Första hemma matchen!

Laget till söndagens match mot Borås AIK u! Samling 13:00 i hallen: Sanna Agnes Ida. Maja J Elina Rebecka Carro. Maja A Josse Matilda Hilda Dam 0kommentarer

Vinst för damlaget mot IFK Trollhättan

Tredje bortamatchen i rad är avklarad och idag blev det äntligen glada miner igen efter en stabil laginstats mot IFK Trollhättan. En säker och välspelad första halvlek bäddade för en ganska bekväm och avslagen andra halva, men det var egentligen aldrig någon tvekan om att tre stabila poäng skulle med hem till Vedum. Matchinledningen var något stressad från vår sida och det tog ett par byten att komma till ro i spelet. Trollhättan ägde dock inte speciellt mycket boll utan vi hade möjlighet att rulla runt i försvaret utan att stressa på, vilket har varit ett problem i tidigare matcher. Bollar utan vidare grepp och en relativt varm idrottshall gjorde dock att vårt fokus vacklade redan från start och det var definitivt inte de två vackraste halvlekarna vi har spelat i år. Första 20 skulle dock visa sig vara något mer stabila än andra då trötthet och en stabil ledning att bevaka gjorde att vi backade hem och förde spelet med en mer defensiv inställning. Första målet för dagen kom inte helt oväntat efter flera farliga chanser framåt och en period med ganska bra tryck. Situationen innan resulterade i en hörna där Elina snabbt klev fram. En distinkt, låg boll in mot första stolpen blev väl placerad där Carro var först på plats för att peta in den bakom målvakten. Ett viktigt ledningsmål efter cirka 7 spelade minuter som gav oss välbehövlig energi, och ännu mer efterlängtat att se Carros första nätande i det rödblåa stället! Det skulle snart visa sig att Elina var en av dagens spelare som verkligen var på hugget och bara ett par minuter efter ledningsmålet trillade även 0-2 in. Ett riktigt snyggt samarbete mellan Elina och Hjalmar resulterade i att Elina som siste spelare på bollen kunde lägga in ett lågt skott. Minuten senare var rollerna de ombytta och efter ett fantastiskt avslut från Maja dundrade bollen in vid målvaktens vänstra stolpe, 0-3 och en bekväm ledning att bevaka sista 7-8 minutrarna innan paus. Det märktes ganska tydligt att Trollhättan chockerades av den här typen av offensivitet och när vi pressade på med ytterligare en del långa bollar och snabba uppspel med flera involverade var ytterligare utdelning inte långt borta. Våra motståndare började också mana fram en allt tuffare spelstil för att komma åt oss i spelsekvenser som stundtals flöt på väldigt bra, och det gjorde oss förvånade att det helt plötsligt smällde till lite. Trollhättan visade dessutom upp en hel del fina kvalitéer i anfallsväg och trots underläge försökte de etablera ett högt tryck framåt, vilket i stunder gick riktigt bra. Deras spelidé baserades i stor utsträckning på luriga chippar samt en hel del långbollar i luften och dessa hade vi svårt att hantera vilket bland annat resulterade i ett fint avslut som Sanna styrde ut via stolpen. Spelsättet gav också flera tillfällen då de blåklädda kom två mot en i potentiellt målgivande situationer långt upp i planen, men vi var konsekventa i vårt försvarsspel och kunde täcka flera skott. Tempot i våra kroppar var dock inte helt hundra och efter några sådana chanser fick vi verkligen tända till i vårt spel för att inte släppa till för enkla lägen. Mariginalerna skulle dock visa sig vara på vår sida och med bara ett par minuter kvar till paus kom vad som skulle visa sig vara det sista målet för dagen. Sanna fick till ett oerhört fint utkast till Josse som bara behövde ta emot, vända upp och ensam med målvakten rulla in 0-4. Ett skönt mål att få efter ett smärre spelövertag från Trollhättans del som dessutom bromsade energin hos våra motståndare. Mycket mer hann dock inte hända innan halvtid och med en välbevakad ledning var det dags för en efterlängtad halvtidsvila. Som sagt många trötta kroppar och en inställning som var långt ifrån på topp, däremot var intrycket att vi i stunder verkligen agerade som ett lag och känslan var att det trots det jobbiga var kul att lira boll. Tanken inför andra var att fortsatt ladda på med offensiven, bli lite smartare i det defensiva arbetet och ytterligare skärpa till oss i byteslägena för att inte sätta kvarvarande spelare på planen i taskiga situationer. Några av Trollhättans farligare chanser var nämligen resultat av att vi gjorde byten i trängda situationer och det var nog så viktigt att ta med sig, både till andra halvlek men också till kommande matcher. Andra halvlek blev dock inte exakt vad vi hoppats på då vi sänkte speltempot och lät Trollhättan styra och ställa. De fick rulla en del boll i backlinjen och trots några enkla bolltapp där kom vi sällan till skott i offensivt läge. En anledning till detta var dock det fortsatt fysiskt hårda spel som de blåklädda initierat och ett antal frisparkar senare började de skärpa till sig något när insikten om att en tiometersstraff inte var långt borta kom. Dessvärre förvaltade vi inte våra fina frisparkslägen särskilt väl, något försök till styrning misslyckades och i majoriteten av fallen blev vi pressade till att börja om med boll i eget försvar vilket gjorde spelet långsamt och ganska energilöst. Vi fick med oss en och annan ramträff, bland annat efter Hildas oerhörda kanonskott från lång distans, men närmare än så kom vi inte. Det var dock inga tvivel på att den säkra ledning vi skapat oss i första halvlek skulle räcka och när slutsignalen väl ljöd vågar jag nog säga att 0-5 hängde mer i luften än ett reduceringsmål från våra motståndare. Givetvis skönt med tre nya poäng efter en kämpig uddamålsförlust senast, men samtidigt visade också dagens match att vi behöver jobba på smartheten i vårt spel och inte glömma av att tänka till en gång extra när tröttheten kommer. Resultatmässigt en väl godkänd insats, vi gör fyra mål framåt med fyra olika målskyttar och vi håller återigen helt tätt bakåt vilket är skönt att plocka med sig. Nästa match är det äntligen dags för säsongens hemmapremiär och den spelas söndag 1/12 kl 14:00. Borås AIK U gästar Vedumhallen och då hoppas vi på att få se ännu fler av er på plats! Dam 0kommentarer

Förlust för a-dam mot Alingsås KIK

Gårdagens möte med serieledande Alingsås KIK blev en fysisk tuff historia på en snabb konstgräsplan. Det blåklädda laget visade tidigt sina kvalitéer och vi fick kämpa för att få ett eget bollinnehav, men vi gjorde det oerhört bra. En väl genomförd nittiominutare av oss men bollen ville inte in i offensivt läge och KIK vann således hemmamatchen med 3-0. Inledningsvis satte KIK upp ett otroligt högt passningstempo och vi hade svårigheter med att komma rätt i våra positioner. De blåklädda rörde sig i hög fart över stora ytor och vi lyckades inte pricka in markeringsspelet helt hundra vilket tidigt ledde till att motståndarna producerade några fina lägen framåt. Det märktes också att vi inte var vana vid det snabba konstgräset medan våra motståndare nyttjade bollens tendens att sticka iväg med hårda, låga passningar mellan vår backlinje. Vi stod dock upp bra, riktigt bra till och med, och kunde efter den första vågen av försvarsspel börja avancera framåt. När KIK:s offensiv inte resulterade i mål började deras frustration komma och vårt tidigare obefintliga bollinnehav ökade markant. Vi kunde i perioder vara det spelförande laget och vi hittade en mängd fina spelkombinationer med många spelare involverade vilket stressade de blåklädda till att rensa iväg bollen när de fick chansen. Detta resulterade i ett ganska tråkigt spel då även vi började spela på liknande sätt så fort de snabba anfallarna satte press på vår backlinje och den kommande tiominutersperioden präglades av långa, ganska okänsliga bollar från båda lagen och inte några direkt vassa chanser. Jag vågar nog ändå påstå att KIK:s ledningsmål kom ganska slumpmässigt. Vi hade återigen erövrat spelet under en period och befann oss på offensiv planhalva majoriteten av tiden. Vi försökte nyttja planens snabbhet genom att sätta låga genomstickare framåt men en skicklig backlinje och offensiv målvakt hindrade våra lägen. Denna typen av spel möjliggjorde för KIK att sätta iväg i sina snabba kontringar och när en forward krockade med Saga efter en halvdålig bollträff pekade domaren distinkt på straffpunkten. En chans som skapades från egentligen ingenting men avslutet satt tyvärr säkert i axelhöjd vid den vänstra stolpen. Klockan visade på 23 spelade minuter och redan då började det kännas i kroppen att matchtempot än så länge varit högre än vad vi varit vana vid de senaste matcherna. Så enkelt skulle vi dock inte ge oss och efter 1-0 tycker jag att det återigen var vi som ägde mycket boll. KIK:s fysiska spel tilläts inte alla gånger av domaren och vi fick med oss en hel del frisparkar högt upp i planen. Dessvärre förvaltade vi inte dessa särskilt väl och det närmaste en kvittering vi kom var ett skott strax över och en fin målvaktsräddning. Det märktes dock att det blåklädda Alingsåslaget var långt ifrån självsäkert och när vi satte press kom deras misstag. Ett fint samspel mellan Lotte och Matilda hade kunnat ge utdelning men lite bolltrassel möjliggjorde KIK:s rensning. Vår iver att göra mål innebar också en öppning i vår defensiv och det var efter ett anfall från vår sida som KIK kontrade in 2-0. Några kvicka passningar på mittplan avslutades med en hårt slagen djupledsboll och vi hängde inte med den snabba anfallaren som ensam mot Saga fick lägga in KIK:s andra mål för dagen. Ett ganska retsamt mål att släppa in då vi minuterna innan själva var mycket nära att sätta 1-1, men det är väl också så när man möter ett duktigt lag att de inte behöver speciellt många lägen för att näta. Halvtid kom och vi hade trots underläget en ganska bra känsla i laget. Som jag nämnt i tidigare matcher har vi en fin egenskap i att inte snacka för mycket skit och detta kom väl tillpass i gårdagens möte. Trots sina ledningsmål var de blåklädda spelarna (och ledarna..) otroligt lättretade och det skreks fula ord och dunkades ordentligt i de hårdplastade båsen när domsluten inte gick deras väg. Enligt mig ett ganska omoget beteende som inte hör hemma på en fotbollsplan, men det gav också oss bränsle nog att fortsätta framåt då domaren i allt större utsträckning var på vår sida, vilket ytterligare spädde på KIK:s ilska. Andra halvlek spelades under vad som kändes som årets längsta fyrtiofem minuter och när domaren sa "10 kvar" var åtminstone jag övertygad om att det handlade om sekunder och inte minuter. De fina frisparkarna framåt fortsatte att komma men precis som i första halvlek hade vi inte skärpan nog att göra någonting bra av de situationerna. Spelet präglades fortsatt av en hel del hårda närkamper och en bit in i andra halvlek kom också KIK:s första varning. Detta i samband med att Isabelle gjorde a-lagsdebut efter att ha blivit inringd på mycket kort varsel. En enkel bolltouch framåt i plan och hon höll på att få fritt läge på vänsterkanten men de skulle inte KIK tillåta och efter en rejäl överkörning gav domaren ut det gula kortet. En tuff matchinledning för Isabelles del men hon visade en härlig vilja och ställde sig upp och fortsatte köra utan något gnäll, riktigt kul att se! Med drygt tjugo minuter kvar började KIK bli mer och mer spelförande och de långbollar vi sysslade med tidigt i första halvlek började återigen komma när vi inte orkade pressa upp laget. 3-0 kom också efter ett sådant läge då vi alla hamnade på mellanhand och ett fint passningsspel resulterade i ett friläge, inte helt olikt KIK:s mål nummer två. Ett tråkigt mål att släppa in då vi ändå hade haft bra koll i försvaret den senaste perioden, men det var inte på något vis så att det förändrade någonting för matchbilden i övrigt. Den fysiska kampen fortsatte dock och efter att Josse fick tre rejäla knuffar i ryggen av samma spelare kom domaren fram med matchens andra varning. Vi fortsatte med några halvhjärtade anfallsförsök efter detta men var som sagt inte helt på tårna och mycket mer hände egentligen inte innan domaren blåste av. En tuff match igår som sagt men jag tycker att vi stod upp bra och återigen visade att vi är duktiga på att försvara och att vi har gott självförtroende i backlinjen. Vi behöver jobba vidare på att flytta upp laget i anfall och plocka fram den där avgörande skärpan i avslutslägena för att lyckas sätta en boll eller två, särskilt mot ett så duktigt lag. Vi klarade oss igenom nittio minuter med enbart två avbytare och därför vill jag rikta ett extra tack till Isabelle som ställde upp och spelade och dessutom stod för en fin insats, väldigt värdefullt! Kanske också ska passa på att gratulera Alingsås KIK för vad jag tror är en redan klar serieseger. Lite mindre skitsnack och lite mer fokus på ert eget fair play så kan det definitivt finnas något att bygga vidare på som håller i Division 2..! Vi spelar nästa match på söndag den 22/9 kl 17:00. Toarpsalliansen gästar Nordvalla vilket innebär säsongens sista hemmamatch för vår del och vi hoppas att så många som möjligt kommer och stöttar oss då tre viktiga poäng står på spel för att vi ska vara säkra på att undvika en tuff kvalplats neråt! Dam 0kommentarer

Förlust för a-dam mot Åsarp-Trädet/Redväg

Ännu en kämpig match är avklarad och säsongsavslutningen kommer allt närmare. Kvällens kamp mot Åsarp-Trädet/Redväg blev en tuff historia där vi trots en mängd fina lägen inte alls fick samma fina utdelning som senast. Slutresultat förlust 3-0. Första fem-tio var oerhört intensiva då ÅTR satte upp ett otroligt tempo, vilket vi inte riktigt var beredda på. Det kändes som att deras ledningsmål hängde i luften redan från första sekunden och vi hade stora svårigheter med att få äga boll. Spelmässigt vågar jag nog påstå att ÅTR har ett spel som liknar vårat med mycket speed i fram och en spelidé som innefattar en hel del långbollar. Vi fick snabbt känna på att det skulle krävas maximala löpningar i vårt försvar för att hänga med och det är ett spelsätt som frestar på hårt. Jag har inga direkt tydliga minnen från det här hemmamötet i våras, men en sak som vi snabbt påmindes om var de svartkläddas omänskligt långa inkast (ärligt talat, har ni i laget en speciell tränare för det..?). Vi hamnade alldeles för långt ifrån och lät de svartklädda nyttja denna styrka till max genom vårt initialt passiva markeringsspel. Relativt snart lärde vi oss dock att det är just längden på passningar framåt som ÅTR värderar och genom att sätta högre press kom vi åt dem ganska bra. Första målet för våra motståndare kom dessvärre efter några fina minuter av fint spel från vår sida. En farlig nickskarv runt mittplan ställde vår backlinje som stannade till med uppsträckta ”offside-händer”, men domaren lät anfallet fortsätta och en fri spelare kunde lägga in 1-0. Sett till matchens inledning var det inte ett helt oväntat mål men det kom verkligen i ett läge där vi hade börjat äga mer och mer boll och således kändes det inte alls speciellt rättvist. Några av våra finaste lägen under hela matchen kom strax efter detta. Josse satte från nära håll ett hårt skott i ribban och Lotte skarvade snyggt vidare en nick där bollen balanserade nära men på ”fel” sida mållinjen. Tyvärr var inte marginalerna på vår sida och efter några fina målvaktsräddningar tappade vi modet i våra anfall och började hänga med huvudena. 2-0 kom efter en tilltrasslad situation och jag tror att varken målskytt eller medspelare var beredda på vad som hände. Vi misslyckades med en simpel rensning nere vid hörnflaggan och ett snabbt bakåtspel av ÅTR hamnade hos en fri spelare som med utsidan av foten (eller något) fick till en perfekt bollbana och Wilma var chanslös att rädda skottet som seglade in under ribban. Ett ganska slumpartat mål som ytterligare sänkte vår tilltro till oss själva och uppförsbacken blev allt större. Än tyngre blev det när även 3-0 hann sitta innan halvtid. Vi arbetade riktigt fint i försvaret och var nära att avvärja hela situationen men en fysiskt stark anfallare fick till en ganska kass träff på bollen som ställde Wilma i mål och därmed rullade tredje baklängesmålet in i sakta mak. Lite otur och lite oskärpa i kombination med en spelskicklig forward och vi fick ta paus med ett större underläge än vad vi hoppats på. Känslan var inte riktigt heller 3-0 utan det kändes som att vi var med i matchen och bara behövde vrida upp graden av fokus och energi några grader. Andra halvlek blev målmässigt en händelselös historia och några speciellt imponerande situationer finns det egentligen inte att tala om för något av lagen. Vi fick fram några fina potentiella frilägen men en back hann alltid komma emellan i sista sekunden och vi kom sällan till avslut. ÅTR hade några vassa chanser, bland annat med touch i ribbans överkant, men förutom det var det en halvlek som präglades av mycket långspel och bortslagna bollar. Ganska tråkigt spelsätt från båda lagen, men med en tremålsledning behöver man ju inte heller prestera. När domaren till sist blåste kändes det egentligen inte speciellt på något sätt. Vår energinivå var låg och det var varken sura eller glada miner, bara ett något uppgivet ”det var det”. Jag vågar nog påstå att 3-0 inte var helt rättvist, med lite skärpa framförallt i första halvlek hade vi definitivt kunna sätta en boll eller två och på så vis sätta lite mer press på de svartklädda motståndarna. Så var dock inte fallet och ÅTR får med sig tre poäng från detta möte. Nästa match blir en tuff kamp då vi spelar fredag 13/9 kl 19:00 borta mot Alingsås KIK. Hoppas vi ses! Dam 0kommentarer

Vinst för a-dam mot Östadkulle

Ännu en solig match till ända efter dagens varma möte hemma mot Östadkulle. Efter att ha åkt på däng i våras efter en oerhört jämn kamp var vi idag ett revanschsuget gäng som klev ut på planen. Det skulle dock visa sig att våra gulklädda motståndare haft stora bekymmer med att ens få ihop ett lag och trots ett härligt kämpande från de tolv spelare som kom hit fick vi med oss en komfortabel seger. Slutresultat 10-1. Matchen hann knappt starta innan vi fick sätta bollen i nät för första gången. Josse vann en duell på mitten och spelade i djupet till Matilda som enkelt fick placera in första baljan för dagen. På många sätt skönt med ett tidigt ledningsmål för att släppa pressen lite grann (särskilt med tanke på att vi hade problem med att näta i våras mot Östadkulle), men det medförde också ett ”för stort” självförtroende då vi ganska snabbt slog av på tempot. Östadkulle var inte alls i slag och första kvarten dominerade vi spelet totalt. Vi höll ett skapligt bolltempo och involverade många lagdelar, men presterade kanske egentligen inte på den höga nivå vi visat upp i tidigare matcher. Ganska snart skulle dock ledningen utökas ändå. Matilda skickade iväg en fin djupledsboll till Wedén som utan större svårigheter fick lägga in 2-0. Ett mål som borde varit energigivande men som snarare var starten till att vi ytterligare sänkte farten och slutade lägga manken till. Våra motståndare fick inte låna bollen några längre stunder och när de fick jaga mycket kom också tröttheten och således misstagen. Josse vann ännu en duell kring mittplan och kunde efter en tvåfotare slå ett inlägg ut mot vänsterkanten. Där kom Maja J i full fart och efter en snygg skottfint vände hon in i plan och slog in vårt tredje mål för dagen. Det dröjde inte lång tid innan vi ytterligare ökade på ledningen då Rebecka levererade en boll till Josse som kunde driva igenom försvaret och lägga in bollen vid målvaktens högra stolpe. Innan paus skulle det visa sig att vi hann med ytterligare avancemang framåt. Lotte fick fram bollen till Matilda som återigen var på hugget och 5-0 satt säkert. Vi fortsatte att spela bra halvleken igenom och visade verkligen att vi börjar bli riktigt farliga offensivt, inte minst genom ett stabilt försvarsspel i backlinjen och löpvilliga yttermittfältare. Innan halvtid fick vi även se ett efterlängtat nyförvärv på planen då Camilla (tidigare från danska Odense) debuterade efter en tids trassel med spelarövergångar hit och dit. En fantastiskt fin insats som höll på att bli målgivande nästan direkt efter att hon slog ett fint inlägg från vänstersidan. I halvlek snackade vi mycket om att dra ner på djupledsbollarna och istället försök etablera ett eget spel genom att rulla mycket boll. Fokus på att skita lite i siffrorna och istället lägga energin på att få ett fint bollrullande med många spelare involverade. Det skulle dock visa sig att vi hade tid att i andra göra lika många mål som i första halvlek. 6-0 kom efter en fin hörna av Matilda. Ida var först på bollen och fick en halvtaskig träff. Josse stod påpassligt framför mål och kunde med en tå tunnla målvakten och därmed utöka ledningen ytterligare (sorry Ida för att jag snodde den..). Vi tuggade på bra och snart kom nästa mål. Wedén spelade fram Hjalmar som säkert satte sitt första för kvällen. Det spelövertag vi hade i första halvlek skulle även fortsätta större delen av andra. Ytterligare en vass fast situation höll på att ge utdelning men när Josse fälldes i straffområdet blev läget än bättre. Domaren pekade bestämt på straffpunkten och Agnes I klev fram. En fin målvaktsräddning blev det på första skottet men Agnes var snabbast på returen och prickade in 8-0 vid stolpen. Ytterligare två gånger skulle vi näta innan Östadkulle fick sitt bästa läge för dagen. Elina spelade fram Josse som med ett hårt skott prickade stolpe in. Strax efteråt kom ett välplacerat inlägg från vår vänsterkant och Hjalmar var återigen på plats för att med hjälp med magen låta oss gå upp i tvåsiffrig ledning. Av förklarliga själ är det ganska enkelt att tappa koncentrationen när målen trillar in lite väl enkelt. Östadkulle visade dock en stark gnista och att de inte skulle lämna Nordvalla utan några mål. Ett snabbt inkast från vår högerkant landade hos en spelskicklig tjej centralt som efter en snabb vändning drog iväg ett skott mot bortre. Wilma, ganska nyss inbytt efter Sagas fina insats, hade inte en chans på bollen som snyggt seglade in under ribban. Tråkigt att släppa ett mål efter sån påtaglig dominans, men också nyttigt på många vis då vi fick tillbaka glöden för att inte släppa till fler chanser. Något mer hände inte heller utan slutresultatet fick skrivas till 10-1. Vi gjorde en bra match idag, långt ifrån vår bästa, men vi hade många delaktiga spelare och en rad fina spelkombinationer. Kul att ALLA fick spela och alla fick också åtminstone några sekunder på avbytarbänken. Oerhört roligt också med en fin debut från Camilla! Nästa match spelas söndag (8/9) kl 17:00 borta mot Åsarp-Trädet/Redväg. Tack för idag, hoppas att vi ses där! Dam 0kommentarer

Vinst för a-dam mot Mariedal

En av de varmaste dagarna på länge och givetvis lyckades vi pricka in det på en matchdag. Det är inte enkelt att spela i 25 plusgrader. Det är inte heller enkelt att spela på en snabb konstgräsplan mot ett bolldrillande, kontringsfarligt Mariedal. Det som däremot är lätt är att spela 90 minuter bra fotboll när man gör det för sitt lag och med tron om att ”vi klarar faktiskt av det här”. En kombination av underskattning från våra motståndare(?) och ett jävlar anamma möjliggjorde igår en av säsongens mer förvånande trepoängare då vi skrev slutresultatet till 1-2 i bortamötet med Mariedal. Under matchen hann vi nog mer än en gång tänka ”det här kommer att bli jobbigt”. Mariedal satte snabbt upp ett högt tempo med ett stabilt bollrullande över stora spelytor. Vi fick jaga mycket boll, kämpa ordentligt för att hänga med i deras centrala tremannamittfält och tvingades gång på gång rensa bort i ren stress. En ganska tråkig spelstil då vi inte hade möjlighet att flytta på med spelare utan istället tvingades positionera om oss till försvarsspel i princip varenda gång. Ganska tidigt växte vi in i matchen och Mariedal började se allt mer stressade ut när det var vi som avancerade framåt med farliga lägen och inte dem. Första kvarten var de blåklädda knappt över på vår planhalva och vi tilläts behålla en riktigt skön känsla i laget. Några riktigt fina lägen kunde vi producera innan det var dags för vattenpaus och vi fick en snabb möjlighet att snacka ihop oss. Det skulle dock visa sig att vattenpausen gynnade våra motståndare mer än oss. Efter en längre skadebehandling på Mariedals målvakt tappade vi koncentrationen och när hon till slut drämde iväg en sjuhelsikes inspark var vi inte beredda. Konstgräsets oförutsägbart höga studs var vi inte vana vid och en nyinbytt, oerhört snabb vänsterytter kunde runda försvaret och placera bollen vid högra stolpen. Svar på tal kom däremot omedelbart. Josse fick till ett bra skott som målvakten rensade iväg och Brolle var vaken nog att på ett tillstånd lägga in bollen under ribban. 1-1 med drygt en halvtimme spelad. Ett väldigt viktigt kvitteringsmål som snabbt gav tillbaka självförtroendet Mariedal tog ifrån oss med sitt oväntade ledningsmål. Nervositeten började däremot dra sig på och vi kom in i ett negstivt stim sista 10 innan halvtid. Lyckligtvis blåste domaren av i rätt sekund och vi kunde få den efterlängtade vilan vi kämpat väl för. Andra halvlek var nog den längsta under säsongen, åtminstone kändes det så för oss Vedumspelare. Vi var fortsatt ganska stabila i vårt bollägande och behövde inte oroa oss speciellt mycket för Mariedals offensiv, men vi hade inte riktigt skärpan framåt och satte inte de lägen vi borde satt. Turen skulle dock vända, om än ytterst tillfälligt. Vi nyttjade ett snabbt inkast på kanten där Matilda kunde leverera fram en studsande boll längs vänstersidan. Lotte visade där att hon aldrig ger upp en duell i straffområdet och kunde med en diskret petning få bollen att rulla in över mållinjen. Viss dramatik blev det dock när Mariedals försvar snabbt var på plats och rensade bort bollen, men domaren pekade bestämt mot mittpunkten och vi fick jubla för ledningsmålet. Tjugo intensiva minuter kvar och bollen var inte några längre stunder i vår ägo. Mariedal jobbade till sig flera farliga chanser, framförallt genom upprepade hörnor orsakade av kvicka yttermittfältare. Vi fick verkligen ge allt för att hänga med och när vi väl kunde hålla boll var fokus att rensa så långt det bara gick. Ett svårt spel att hålla uppe under en så lång period, men marginalerna var på vår sida och våra motståndare lyckades inte näta. Backlinjen stod för ett fantastiskt försvarsspel tillsammans med Saga och visade verkligen att bollen inte skulle in. Vill även nämna Wedén som outtröttligt kämpade på i fram för att förhindra Mariedals vassa uppspel. En viktig laginsats bäddade således för en överraskande men väldigt välkommen seger. De roligaste matcherna att spela är ju såklart de tighta hemmamatcherna där man med stor supporterskara lyckas kamma hem tre poäng. Trots detta får jag nog säga att gårdagens kamp står ganska högt upp på listan över minnesvärda segrar. Tack till vår trogna klick med supportrar som tror på oss även om det i spelschemat ser tufft ut på förhand, man vet aldrig vad som händer under 90 minuter! Lite extra beröm vill vi i VAIS också skicka till gårdagens otroligt duktiga domare som med stor sannolikhet inte kommer att döma ”den här nivån” speciellt länge till. Nästa match blir förhoppningsvis även den en skön revansch. Östadkulle gästar Nordvalla på lördag (31/8) kl 15:00 och vi hoppas att så många som möjligt vill komma upp och heja oss till tre poäng! Dam 0kommentarer

Förlust för a-dam mot Brämhult

Det som igår började med en fantastisk första halvlek blev till sist en riktigt tung matchavslutning då Brämhult till sist var siffrorna för stora för oss. Slutresultat förlust 2-6. Det tog ett tag för oss att vakna till i den första halvleken, men när vi väl gjorde det så gjorde vi det med besked. Brämhult hade i perioder svårt för att få tag på bollen och vi kunde rulla runt på stora ytor utan någon direkt stress. Detta stressade våra motståndare ganska rejält och när de fick bollen tillbaka började misstagen komma och vi behövde inte kämpa särskilt hårt för att återta spelet. Ganska snabbt satte domaren nivån vilket visade sig vara till vår fördel, åtminstone första fyrtiofem. En snabb varning på en hetlevrad mittfältare lugnade ner Brämhults spel ytterligare och i och med att vi var tysta när de gnällde på domsluten gick fler och fler situationer vår väg. Vi fick några farliga frisparkar högt upp i plan men lyckades inte förvalta dessa speciellt väl, men känslan var att vi hade riktigt bra saker på gång. Med nöd och näppe hann vi också sätta 1-0 strax före paus. Agnes gjorde ett fantastiskt förarbete i försvaret och dribblade sig fram för att sedan leverera en fin boll till Matilda. Matilda rundade sin försvarsspelare och slog en boll mot mål där Lotte var först fram och på nära avstånd bara behövde peta till bollen. Fantastiskt skönt ledningsmål och det gav oss verkligen den extra energi vi behövde för att orka till paus. Tyvärr är ju inte en fotbollsmatch 45 minuter, för i så fall hade det varit klappat och klart. Andra halvlek flöt förbi snabbt och medan vi var i något av en dvala hade Brämhult funnit nya krafter för att kraftfullt forcera framåt. Man kan säga att de verkligen kompenserade den svaga insats som de stod för i första halvlek och vi var inte alls beredda på den tempohöjning som skulle komma. Kvitteringen dröjde inte länge. En tilltrasslad hörnsituation gjorde att vi inte fick bort bollen och efter bollstuds på en och annan hand (oklart vilket lag som tog med hand först), kunde en svartklädd spelare dunka in 1-1. Ett så tidigt kvitteringsmål gjorde att vi tappade krafterna än mer och när domaren bara minuter senare bestämt pekade på straffpunkten var vi inte långt ifrån att börja med de ihärdiga protester som Brämhult visade upp i första. En knuff i ryggen på en spelare som skulle nicka var domarens motivering, men varken Saga eller vårt försvar hade någon aning om vem som var den skyldige. Nåväl, en stabil straff slagen i målets högra hörn resulterade till slut i underläge 1-2. Målet gjorde att vi totalt tappade gnistan och det dröjde inte länge innan 1-3 kom. Vi hade svårigheter med att etablera ett eget spel och ville gärna slå långt för att få bort bollen från farliga områden i vårt försvar. Detta spelsätt slutade dock med att bollen kom tillbaka än snabbare då vi inte hann flytta upp tillräckligt med spelare för att sätta ordentlig press. På sätt och vis kan man dock säga att vi även förstörde lite i Brämhults spel då dem hela tiden tvingades börja om i egen backlinje. En reducering hann vi dock med innan siffrorna fortsatte sticka iväg. Lotte fick bollen i mitten av planen och spelade vidare till Matilda som kunde lägga in 2-3. Ett mål som momentant gav oss förnyad energi och några fina frisparkslägen en bit upp i planen hade kunnat ge en kvittering. Så var dock inte fallet utan istället kunde Brämhult fortsätta med sin offensiv och målen trillade in, lite väl lätt. Som sagt hade vi domaren på vår sida i första halvlek och jag vågar nog påstå att han jämnade ut detta innan matchen var slut. Spännande att från Brämhults sida få höra i första halvlek att "vi ska stämma den här jävla domaren" och "kan man lämna in en protest till förbundet när domaren är usel?". I andra var det minsann helt andra toner från det svartklädda laget som helt plötsligt verkade nöja sig med hans domslut när målen började trilla in. Oavsett så tycker jag att han gjorde en godkänd insats och det var inte där det hela fallerade när vi gick från ledning till ett stort underläge. Trots förlust en helt okej insats av oss igår. Första fyrtiofem spelade vi fantastiskt bra och Brämhult besökte egentligen inte vår planhalva så hemskt många gånger. Tyvärr orkade vi inte hålla uppe samma fina rörelse i andra halvlek och Brämhult visade varför de har möjlighet att i nästa omgång överta serieledningen igen. Vi laddar om och tar nya tag för redan på måndag (26/8) blir det en tuff match igen. Vi gästar Mariedal kl 19:00 och det vore oerhört kul att kunna utkräva revansch för senaste mötet. Hoppas att vi ses där! Dam 0kommentarer

Visa fler nyheter