Ärentuna är en typisk svensk småort med en kyrka, fotbollsplan och en väg, nedan följer ett urklipp från Nationalencyklopedin:  "Ä´rentuna, församling i Uppsala stift, Uppsala kommun, Uppland (Uppsala län); 6 953 inv. (2004). Ä. består av fullåkersbygd mellan Fyrisån och Björklingeån i söder, övergående i brytningsbygd och skogsmark norrut; i Storvreta finns tätbebyggelse. Ca 1 865 fornlämningar är bevarade. Talrika spridda gravar och över 230 skärvstenshögar vittnar om en rik bronsåldersbygd. Från järnåldern finns 60 gravfält, tämligen jämnt fördelade på äldre och yngre typ; flera är stora. Vidare finns en liten fornborg och tio runstenar, varav en märklig vid Fjuckby. Den tornlösa gråstenskyrkan med smalare kor härrör från ca 1300. Under 1400-talets förra hälft välvdes den och försågs med vapenhus; den återinvigdes 1435. Av det ursprungliga klöverbladsformiga trätunnvalvet återstår ett flertal dekorerade takbrädor, nu i Statens historiska museum. Interiören är rikt dekorerad med kalkmålningar från 1400-talets mitt. Ett Mariaskåp från 1470-talet är bevarat.
- Ortnamnet (1316 Ernetunum) har en flertydig förled, som bl.a. kan innehålla ett gudinnenamn *Hærn. Efterleden är -tuna."

Efterleden -tuna är enligt nationalencyklopedin ett "ortnamnselement som i Sverige finns representerat från Skåne upp till Medelpad. Särskilt vanligt är det i Mälarlandskapen. Det är identiskt med ordet tun 'stängsel', 'inhägnad', ett ord som motsvarar ty. Zaun 'gärdsgård' och eng. town 'stad'. Vad ordet tun konkret betytt i ortnamn är mycket omdiskuterat; forskare har bl.a. föreslagit 'inhägnad plats', 'handelsplats' och 'befäst plats'. Många -tuna-orter har av allt att döma äldst varit centralorter i ett område (jfr tunagårdar) och en specialiserad betydelse 'gården framför andra gårdar' är i dessa fall fullt tänkbar. Namnen är förhistoriska."