Matchreferat Håbo FF 2- Börje SK

En förvarning om trupptillgängligheten kom redan i Tisdags. Vi gick från 15 anmälda på träningen till 9-10 två timmar innan. Träningen efter var vi bara 8 men vi körde ändå, vilket kanske säger något om inställningen hos de som vill och kan vara med! Likt att träningen då blev av spelades även en match idag, efter många om och men, med knappa resurser. Vi fick till slut ihop 11 spelare och ställde upp med följande elva:
Ola
Linkan, Arvid, Oskar, Simon
Freddan Julius
Herish, Filip, Brighton
Ville.

Laget bestod alltså av Herish som ställde upp med förmodat brutet revben, en Simon från Stockholm utan träningar, en Ville som hittills klarat 10 min i sträck på en plan för Börje, en höstpremiär för Julius och en SuperOla i målet. Inte bästa matchen att inte ha någon avbytare. Vissa tyngre förutsättninger uppvägdes dock av en helt fantastisk plan, väder och en för tredje match i rad intakt mittbackslås.

Det var med alla mått mätt en 6 poängsmatch där Håbo FF 2 behövde vinna för att ta sig ifrån en nedflyttningsplats och vi behövde stänga risken för nedflyttningen efter några sämre resultat på slutet (inte insatser).

Motståndarna var för sjuttioelfte gången i år ett typiskt ungt lag som var säkra med boll och hade ett stort bolleinnehav. Vi försökte som alltid ligga på kontring på deras ibland höga backlinje. Herish insåg tidigt att han knappt kunde röra sig och bytte position med Ville. Håbo FF 2 gjorde ett snöpligt mål i första halvlek på en lång hörna trots att både vår snittlängd och ålder var minst 10 över deras. Tufft! Julius tog sedan ner bollen fint på en andraboll efter en av våra hörnor under vår kvitteringsjakt och lyckades skruva bollen i nedre ribban men ut. En av Julius 3 ramträffar för dagen. Surare trodde vi att det skulle det bli när Håbo FF 2 får vad vissa, även deras egna tränare, tyckte var en extremt billig straff. En upphakning från Brighton som jobbat hem bra på en motståndare som dribblar förbi honom i fart gör att han tappar balans. Spelaren står upp och försöker spela vidare vilket han ska ha en eloge för men tappar sedan bollen. Domaren delar ut straff vilket undertecknad tycker är modigt och rätt, även om det inte alltid är praxis i divisionen. Brighton skulle revanschera sig. Superola gör en fantastisk räddning på straffen och håller oss kvar i matchen och 1-0 står sig halvleken ut.

I andra halvlek fick vi en tidig uppförsbacke och låg trötta under med 2-0 efter ett kyligt avslut i närmsta stolpen efter en slalomåkning genom mitten. Det låter som en typisk tidig höst/sen vårmatch där orken än en gång skulle fälla avgörandet för våra motståndare. Men runt 65 minuter in hittade vi motivation att ge det ett försök och Julius träffar både stolpe och ribban igen. Undertecknad drev sedan upp bollen till straffområdet och väggade med Ville som på ett lobbade bollen över deras för stunden låga backlinje. Jag tog emot den på bröstet i ganska dålig vinkel och sköt på halvvolley in den i bortre krysset. Plötsligt händer det. Ville skulle nog därefter haft en ganska klar straff och man började tänka att detta var ännu en match då marginalerna inte var på vår sida. Men några minuter senare vann vi en frispark på mittplan. Undertecknad pekade, tjatig som alltid, på att få en boll i djupet bakom den höga backlinjen. Oskar Beckham Karlsson slog därefter en perfekt djupledsboll som deras mittback precis inte når. Målvakten springer ut men jag hann först och lobbade in den i tom kasse. 2-2! Extra tungt för motståndarna eftersom Oskar glatt erkände efteråt att han siktade mot hörnflaggan. Med två minuter kvar passade Julius en utmärkt avvägd djupledsboll till Ville som blev 1v1 med målvakten. Trodde han! Ville berättade i efterhand att han aldrig hört brighton skrika så högt att han ville ha bollen. Ville lyssnade och passade förbi målvakten till Brighton som motståndarna tappat fullständigt i straffområdet som bredsidade bollen säkert i mål. Brightons första mål i Börjetröjan och ett avgörande sådant! Ett klassmål rakt igenom och en sällsynt vändningen var fullbordad. Rättvist enligt Börje men surt för motståndarna.

Stor eloge till alla som kunde vara med och som kämpade, trots underläge, bokstavligt talat till sista minuten!
Vamos Börje.

Filip Thelin Utespelare