Summering av Harrys Cup

Klev ganska precis innanför dörren efter en heldag på Lugnet i Falun. Det är lika bra att försöka summera så gott det går medan allting fortfarande finns i färskt minne. Så jag tar på mig Astrid-glasögonen och knappar ner det som går att rädda ur huvudet. Avfärd från IP cirka 06.20. Större delen av truppen samlades där för att plocka i Jankens patenterade matdosor, Bosse Rappling med utrustning samt för att höra på Boston genomföra en mindre lyckad överslagsekvation vars syfte var att räkna ut hur många personer vi var. Färden dit gick smärtfritt, speciellt för Elias P som sov större delen av vägen och ibland vaknade till yrandes om sin sirapsflaska som han har istället för vattenflaska. Vi kom fram till Lugnet cirka 07.45 och hade en god 45 minuters marginal innan avspark mot Bullermyren. Bernhard gick igenom förutsättningarna och målet för dagen: Prestationen. Vi var inte nödvändigtvis ute efter gnistrande resultat. Vi ville främst få till en bra prestation och verkligen spela bollen. Resultat kommer alltid därefter. Första matchen spelades 8.30 mot Bullermyren. Startåttan innehöll några gamla och en del nya ansikten. Bernhard övervägde för en kort stund att själv ställa sig i kassen istället för Albin men kom snabbt på bättre tankar. Formationen var 3-4-1 och startspelarna var: målvakt: Albin Backlinjen från vänster: Stafås, Jakob Brcic, Sebastian Hellström Mittfält från vänster: Elias Persson, Mesut, Joel G, Boston Anfallare: Emil Blom Bänken: Emil G, Martin S, Emil Stam, Oskar Albinsson Matchen startar av naturliga skäl väldigt trevande. Ett syfte med deltagande i Harrys Cup är att det är spel på stor plan, något vi är i stort behov av på försäsongen men oftast inte har möjlighet till. Därför kan man lätt tro att vi ska agera ungefär som gruvarbetarna gjorde när de äntligen kom upp till ytan: Yra runt som höns. Men det gjorde vi inte. Efter cirka 4-5 minuter hittade vi vår passningsrytm och släppte aldrig greppet därefter. Bullermyren var ständigt både två och tre steg efter och vi lät bollen göra jobbet på de stora ytorna. Vi kunde spela runt på kanterna eller igenom vårat väldigt rörliga innermittfält gång på gång. Efter cirka tio minuter nickar Boston vackert in 1-0 på ett inlägg från Stafås. Bara minuter senare ökar Elias "Elsie" Persson på till 2-0 efter en väldigt bra boll på ytan från Jakob Brcic. Därefter är det i stora drag transportsträcka till slutsignal. Vi tappade lite fokus i slutet och började slarva lite, men det resulterade inte i något allvarligt då Bullermyren hade noll avslut på mål i hela matchen. ---- En väldigt bra inledning på cupen såklart. Vi förde spelet, hade bra rörlighet och höll tempot uppe. Men kanske en FÖR bra inledning? Elsie tappade någon ny ägodel mellan varje match, vilket inte förvånar många. Andra matchen spelades 09.30 mot Slätta SK Uppställningen var densamma med enda ändring att Jakob Brcic och Joel Granberg bytte plats. Jakob blev då alltså offensiv innermitt och Joel klev ner på mittbacken. Anledningen till att jag kallade förra matchen en FÖR bra inledning var för att spelet var betydligt mer nonchalant mot Slätta. I allra första matchminuten hade Boston en väldigt väldigt bra målchans som tyvärr smet utanför. Därefter slumrar vi till och är inte riktigt med i större delen av matchen. Vi blir bolltittande och låter Slättas gamla hökar göra lite som de vill mellan lagdelarna. Både 1-0 och 2-0 kan kategoriseras som skitmål eftersom båda två hade enkelt kunnat avvärjas med bättre kommunikation och högre press. Därmed inte sagt att det inte var välförtjänt. Vi rycker såklart upp oss sista 8-9 minuterna (som DJIK har en tendens att göra) och får igång spelet och Boston putsar siffrorna till 2-1 med en vacker lobb. Närmare än så kommer vi tyvärr inte. Kanske hade det varit bättre att möta detta lag före Bullermyren, men om det kan vi bara spekulera. --- Elsie tappade självklart bort en sko och en banan ungefär här. I övrigt hade vi bra koncentration mellan matcherna. --- Match nummer tre spelades 11.30 mot Falu FK En match som såklart på papperet måste ses som den svåraste. Vi kom överens om att ge järnet i denna match. Falun skulle få se att det inte bara var att ställa ut skorna, att det inte var en fribiljett till semin och det fick de erfara. Samma uppställning som tidigare match. Redan från start tar vi tag i matchen. Vi skapar chanser, håller i bollen bra och vågar verkligen rulla mot detta bollskickliga lag. Det är helt omöjligt att säga annat än att vi spelade superbt första 13-14 minuterna, men Falun hade såklart chanser. Efter en tilltrasslad situation i offensiv planhalva lyckas Jakob Brcic tråckla in bollen bakom Faluns keeper till 1-0. Stort jubel, tillochmed från Janken. Därefter tappar vi spelet en del. Falun flyttar upp mycket folk och tokpressar egentligen resterande tid av matchen. Vi har mer chanser, men Falun har tagit över mer av spelet och vi blir trötta. Albin står för en rad superräddningar och Martin S visar varför han alltid tjatar om att få stå i mål genom att rädda på mållinjen. En riktig rysare till match, men vi går segrande ur den med huvudena högt och en sjuhelvetes kämpainsats i ryggen. Varken Bohlin, Sahlin, Gabbe Gyllenvåg och allt vad de nu heter lyckades få hål på oss och vi spelade verkligen ut. Underbar seger! --- I pausen mellan denna och nästkommande match åt vi Jankens köttbullar och makaroner och letade efter Elsies senaste förlorade ägodel som denna gång var mobiltelefonen. Match fyra spelades mot Korsnäs klockan 13.30 Samma uppställning. Korsnäs ligger lågt lågt och har många spelare på rätt sida. Ligger på kontring hela matchen och låter oss rulla. Vi är inte vana att föra spelet på det viset och hittar inga luckor. Korsnäs kontrar in två bollar och så ser det egentligen ut. DJIK är det enda spelande laget och vi pressar dem djupt ner i egen planhalva, men sista tredjedelen behövs kreativitet mot så många spelare i försvar och det vågade vi inte ha i denna match. --- Tyvärr tog resan slut där. Givetvis hade vi önskat oss avancemang men prioriteten var att våga föra och bygga spelet och det gjorde vi. Bernhard tycker att vi gör en fullt godkänd turnering med 2.5 bra matcher och det bör vi andra också tycka eftersom vi vågade spela boll. Vågade rulla boll - även på felvända spelare. Ingen spelare gjorde heller direkt bort sig idag. Om vi ser 2011 som den stora transformeringen till ett mer bollskickligt lag så var Harrys Cup definitivt en väldigt bra början. Ett Korsnäs med 8 man bakom bollen representerar en ny sorts utmaning som kommer av att föra bollen, men man kan inte lära sig allt på en gång. Bernhard gav Jankens makaroner och köttbullar 2 av 5 getingar i betyg och Elsie lyckades till slut hitta telefon, sko, banan och kreditkort. Då är allt väl! Rättelse: Maten lagades av Marianne och P-O Bengtsson. Stort tack! A-lag Herr 0kommentarer

Svenska Rallyt närmar sig

Nu är det snart dags för Svenska Rallyt igen och herrfotbollen kallas in för att hjälpa till precis som förra året. Den 12:e februari klockan 06.30 är det som gäller och upplägget är ungefär samma som förra året - hela dagen kommer gå åt men förmodligen inte lika länge som sist. Närmare information kommer senare. Alla spelare i herrlaget förväntas delta. Kan du inte så meddela Roland Perols senast 29:e Januari på tel 070-6700749 A-lag Herr 0kommentarer

Harrys Cup

Grupp 1 Falu FK Dala-Järna Korsnäs Slätta Bullermyren Grupp 2 Kvarnsveden Avesta Edsbyn Svärdsjö Grycksbo Lördag 22/1 kl 08:30 Dala-Järna IK - Bullermyren kl 09:30 Slätta SK - Dala-järna IK kl 11:30 Dala-Järna IK - Falu FK kl 13:30 Dala-Järna IK - Korsnäs IF FK Två lag i varje grupp går vidare till semifinal kl 14:45 vinnare grupp 1 - tvåan grupp 2 kl 15:15 vinnare grupp 2 - tvåan grupp 1 kl 16:15 Final A-lag Herr 0kommentarer

Spelprogram Div III Västra Svealand klart

Dala-Järna IK börjar seriespelet borta mot IFK Örebro 2011-04-16, hela spelprogrammet finns under länkar i menyn till vänster och även under länken spelschema. Alla övriga lags hemsidor finns också länkade i samma sektion. A-lag Herr 0kommentarer

Några frågor till Bernhard!

Bernhard, om jag hade fått friare tyglar hade jag inlett med att säga "welcome to the jungle" men jag har strama tyglar på mig från namn vi inte behöver nämna (Bengtsson). Så istället säger jag varmt välkommen till DJIK! Du har nu sett större delen av truppen i träning under ett fåtal träningspass och det är givetvis sjukt tidigt att sia om något. Hur har det lilla du hunnit se passat ihop med förväntningarna? Och Kommer du fixa järnamålet? Hej Timmie och tack för välkomnandet. Att summera mina iakttagelser efter enbart fyra veckor i detta forum låter jag vara, men det jag kan säga är att det ser ¨sjukt bra ut¨ efter så kort tid med grabbarna. Kanon inställning, lyhörda och ett skönt go i gänget. Järnamålet kommer vi i gruppen se till att klara av. Förväntningar har jag på mig själv och min omgivning, men jag lägger trycket på mig själv till att börja med och sen, sakta men säkert kommer gruppen att leva upp till våra egna förväntningar och målsättningar. Tror du att laget är redo för att "ta spelet till motståndarna" och bli ett mer bollförande lag där teknik och tanke får en aningen större roll än kämpaglöden och de lite längre bollarna? Behöver den lite mer typiskt svenska mentaliteten och den sydamerikanska/sydeuropeiska mentaliteten verkligen vara motsättningar? Absolut. Tanken och ideérna som vi har i gruppen är att våga hålla bollen mer i laget, bygga anfallen med tålamod samt att ALLTID komma till avslut när lägena kommer. Jag tror mer på en kombination av den svenska mentaliteten och sydligare varianten. Varför inte ta med det goda från två bra världar? Som tränare kommer du alltså närmast från bollskickliga Dalkurd FF i divison 1. Kan som tränare man teroetiskt sett frustreras av att hantera spelare från några snäpp lägre än det man vant sig vid? Eller ligger charmen i tränaryrket i att utveckla spelare och lag oavsett omständigheter? Att träna D-J kontra Dalkurd är ingen skillnad. För mig som tränare och människa är det viktigt att jag kan anpassa mig till nya miljöer och människor. Jag utgår från att jag har den kunskapen så det kommer inte att vara några problem. Hur stor del av sporten är egentligen den mentala biten? Tycker du att den mentala och den pedagogiska biten får den roll den förtjänar på alla nivåer i fotbollssverige? Jag tror att man på elitnivå ägnar en stor del till den mentala biten men rent generellt så måste man bli bättre på den pedagogiska biten och sätta människan i ett första fokus och fotbollsspelaren i ett andra fokus. Sen hur mycket eller lite man behöver beror på förutsättningarna man har i laget. Hur är du som person? Har du ett mer Barcelonatänk där man alltid alltid spelar sin (i mångas tycke vackra och underhållande) fotboll eller det mer cyniska Mourinho som är beredd att ta till alla medel för vinstens skull? Att tro på det man gör är det viktigaste, sen om man är lagd åt det konstruktiva eller det destruktiva hållet har med ens personlighet att göra. Jag tror på konsten att spela fotboll och fotbollen segrar alltid mot dögrävarfotbollen. Kan man sen ha en balans mellan dessa två så blir man oslagbar :). Slutligen, en helt oundviklig fråga: Du är förmodligen den första och sista person jag träffat som har spelat en officiell match mot Inter på San siro. Finns det några ord som kan beskriva känslan? Hur många gånger vågar man fråga dig om tillfället (det kommer bli många, trust me) innan du lessnar ur? och varför valde du att någonsin kliva på planet tillbaka till det här skitlandet? :) Nix, man kan inte med ord förklara, det måste upplevas. Jag är lyckligt lottad som fick uppleva den matchen. Spelare som Brehme, Bergomi, Berti, Diaz, Zenga mm mm, sjukt häftigt. Tyvärr så fick jag inget uppehållstillstånd av den Italienska flyktingsnämnden så det var bara att ta sig hem till Sweden :) Stort tack för din tid, svaren, och för resan 2011 som inleds här och nu! Tack själv Timmie. A-lag Herr 0kommentarer

Visa fler nyheter