Seger mot seriefavoriten!

YBK – Ränneslöv 2-0 (1-0)

Det var en blåsig onsdagskväll när obesegrade Ränneslöv gästade Munkavallen. Laget som en gång i tiden var Laholms näst bästa fotbollsklubb stoltserar med topplacering i serien, en stark trupp, rutinerad tränare och ett nyförvärv från just YBK – den vindsnabbe Jonatan Gunnarsson. En svår nöt att knäcka således!
YBK var före matchen tämligen sargat. Långtidsskadade Emil Olsen och Tobias Johansson hade sällskap vid sidan av planen av avstängde Kasper Persson. På uppvärmningen fick Jimmy Ivarsson känning av en skada och vips så var Ysbys bänk än tunnare än Pågens skivor. Jakob Johlin ersatte dock med bravur!
Att favoritskapet låg på RGIF var uppenbart men YBK brydde sig inte nämnvärt. Vi pratade avslappnat om att bara gå ut och lira. När vi är på humör är det inte många som hänger med oavsett placering i serien och idag ville vi visa vad vi gick för.
Kapten Svensson vann slantsinglingen och valde medvind i första halvlek. Det blåste halv orkan och RGIF kom knappt över halva plan under första halvleken. YBK spelade fyndigt och bra men hade såklart hjälp av vinden. Trots tryck kom inget mål och vi var nog flera som såg fram emot en jobbig andra halvlek om det oavgjorda resultatet stod sig. Simon Axelsson ändrade dock på det när han på volley klippte in ledningsmålet med fem minuter kvar av halvleken.
I paus var det främst ass coach Snoddas Karlsson som pratade. Själv hade jag två mål under pausen. Först och främst att fortsätta andas och därefter att lyckas resa mig upp från bänken. Varenda muskel i kroppen vill sluta spela fotboll men hjärnan fattar inte. Snoddas pratade om att ligga lågt med backlinjen och att våga spela på marken mot det stabila men något stabbiga bortalaget. YBK trivdes. Otto garvade åt att vi var i ledning och Kalle Karlsson försökte förtvivlat övertala magsjuke Simon att lakrits visst hjälper mot magsmärtor. På vägen ut noterade vi att RGIF så lite skärrade ut. Själva kände vi oss rätt lugna och sugna på att köra på.
Andra halvleken blev tvärtemot förhandsaningarna helt ensidig. YBK styrde och ställde. Oscar, Otto, Simon och Noak på mitten var först på varenda boll. Kalle Karlsson kom likt Roberto Carlos farande på ytterbacken och var gång på gång framme och irriterade. Tvåan kom efter flera fina anfall. Denna gång var det Oscar Färe som iskallt avslutade ett anfall genom att runda målvakten och sätta bollen i tom kasse.
RGIF försökte mata på med långa bollar mot Gunnarsson och anfallskollegan men YBK:s säkra backlinje släppte inget förbi. Inkast, hörnor – ja allt lades mot straffområdet men sällan blev det farligt. Istället var YBK nära att göra fler mål. Otto och Simon brände varsitt friläge och Dorlind sköt över två gånger i två fina mållägen.
När domare Ström blåste av matchen var det stort jubel och segersång i YBK:s omklädningsrum. Stora favoriterna RGIF inte bara besegrade – utan faktiskt också chanslösa. YBK är något av en tippares mardröm. Kan endera dagen ställa ut skorna och mer påminna om ett demensboende på rymmen än ett fotbollslag för att nästa dag tämligen sorglöst gå ut och spela fotboll på en mycket hög nivå. Vilket lag som dyker upp i nästa match vet ingen…

Kämpa Ysby!