Referat: Kallhälls FF V - Bele Barkarby FF

Så kom det som jag så länge efterlyst, fotboll. Det var länge sen jag spelade en match där vi verkligen trillade boll. Det gjorde vi igår. Enligt mig blev det en komfortabel seger mot rivalerna Kallhäll. Spelar vi så här i varje match kan vi snart matcha Barcelona, men bara nästan.
Även om allt inte var frid och fröjd så är det tur att vi har Mange Hörberg. När vi går ner oss och tappar fokus, blir lite loja så är det han som tar tag i taktpinnen och ryter till som björnen Baloo, att han inte ser ut som Baloo är en sak, men han låter fan i mig som två Baloo. Bra där Hörberg.

Kul även att de lilla följet publik vi hade, väljer att byta om, komma in och leverera fotboll. Vi ser gärna att Mackan Malm är tillbaks i slutomgången. Det var rena ögongodiset att se Mackan Malm ta emot bollarna och strategist portionera vidare ut på kanterna och emellanåt en stickare i mitten.
Kanske vi bara skall kalla 14 till matcherna i fortsättningen, vi fick till en bra rotation med byten, vilket gjorde att vi oftare var på tårna, mer aggressiva och skapade ytor som Kallhåll inte kunde matcha.

Minns ni -86, tror jag det var, när "Guds hand" sänkte England. Nu var det snudd på att vår egen Guds hand Mackan Von W sänkte Kallhäll i ett tidigare skede av matchen. Men den här domaren ville annat och det röda kom lika snabbt som ett mail i din digitala brevlåda.

Ett stort tack till Blomman, som för ett par matcher sen tejpade ihop mina pjuck. Det var länge sen jag var så nöjd med mitt spel, tack Blomman. Blomman som för övrigt fick skriva in sig i målprotokollet.
Med tejpade skor blev det inga indianare. Här var det Peppe Persson som lyckade med två indianare. Inte värre än att Peppe styrde upp sina egna indianare med stora älgkliv hemåt. Jag tror vi alla hade kul igår, och det är så här fotboll skall spelas, på marken.

Nu tar vi nya tag och sluter upp till den sista fajten hemma på Veddesta. Söndag den 23:e kan bli en fin söndag, först en derbyfajt på Friends, AIK - Bajen. Den dagen kommer sannerligen att gå i de grön-vitas tecken, Amen!

// Rickard

Rickard Bubicic