karlslund spelare ihop rejält i en luftduell och Ragge tvingas bytas ut med ett djupt jack i bakhuvudet, för vidare transport till ett sjukhus. Det blev då 89% lugnare på bänken eftersom Bosse R följde med som motivational speaker (Ragge klarade sig bra ska sägas, han löste fyra korsord samt Bengtssons hemmasnickrade frågesport i bussen på vägen hem), och en väldigt underhållande match kunde till slut gå till halvtid med två jämna lag och ett snöpligt 1-0 resultat till Karlslund. Rakso byttes in mot Ragge och fick ta en kant istället för Skaggen som flyttades in på Ragges position. I halvtid diskuterar vi lite positionsändringar och frånvarande L-O Starks fantastiskt goda matlåda, men är i praktiken väldigt nöjda med hur det har sett ut i första. Vi är absolut inte glada över bristen på press vid målet och kommer överens om att bli mer resoluta och att aldrig ge upp. Andra halvlek fortsätter precis som den första slutade. Vi hittar bra kombinationsspel och kommer upp högt i deras planhalva, mycket tack vare en fantastisk Jacob Brcic på innermitten och en pånyttfödd Boston på topp. Karlslund gav upp initiativet en del i andra halvlek, och det är faktiskt DJIK som skapar flera halvchanser där det hade behövts en större stortå här och där för att få mål. Ingen medvind dock, inte ens en tuva fanns tillgänglig på konstgräsplan för att ge oss en turlig studs i mål. Men hör och häpna, hårt arbete och järn(a)vilja belönas tydligen ibland, och Boston kommer äntligen igenom ordentligt och petar in den rättvisa kvitteringen till 1-1 i 67:e minuten. Bostons löpningar oroade Karlslund så till den grad att det till slut var två spelare i rygg på honom resten av matchen. Janken om målet: "Hä va hä snyggist je har sitt dä gjort i år Boston, du bära vickä på höftarsö va du förbi döm" Nu märker man att Karlslund blir lite mer desperata i jakten på ett förlösande ledningsmål. Vi lämnar över initiativet en del och låter dem pressa oss djupt ner i egen planhalva istället för att hålla uppe laget och spelet som innan. Vi har ett par omställningar med bud på 1-2 och ledning, men Boston får inte med sig bollen. Medan undertecknat satt på toaletten och häpnade över automatisk rörelsebaserad belysning inträffade tydligen en av de mer sorgliga händelserna för DJIK säsongen 2011. Efter en hörna från Karlslund hamnar bollen på mållinjen och fångas sedan in av Albin, men linjedomaren har tydligen uppfattat det som ett mål och vips så har vi 2-1. Oerhörd kalldusch för Järna, även om vi såklart har oss själva att skylla för att vi lämnade över initiativet igen. I matchens slutskeden vänder spelet igen och vi har flera lägen att göra 2-2 men som så ofta krävs det för många chanser innan vi gör mål. Sammanfattningsvis ännu en kanoninsats av hela laget. Väldigt få misstag från oss spelare (andra närvarande får prata för sig själva) ledde tråkigt nog inte till den välförtjänta poängen mot ett fantastiskt bra lag. Det är svårt att beskriva matchen utan att dras iväg för mycket, men vi ligger rätt hela tiden och vi har alltid någon spelare i vägen när Karlslund ska igenom. Att lilla Dala-Järna chockar ett så pass duktigt lag är i mitt tycke imponerande och inspirerande. Två eller tre av deras spelare fick kramp innan det var slut. Lyckligtvis gick alla resultat med oss utom Ludvika matchen som slutade 1-1 och bottenstriden är nu ÄNNU tätare inför de tre avslutande matcherna. Men när Järna spelar på den nivån vi har gjort nu mot så pass bra motstånd så är jag övertygad om att vi säkrar kontraktet. När till och med Börje är nöjd med spelet... då vet ni vad ni missat. A-lag Herr 0kommentarer

Stryktipslotter

Stryktipslotterna ska vara inlämnade senast torsdagen 2011-09-01 för att hinna registreras före första omgången som startar lördagen 2011-09-03. A-lag Herr 0kommentarer

Köping fick kapitulera på Järna IP

Dala-Järna IK - Köping FF 2-1 (1-1) Publik: 150 Matchens lirare DJIK: Fredrik "Boston" Sixtensson Ett omstuvat DJIK vägrade ge upp - trots underläge efter 1 minut - på Idrottsplatsen idag. En positiv känsla infann sig tidigt och stannade hela matchen, oavsett vad L-O Stark försökte sig på. Startelvan: Albin Micke Persson, Bernhard, Aspelin, Joel Rakso, Ciwan Kizil, Jakob B, Elsie Ragge och Boston Bänk: Lillalbin, Adde Olars, Leon, Timmie, Emil S och Skaggen Skador: Stafås, Blom, Martin (förkyld), Sebbe Köping dyker ännu en gång upp till match utan evige supportern Filip Hammar. Kanske är han fortfarande där hemma och letar efter kundvagnen som fick sätta livet till under en blöt helg i Köping? Detta till trots så minns vi väl hur Köping rullade upp oss bra nog nere i hemstaden i första mötet, och de skulle de även göra en dag som denna ett par gånger. Järna rullade ut på plan med ett ungt och spännande lag. Joel hade tjatat om att få spela vänsterback i flera år och äntligen fick han så chansen efter att Martin dragit på sig rävskabb eller något liknande. Detta skulle visa sig vara oerhört effektivt. Vi får en bra start där vi direkt biter oss fast i Köpings planhalva och lyckas sätta bra press på dem. Väldigt tidigt får vi ett par halvlägen där vi är ett moment från ytterst bra skottlägen, men här (och i stora delar av matchen) lyckas vi inte riktigt få den där extra sekunden koncentration som behövs för att få till ett bra avslut. Rakso har en retur efter boston som ser ut att vara giftig, men bollen hamnar långt över ribban. Istället är det Köping som får första målet. De spelar sig vackert upp i planen och ut på Joels vänsterkant. En av deras yttrar skär in med bollen snett bakåt från sin kant, in mot mitten på straffområdet, och blir kapad av en av våra mittbackar. En tung straff utdöms direkt och än en gång får Järna börja i rejäl uppförsbacke. Personligen tycker jag att den situationen var den som var minst klar straffsituation av de många som dök upp i vårat straffområde, och jag tycker även att det är dumt att blåsa straff för den första som dök upp - när det ibland kan krävas 3-4 liknande för att få ens en enda straff. Men det är ett korrekt beslut och bollen hamnar i nät. Lyckligtvis finns det ljuspunkter även i de mörkaste sagorna, och efter en vacker boll på ytan åt Boston från Joel kan just Boston tråckla in kvitteringen direkt efter straffmålet. Köping är bättre på att hålla bollen inom laget och kommer tack vare detta alltid högt upp i plan när de erövrar boll. Men jag upplever första halvlek om oerhört jämn, med fördel Järna i antal målchanser, och fördel Köping i kvalité på sina chanser. Borta med de fyra vindarna är många av de misstag och patenterad indianare som kostat oss så många mål och poäng. Vi Jakob är fantastisk i sin roll som offensiv innermittfältare, och Joel levererar kanonboll efter kanonboll på ytan åt forwards. Det finns bud på ledningsmål flera ggr åt DJIK under första halvlek, men skärpan i avsluten är inte riktigt där. 1-1 står sig halvleken ut och Järnas rakare spel har visat sig väldigt effektivt. Vi ligger rätt i positionerna och har mycket folk på rätt sida när vi tappar boll. I andra halvlek blir spelet naturligt väldigt lojt. Det har kostat mycket energi för båda lagen i första halvlek och det är mycket spel på mitten. Köping har ett par fina instick som mycket väl kunde hamnat i målet, men Albin gör det han ska göra och lite till, vilket håller oss kvar i matchen. Bostons löpningar är precis lika farliga i denna halvlek, och i 60:e minuten är han ett skosnöre från att få bollen i mål efter en frisparksretur från Jakob, men bollen hamnar obegripligt nog ovanför målet. Köping verkar aningen piggare än oss, de sparar mycket energi på att de håller bollen bra i laget. Men vi spelar med mycket hjärta och väldigt många avslut utifrån. Detta sparar givetvis energi åt oss också, för att undvika omställningarna från Köping som väldigt ofta är farliga. Vi får stundvis väldigt långt lag när vi inte riktigt orkar hem efter anfallen, dock har vi ett väldigt bra försvarsspel i hela matchen och det är ytterst få gånger som Albin verkligen behöver rädda oss ur eldarna. Köping kommer som tidigare nämnt upp väldigt högt i plan varje gång de har boll, och ser vassast ut i de sista 30 minuterna. De har ett par situationer där en del domare hade blåst straff och det är givetvis tråkigt för dem, men jag upplever det inte som att slutresultatet inte var rättvist sett till prestationerna. Boston gör en enorm soloprestation när han i 80e minuten snattar åt sig en boll högt upp på Köpings vänsterkant, vänder bort ytterbacken, tar sig förbi mittback och sätter bollen i nät. Stort jubel på Järna IP, där vi håller Köping relativt lugna i matchens sista 13 minuter. En underbar lättnad med 3p i en serie som har förvandlats till ett totalt getingbo i botten. Men som Bosse R sa: "Ikväll bli det jazz". Vi ska mysa länge över denna seger. L-O Stark var väldigt nära att komma in i spel innan målet kom. Lyckligtvis för honom själv(och alla andra) uteblev bytet efter Bostons andra mål. "Snör på mä skornar, je når int ner" sa han flera gånger i hela andra halvlek. Hela laget gör en gedigen insats och det kändes nästan aldrig otryggt. Vi blir rejält upprullade i korta sekvenser när vi blir för bolltittande, och Köping sätter igång sitt fina rörelsemönster, men det resulterade allt som oftast inte i de riktigt vassa chanserna. Broder Micke Aspelin gav bokstavligt talat en halv tand för 3p idag, och det tycker jag symboliserar vår insats i sin helhet bättre än något annat. A-lag Herr 0kommentarer

Visa fler nyheter