Referat: Kållered SK - Dalen/KFF

Avslutningsmatchen i div 4B och mötet med Kållered som man sneglade lite mot när lottningen kom som en möjlig kamp om seriesegern, men det är bara att erkänna att vi inte ens varit närheten av Kållered i år tabellmässigt och inget annat lag för den delen heller, värdiga serieseger som varit klart bäst i division 4B. Ändå en möjlighet till revansch efter en mycket slätstruken insats senast och såklart alltid roligt att vinna över Kållered, något som vi faktiskt lyckats med oftare än tvärtom senaste åren. Men inte heller det var ens nära denna dag. Det finns två saker som absolut inte är kompatibelt med Dalen/KFF, matcher utan betydelse och söndagsmatcher, så när detta dessutom inföll samma dag blev det såklart ingen succé. Några från förra matchen föll ifrån som vanligt, mera barnafödande och familjehögtider bl.a, men å andra sidan fick vi tillbaka Olli direkt från repmånadsskogarna. Första kvarten var helt ok, ungefär som det brukar se ut i mötena mot Kållered, stabilt spel från både håll, lite böljande fram och tillbaka utan att det var några stora mängder chanser, men det var också den kvarten som var sig lik. Ett par hyfsade omställningslägen hade vi med tre mot två och fyra mot tre, men vi slarvade bort dem ganska ordentligt och det var aldrig direkt farligt vid Kållereds mål. Bakåt började vi däremot ta en del genvägar och gick inte med motståndarna, som därmed kunde skapa fina lägen efter slarv och faktiskt ren och skär lathet. Efter att ha skapat egentligen bara ett bra läge på en halvtimma, där Olli var tvungen att ta en frispark vid straffområdet nästan i inledningen fick Kållered till ett riktigt fyrverkeri av målchanser och mål, både på egen skicklighet och med hjälp av vår egen oskickligheten en period och i minut 27 fick Kållered en riktigt billig frispark och Olli dessutom en tillsägelse av domaren på en situation som finns i ungefär varje duell och på frisparken var vi oerhört passiva och en kålleredsspelare var först på inlägget och nickade bollen mot mål där Axel nästan räddade nicken, men den gick upp i ribban och ner i mål. Underläge och det blev dubbelt så stort tre minuter senare när vi drog på oss en ny frispark på exakt samma ställe nästan och återigen var vi enormt passiva och ännu värre nu då två spelare undvek att rensa bollen och den fick studsa t.o.m innan en hemmaspelare tryckte upp bollen i nättaket. Direkt på den avsparken i stort sett tittade några spelare i Dalen/KFF på flygplan och vi spelade ett par passningar i backlinjen innan vi bestämde oss för att rulla in bollen löst i mitten rakt till ett par kålleredsspelare som kunde klunsa först om vem som skulle ta hand om bollen och skicka in den i nät. Tre mål i baken på fyra minuter och det har aldrig hänt i Dalen de senaste sex åren i alla fall. Lite ordning efter ett snabbt lagsnack och det såg bättre ut sista tio av halvleken men det som var innan såg så bedrövligt ut att man bara ville gå hem. Paus och tremålsunderläge, matchen var ju körd, men att spela för hedern i andra halvlek fanns ju i alla fall kvar. Det kanske var lite bättre, Magnus skulle väl bl.a ha en solklar straff och vi hade ytterligare något hyggligt läge, men det är bara att erkänna att vi knappt hade några målchanser under hela matchen. Kållered hade desto fler och det var någon trasslig situation som helt plötsligt renderade i ett friläge för hemmalaget och det satt stenhårt i nät i 56:e minuten. Sen missade hemmalaget öppet mål och efter det gjorde Axel en fenomenal räddning innan det blev 5-0 i i 65:e minuten när vi glömde en motståndare ungefär vid straffpunkten som enkelt kunde sätta bollen i nät. Axel gjorde ytterligare en omöjlig räddning på ett skott efter inlägg, men en liknande chans dök upp ett par minuter senare och då satt volleyskottet perfekt i bortre till 6-0 i 75:e minuten. Sen hände inte så mycket förrän domaren hittade en straff i sista minuten där Axel räddade den fenomenalt och segern för Kållered stannade vid 6-0, något som heller aldrig hänt de senaste sex åren. Mycket dålig insats återigen av oss i alla fall i de djupa dalarna och det var ärligt talat närmare tvåsiffrigt i baken än att vi skulle göra ett mål denna dag. Enda plusset med att vi gjort en så slätstruken höst är att Axel fått visa vilken enormt bra målvakt han är, det behövde han inte i våras när vi knappt släppte till några målchanser i matcherna. Plus till honom även i denna match såklart och till junioren Daniel som återigen var med och gjorde en bra insats. Även Johan får godkänt som sliter allt vad han orkar och mer därtill och även Hadi visade vilja när han kom in. Resten får nog fundera på om man vill spela fotboll, de ingredienser som hör fotboll till har man inte visat upp de senaste åtta matcherna i alla fall och det ser inte ut som man vill anstränga sig, men det kan ju vara tillfälligt såklart. Trots att vi gått segerlösa från de sista åtta matcherna slutar vi ändå på fjärde plats, vilket säger mera om seriens kvalitet än om vår egen. Nåväl nya tag nästa säsong, det borde verkligen finnas förutsättningar för att det ska bli en bättre säsong än 2017. Alla Dalen-supportrar som följt oss i matcherna på slutet får härmed en ursäkt för våra prestationer sista omgångarna. Kållered SK -Dalen/KFF 6-0 (3-0) 1-0 KSK (Mattias Devall) ´27 2-0 KSK (Alexander Levinsson) ´30 3-0 KSK (Niklas de Broen) ´31 4-0 KSK (Martin Schölin) ´56 5-0 KSK (Mattias Devall) ´66 6-0 KSK (Niklas de Broen) ´75 Laget : Axel Daniel Olli (65) Roy Måns (45) (65) Jolle David L (60) Magnus E Magnus H (30) (80) Johan (70) (80) Edvig Hadi (30)(80) Simon (45) Anton (60) A-lag Herrar 0kommentarer

Referat: Dalen/KFF - IF Mölndal Fotboll

Sista hemmamatchen för säsongen och chansen till kvalplatsen försvann förra matchen, vilket gjorde att vi inte hade något att spela om tabellmässigt, men match är ju alltid match och vi har de två lag som är närmast oss geografiskt kvar och även om det är svårt att kalla det derby är det i alla fall något liknande. Många borta som vanligt, men full trupp och en chans att spela utan press och bara släppa loss, samtidigt som även vädret var på bästa humör med skön temperatur och vindstilla. Redan i matchens första minut tog vi ledningen när Hugo hittade Anton på vänsterkanten som skar in och spelade inåt framför mål där först David var nära att stöta in bollen men där Magnus E på bortre tryckte in ledningsmålet. Följande 5-6 minuter var helt ok, vi avväpnade mölndalsspelare gång efter gång, men slarvade mycket i passningarna, vilket ledde till att vi inte skapade så mycket, men det kändes ändå som de tidigare tre matcherna där vi varit minst ett nummer större än Mölndal och vunnit ganska enkelt. Det var kanske en synvilla, för sedan trädde ett annat uppträdande fram, vi stod helt stilla, gick på sin höjd, både framåt och bakåt, inga löpningar i djupled i anfallsspelet och inga riktiga markeringar bakåt, vilket gjorde att Mölndal vann fler nickdueller i vårt straffområde på tio minuter än de gjort på tre hela matcher tidigare. Mölndal fick enkelt ett friläge i 15:e minuten där Axel räddade strålande, sen hade Mölndal en hörna ett par minuter senare som nickade klockrent från två meter nere vid stolproten där Axel fanns och gjorde en fantastisk räddning, ännu en stund senare nickade en mölndalsspelare bollen i stolpen. Det var bedrövligt över hela banan från hemmalaget och snudd på pinsamt när vi promenerade omkring på planen och tog så sena beslut att motståndarna redan var förbi när vi klev in. Sista minuterna av halvleken såg det lite bättre ut, men det var ändå enbart tack vare Axel vi ledde matchen i paus och det kunde t.o.m varit 2-0 då Magnus E faktiskt efter fint växelspel fick ett friläge i halvlekens sista sekunder, men målvakten kom ut bra och räddade. Ledning, men ändå en tam insats, det är man inte riktigt bortskämd med och lite märkligt att vi inte fick igång något alls i första, det lovade vi däremot varandra att göra i andra halvlek och den blev klart bättre. Första tio kom Mölndal ingenstans och vi vann de flesta dueller och hade lite mera i djupled än i första halvlek också, så det kändes som de tre poängen skulle kunna bärgas ändå eftersom Mölndal också var märkligt tama med tanke på deras utsatta läge i tabellen. I den 65:e minuten fick Mölndal en omställning lite i onödan och vi var inte riktigt snabba i beslutet att springa hemåt, vilket ledde till ett friläge där Axel kom ut och hindrade motståndaren, men en till bortaspelare anlände och vi var tre dalenspelare som hunnit hem men ställde oss två meter ifrån så att Mölndal lugnt kunde pricka in kvitteringen i nättaket. Mölndal hade öppet mål efter ett inspel lite senare, men missade och fick ett par till vassa omställningar när vi pressade på mot motståndarnas mål, men fick till ganska dåliga sistapassningar och inlägg. Till slut kom ledningsmålet för Mölndal med sex minuter kvar på en omställning och när vi gick bort oss på mittlinjen var vägen helt öppen och inte ens Axel kunde rädda oss då. Vi försökte kvittera på slutet, men fick inte till något mer än två hörnor och bortalaget vann matchen. En väldigt dålig insats framförallt i första halvlek där vi tävlade om att ta så få löpsteg som möjligt, finns det något som funkar när passningsspelet och bolltouchen inte har sin bästa dag är det att löpa och springa så mycket man bara orkar och vinna dueller, något som alla vet, men ingen praktiserade. Vi hade visserligen inget att spela för, men ändå en skyldighet mot Väster och Eriksberg att göra vårt bästa, det kanske vi gjorde, men det var inget bra denna dag, i första halvlek hade vi färre löpmeter än Leif GW Persson en söndag morgon. Efter fyra raka 1-1 matcher har det blivit tre raka 1-2 förluster och hösten har verkligen inte varit kul. Vi brukar vara ett starkt höstlag och det finns förmildrande omständigheter med alla som blivit föräldrar, köpt hus med mera, men det borde finnas andra som kliver fram då, det är inget nödvändigt ont att spela match, det är ju det roligaste som finns. I denna match var Axel på en helt annan nivå än alla övriga spelare på planen, godkänt också till Bita som sprang mest och fortast av alla och till Magnus H som kom in och skapade mer aktivitet och lägen på 30 minuter än de flesta andra på 90. Sista matchen mot Kållered på söndag, då krävs det en långt mycket bättre insats för att inte säsongen ska kännas riktigt tråkig. Dalen/KFF - IF Mölndal 1-2 (1-0) 1-0 Magnus Eliasson ´1 1-1 IFM ´65 1-2 IFM ´85 Laget : Axel Alex K Pouya (85) Roy Måns (80) Jolle Bita David L (80) Anton (60) Magnus E (70) (85) Hugo (60) Magnus H (60) Persson (60) Mats (70) Hadi (80) Alex H (80) A-lag Herrar 0kommentarer

Referat: Göteborgs FF - Dalen/KFF

En avgörande match gällande kvalplatsen och en match vi sneglat mot hela höstssäongen som en chans att komma ikapp GFF som låg många poäng före oss vid sommaruppehållet och sanning att säga borde vi verkligen klivit förbi och ifrån när GFF sviktat under hösten, men fyra 1-1 matcher i rad satte käppar för det hjulet och nu var seger ett måste. Sen förra matchen ytterligare tre som inte kunde deltaga, Olli på repmånad, Anton på formel 1 i Singapore och Simon på 70-årskalas och då detta är tre spelare av de få som nästan spelar alla matcher var det såklart ett avbräck. Men vi fick ihop 16 spelare ändå av god kvalitet där Albin gjorde comeback efter lång bortavaro och Hadi gjorde debut i A-laget. Vädret var på sitt allra sämsta humör med skyfall och åska, matchen blev därför lite försenad, men det gick att spela i alla fall och inledningen var inte det minsta överraskande, inget av lagen bjöd på något och det var sällsynt med målchanser. GFF hade den bästa första kvarten där vi gissade för mycket och bollen hanns upp av en hemmaspelare på vänsterkanten som slog in den framför mål, men där kom Axel ut och gjorde en fenomenal räddning. Vi hade ett par framstötar, men lite tunt framför målet och GFF hade ungefär likadant, halvleken präglades annars av två lag som försökte komma underfund med planen och få kontroll på bollen där det inte var överraskande att det det stod 0-0 i paus. I andra visste vi att vi var tvungna att göra mål och planen fanns för stegrande attackvilja. Den behövdes inte omgående, nästan i vårt första anfall i andra halvlek bet vi oss fast i motståndarnas straffområde och bollen gick lite hit och dit och var på väg över kortlinjen men Bita hann upp den precis och skickade in den framför mål och där fanns Edvig som forcerade in den i kamp med en motståndare i 48:e minuten. Lite av ett skitmål som vi fått så många mot oss denna säsong och det var skönt att få in ett sånt och känslan var att det skulle kunna studsa med oss denna match, Det var inte många minuter vi kunde ha den känslan med oss då GFF också fick in ett riktigt skitmål när en boll som också såg förlupen ut lämnades till sitt öde av dalenspelare men inte av en motståndare som hann upp den och slog in den mot första stolpen där den ramlade in på något sätt. Passivt agerande och lite onödigt kvitterat i 52:a minuten. Efter det fick vi ett fint läge när Edvig kom ganska fri från vänsterläge men skottet tog i burgaveln precis vid stolpen. Nu böljade det mera fram och tillbka och lagen var mera utspridda, GFF hade ett par ganska fina chanser men vi var på rätt plats vid de tillfällena. Vi skapade också, men hemmalaget hade de hetaste chanserna och fick ju verkligen en superchans när domaren blåste för straff efter en duell långt ute vid straffområdeslinjen i 75:e minuten, svårt att se om det fanns något att klaga på den. På straffen gjorde Axel en grym räddning och även på returen som nickades mot mål och på retur nummer två som Axel också styrde ut. Det var säsongens prestation av Axel som höll oss kvar i matchen. Ny luft under vingarna och vi flyttade upp allt och spelade nog 2-8 på slutet, vi skapade många situationer i straffområdet utan att vi fick till det riktigt, det var nära, men GFF kändes lite hetare och såklart fick de också in en boll när vi bjöd på en onödig hörna i 82:a minuten och den slogs bra mot främre stolpen där den gick över de flesta spelare och studsade på ett GFF-ben som knappast visste om det ens. Sista minuterna slog vi många långbollar där Magnus vann alla, men vi hade inte riktigt timingen i djupled för att skapa solklara lägen och GFF höll ut och vann matchen med 2-1. Det får väl sägas vara rättvis, även om matchen var jämn, men GFF hade de hetare chanserna, skulle något lag ha tre poäng var de dem och de förtjänade kanske de tre poängen mer än i vårmötet. Nu blir de sista två matcherna för oss betydelselösa, något som vi inte brukar vara med om, vi har haft matcher som gällt något de senaste sex åren alla utom en, så det blir lite tråkigt, men det var med dagens match som hela säsongen ungefär, vi gör det helt ok, utan att komma upp riktigt i den nivå vi brukar ha förutom vissa stunder och på slutet har vi inte fått till målgörandet med ett enda mål i fem raka matcher, när vi brukar snitta tre. Och med tanke på det som hänt med stora delar av truppen med barnafödande och husköp är det helt normalt att det blir så, mindre möjligheter till träning och mycket mer att hålla reda på och engagera sig i, Med den bakgrunden är det strålande gjort att ens vara med i diskussionerna om en kvalplats i omgång 20. I kvällens match var Pouya och Jolle mycket bra i mittförsvaret, Alex K gedigen som högerback och allra bäst var Magnus som vann 100% av nickduellerna och framförallt Axel som klev fram och gjorde de där avgörande omöjliga räddningarna man vill att en målvakt ska göra i den här sortens matcher, han hade förtjänat att bli matchhjälte. GFF kniper kvalplatsen och skulle man lyckas kvala sig upp i division 3 finns det saker att se över, att ge motståndarna tre paffa bollar och en helt punkterad är ett skämt, att matchklockan slutar fungera i paus är inte heller bra tillsammans med ett omklädningsrum som gud glömde, men konstgräsmattan har i alla fall uppnått en stor förbättring. Nästa match derby mot Mölndal. Göteborgs FF -Dalen/KFF 2-1 (0-0) 0-1 Edvig Salihi (Bita) ´48 1-1 GFF (Erik Jakobsson) ´52 2-1 GFF (Erik Jakobsson) ´82 Laget : Axel Alex K Jolle Pouya (80) Måns (80) Hugo (65) David L Magnus E Person (60) Bita Edvig Douglas (60) Johan (65) Albin (80) Hadi (80) Roy A-lag Herrar 0kommentarer

Visa fler nyheter