• Intervju med Elis Jäger

    Elis Jäger har utvecklats oerhört på kort tid. Tillresta VSK:are fick något lyriskt i blicken när han förra sommaren (sent i juli) debuterade i en U21-match mot Sirius på Studan. Det blev liknande reaktioner som de Markus Linday fick i samma stad, men på Lötens IP, två år tidigare. Steget från division 2 till Allsvenskan kändes emellertid väl stort, så en utlåning kändes således rimlig sent i höstas. Ingen kunde då ana vilka steg Elis skulle ta under den försäsong vi just lämnat bakom oss. Det har varit en fröjd att se honom tillsammans med målvaktskollegorna Anton Fagerström och André Bernardini samt deras målvaktstränare Johannes Petersson. Kvartetten har ofta varit först ut till träningarna och jobbat intensivt under hela passen. Anförda av den av både spelare och ledare hyllade Johannes Petersson har de nötts, detaljer kommunicerats och bollar räddats. Tidigt under försäsongen kände många att det nog kunde bli kamp om målvaktsplatsen. Anton eller Elis? Ni vet hur det blev, Elis Jäger vaktade målet mot Kalmar i premiären och han gjorde det med den äran. Med tanke på Elis Jägers stora utveckling under vintern och våren tänkte jag prata lite med honom om bakgrunden, utvecklingen och hur han tagits emot i VSK. Vi slog oss ner i ett av tränarrummen efter a-lagets lunch, samtidigt som en del akademitränare förberedde sina träningar omkring oss. Som alltid inspirerande med all aktivitet som råder i dessa lokaler. Vi vet att du är född och uppvuxen i Nyköping. Kan du lite kort beskriva din bakgrund? -Har inget att klaga på, hade det jättebra. Jag höll på med fotboll från att jag var 6–7 år i en sådan där fotbollsskola. Höll även på med handboll tills jag var 13–14 år. Sedan var man tvungen att välja, och då blev det fotbollen. Var du målvakt i bägge? -Jag började som målvakt i handboll, sedan blev jag niometersskytt. I fotboll var jag målvakt men spelade ändå en del ute tills jag var 15, sådär. Hade du några förebilder som målvakt? -Casillas var nog min främsta förebild eftersom jag hejar på Real Madrid. Hade du någon fotbollsinriktning på gymnasiet? -Vi hade något som heter NIU (Nationellt godkänd idrottsutbildning). Då blev det två extra träningar i veckan i skolan. Det var då du började nosa på en plats i Nyköpings BIS? -Min moderklubb är IFK Nyköping, men när jag var 15 hade jag min första träning med BIS. Då var det lite fram och tillbaka ett par år, men 2022 fick jag A-lagskontrakt med dem. Då tränade jag med a-laget men spelade med U19. 2024 fick jag förtroende som förstemålvakt i A-laget. Var det i den vevan VSK kontaktade dig? -Det var året efter, 2025, två veckor innan seriepremiären som jag fick reda på att det fanns intresse. Jag skrev på för VSK sista veckan innan seriestart. Överenskommelsen var att spela match med Bissarna och träna med VSK. Jag flyttade också till Västerås då. Jag behövde bara åka till Nyköping en gång i veckan, så det var lugnt. Dåvarande managern Kalle Karlsson hade följande att säga om Elis när han skrev på för drygt ett år sedan: -Vi letade i närområdet efter en lämplig profil och vi fastnade för Elis Jäger. Vi ser stor potential i honom på sikt och han har definitivt egenskaper för att bli en elitmålvakt. Han kommer att ta stora kliv nu när han får träna i den här miljön, så det ska bli spännande att följa hans resa. Du fick debutera i storsegern (6–1) mot Östersund uppe i Jämtland i höstas. -Ja, det var riktigt häftigt naturligtvis. Kände direkt att jag togs emot oerhört bra av övriga grabbar i laget. Alla är verkligen svinsköna. Man upplever som supporter en väldigt stark träningskultur hos alla i laget, hur är den? -Spelare och ledare har byggt upp den väldigt tydligt under några år, så det var lätt för mig att bara komma in i det. De kräver hela tiden att man ska ge allt och inte tumma på något. Man såg att du hade talang när du kom förra året, men upplever att du utvecklats mycket på de här månaderna. Känner du så själv? -Ja, absolut. När jag kom hit hade jag ju bara spelat i division 2 innan. Sedan blev jag rätt fort inkastad i hetluften och har fått mina matcher, det gav mycket. Ni tränar väldigt mycket som ett team, alla tre målvakter inklusive målvaktstränaren Johannes Petersson, och är nästan alltid ute först till träningarna? -Det blir lite så för oss målvakter, vi skiljer oss från utespelarna och får gnugga på tillsammans med våra detaljer. Målvaktstränaren JP får väldigt mycket lovord från olika håll, vad har du att säga om honom? -Jag har ju bara varit i division 2-miljö innan, men han är den klart bästa målvaktstränaren jag haft. Utan tvekan. Han jobbar med mycket detaljer och jag känner själv att jag går framåt hela tiden med hans hjälp. Ni känns som sagt som ett bra team, alla tre målvakter… -Ja, ända sedan jag kom har Anton och André varit jättehjälpsamma och kommit med tips och så. Du hade ju prövat på hetluften i cupen, men hur kändes det när du fick chansen som förstamålvakt i premiären mot Kalmar? -Man försöker bara tänka att det är vilken match som helst egentligen. Det var bara kul och mäktigt. Det var aldrig någon ångest, utan jag tänkte bara: ut och njut när du fått den här möjligheten. Rubbe har sagt att han vill ge mig förtroende, så jag är redo även mot Elfsborg om jag skulle få fortsätta. Vad har du för mål med fotbollen framgent? -Sedan jag var yngre har jag alltid velat bli så bra att jag kan leva på fotbollen, och det kan jag nu, så nu gäller det att försöka bli så bra som möjligt. Är imponerad att du är så bra med bägge fötterna också, det är rätt ovanligt bland målvakter? (skratt) -Nja, det skulle jag inte säga, men bägge fötterna funkar. Hur trivs du i Västerås som stad? -Jättebra, det är en lagom stor stad. Det är inte den här Stockholmsstressen men inte heller litet, så allt finns. En sista banal fråga, vi har inte kunnat hitta någon officiell siffra på din längd som stämmer, 184 såg jag någonstans men det måste ju vara fel? -Jag är 197 cm faktiskt. Intervjun är därmed över, men Elis avslutar med några ord om VSK:s fans som han tycker är helt fantastiska, såväl borta som hemma. Elis Jäger ger intryck av att vara en genuin kille och det lugn han uppvisar runt sin allsvenska debut imponerar stort. Önskar honom lycka till framöver och ger mig ut i Rocklundaområdet, där ännu ett omilt aprilväder råder. Lunchrusningen har sedan länge lagt sig på restaurangen intill, men några akademitjejer tränar på Hitachis matta. Henric Nilsson VSK Vännerna 9 apr 0kommentarer

  • “Stora skor att fylla”

    Gustav Wallin ny assisterande tränare i herrlaget VSK Bandy förstärker ledarstaben kring herrlaget där Gustav Wallin kommer in som ny assisterande tränare. – Jag känner väldigt mycket för klubben, säger Gustav Wallin. För Gustav Wallin handlar uppdraget inte bara om ett nytt jobb, utan också om ett starkt personligt engagemang. – Det har funnits en målsättning i mitt ledarskap att få tillhöra ett sådant här sammanhang i min moderklubb. Jag känner väldigt mycket för klubben och att få den här chansen var inget jag behövde fundera särskilt länge på, säger han. Han beskriver uppdraget som en viktig möjlighet att fortsätta utvecklas som ledare, och lyfter särskilt fram möjligheten att arbeta tillsammans med Michael Carlsson Carlsson. – Jag har haft “Micke” under en kort period tidigare i juniorsammanhang och ser väldigt mycket upp till det han har åstadkommit både som spelare och ledare. Det finns nog ingen bättre mentor att få jobba med. Gustav Wallin kliver in i rollen efter Johan Ganebro, som under många år varit en viktig kugge i ledarstaben. De två har dessutom haft en nära kontakt under Wallins tränarresa. – Det är stora skor att fylla. Johan har varit ett viktigt bollplank för mig under mina år på andra orter och han har en gedigen erfarenhet, säger Wallin. Samtidigt känner han att han själv kommer in med kompetenser som kan komplettera verksamheten. – Jag har fått mycket med mig under min resa och känner att jag har mycket att bidra med, inte minst genom mitt pedagogiska synsätt och erfarenheten av att utveckla yngre spelare. En resa genom bandysverige Tränarbanan inleddes just i VSK Bandy, där Wallin arbetade som ungdomstränare under två säsonger. Därefter fortsatte han till Hammarby IF på juniornivå, vidare till Tellus med ansvar för juniorelitverksamheten och senare tillbaka till Hammarby IF som assisterande tränare i Elitserien. För ett år sedan återvände han till Västerås och VSK Bandy som elitansvarig. Nu väntar alltså nästa steg. – Jag har fått arbeta i väldigt utvecklande miljöer och med många kompetenta människor. Jag har alltid haft en tydlig ledarstil och en pedagogisk grund i hur jag vill arbeta med människor, men alla personer runt mig har hjälpt mig att ta nästa steg. Jag känner stor tacksamhet för alla som varit en del av den resan. En tydlig roll i ledarstaben I sin nya roll kommer Wallin att bidra i flera delar av verksamheten. – Det är en assisterande roll där jag kommer att ha flera arbetsuppgifter som förhoppningsvis kan bidra till lagets fortsatta utveckling och framgång, säger han. Att få göra denna resa i moderklubben betyder mycket, både sportsligt och personligt. Wallin har följt laget genom många olika roller genom åren: som juniorspelare, supporter och även som motståndare. – Det har alltid varit något speciellt att möta VSK. Den känslomässiga kopplingen har alltid funnits där. Även familjen har en stark koppling till klubben. Hans morfar, som gick bort för åtta år sedan, var den senaste i familjen som tidigare representerat VSK på elitnivå. – Att få göra honom stolt och att få göra den här resan betyder väldigt mycket för mig. Gustav Wallin kommer fortsatt att vara ansvarig för VSK Elit men han kommer inte att ha huvudansvaret för något lag inom VSK Elit. Ted Andersson, Sportchef herrlaget: – Vi får in en person med stark anknytning till klubben och som stått på ståplatsläktaren och tittat på VSK som yngre. Framförallt får vi in en kompetent och välutbildad tränare av den nya generationen, Gustav är nördig när det gäller taktik och analys och det ser vi som positivt. Han är också van vid att utveckla unga spelare och har gjort ett jättebra jobb med VSK Elit redan under första säsongen. VSK Vännerna 9 apr 0kommentarer

  • Träningsvecka inför allsvensk hemmapremiär......

    VSK Fotboll går in i en ny träningsvecka med fullt fokus på förberedelser inför den allsvenska hemmapremiären. Veckan inleds med en öppen träning imorgon, onsdag, klockan 11.00–12.30, där supportrar och media har möjlighet att följa laget på nära håll. Därefter väntar stängda träningar under torsdag och fredag inför matchen. Vid dessa tillfällen är både media och supportrar välkomna från klockan 13.00. I samband med uppladdningen inför hemmapremiären vill vi även passa på att uppmärksamma möjligheten att ladda upp i rätt färger: Torsdag kl. 17.00–19.00 håller VSK Shopen öppet exklusivt för medlemmar, med förtur till vår nya kollektion från Blåsbogården, försäsongströjor samt Skultuna-pins. Fredag kl. 17.00–19.00 är shopen öppen för alla, ett perfekt läge att säkra det grönvita stödet inför lördagens match. Snart allsvensk hemmapremiär! VSK Vännerna 8 apr 0kommentarer

  • Vinst för VSK Damer

    Västerås SK fick en fin start på säsongen när FC Trollhättan besegrades med 2–0 hemma på Hitachi Energy Arena. Efter en jämn och svårspelad första halvlek tog VSK över matchbilden efter paus och avgjorde till slut inför 153 åskådare. Den första halvleken präglades av ett tydligt ställningskrig i besvärliga vindförhållanden. FC Trollhättan inledde matchen bäst och satte viss press på VSK, som hade svårt att få igång sitt spel. Samtidigt skapade inget av lagen särskilt många klara målchanser. Det som ändå bröt dödläget kom i den 33:e minuten. Sargonia Solaka slog en hörna som skruvade sig direkt in i mål, och 1–0 till VSK höll sig hela vägen till halvtid. Efter paus förändrades matchbilden. VSK tog över initiativet och började trycka ner Trollhättan allt mer. Hemmalaget radade upp målchanser och hade flera möjligheter att avgöra matchen tidigare, men skärpan i avsluten saknades. Avgörandet kom till slut i den 89:e minuten. Efter en lång utspark från målvakten Ella Wilson fångade nyförvärvet Tessa Lundén upp bollen, vände upp och frispelade Lydia Högberg. Den uppflyttade akademispelaren avslutade distinkt och fastställde slutresultatet till 2–0. Sammantaget var det en stabil insats från VSK, som växte in i matchen och tog över helt efter paus i premiären mot ett på förhand starkt FC Trollhättan. VSK – FC Trollhättan 2–0 (1–0) Mål: 1–0 Sargonia Solaka (33), 2–0 Lydia Högberg (89) Assist: Tessa Lundén (2–0) Publik: 153 VSK Vännerna 7 apr 0kommentarer

  • Vinst i den allsvenska premiären

    Vad ni nu läser är kanske något unikt. Sitter inte på något facit, men det kan vara första gången ett offentligt matchreferat om VSK skrivs på en supporterbuss under brinnande hemfärd. Bussen har precis börjat styra sin kosa mot Västerås när dessa rader skrivs. Det skrålas, skämtas och diverse förstärkta energidrycker intas. Nåväl till saken, referatet alltså. VSK:s allsvenska premiär i Kalmar genomfördes under något bättre förutsättningar än vad jag befarade. Gräset såg åtminstone något sånär speldugligt ut och vädret bjöd så småningom upp till en ganska skaplig tidig vårdag. Det trodde nog ingen av oss när bussarna lämnade Arosvallen i den arla morgontimmen i regn och knappa plusgrader. Om väder- och gräsförhållanden eventuellt överraskade litegrann kändes elvan desto mer förväntad, möjligen att Elis Jäger var ett litet utropstecken som målvaktsval. Ett mycket mäktigt tifo ramade in tiden just före avspark. Ett snyggt sådant med Oasis-profilen Liam Gallagher i centrum. Många unga supportrar gör ett stort jobb här och ger oss ett stort skäl att känna stolthet. 711 supportrar var på plats. Många hade rest till Kalmar dagarna före, medan en hel del valt att ta sig till och från på matchdagen. Imponerande med tanke på de många resmilen. Starten blev ganska tuff för Grönvitts räkning. Det förde mina tankar till fjolårets septemberdrabbning lagen emellan på samma spelplats. Hemmalaget försökte föra spelet och drog sig mot gästernas straffområde. Grönvitts två fältare mot hemmalagets tre var en tuff match i matchen. VSK spelade upp sig efter 7–8 minuter och det blev en jämn kamp. Gräsmattan såg bättre ut än befarat från min vy på bortastå, men för spelarna gav den knappast något utrymme för skönspel. Det var dueller och duster. Knappast något kortpassningsspel överhuvudtaget. Gästerna började trots underlaget få utdelning på sin press. Ring dikterade mycket, Baggesen var ettrig på sin vänsterkant och en rörlig Ladefoged blev ett ständigt orosmoln för Kalmar. Tyvärr fick den långe dansken många frisparkar emot sig, sedvanligt för spelare av hans storlek, tyvärr. I matchminut 11 spräckte också VSK målnollan. Ett inspel av Baggesen ledde till virrvarr i Kalmars straffområde och bollen rullade snöpligt in bakom Kindberg i hemmamålet. Det noterades som självmål. Det märktes tydligt att Grönvitt tränat noggrant på att ta sig an förutsättningarna som väntade. Det var inget skönspel, men ett VSK som spelade med sina hjärtan och huvuden. Hårt jobb och mycket uppmuntrande gester och ”high fives” mellan spelarna. Alexander Rubin: ”Veckans förberedelser har handlat helt om att kunna hantera den typ av matchbild som blir på en svårspelad naturgräsplan. Vi gick därmed in i matchen med en ovanligt cynisk matchplan, till exempel ett avsevärt mer progressivt anfallsspel än normalt sett.” Efter en period av visst initiativ trycktes man tillbaka i slutet av halvleken. Kalmar orsakade exempelvis fem hörnor på kort tid och 1–0 kändes tacksamt med VSK-ögon sett. Man lyckades dessbättre reda ut slutskedets smärre storm och kunde gå till halvtid med ledning. Rubin sammanfattar första halvlek: ”Vi gör en stabil första halvlek. Kalmar hotar oss bakom backlinjen tidigt i matchen, men därefter växer vi in i matchen på ett bra sätt. Målet kommer sen på en fin omställning där vi fyller boxen väl på ”Bagges” inspel. Vi har en bra period därefter, där bland annat Herman har ett bra läge från nära håll. I slutet av halvleken blir vi lite väl låga i vårt försvarsspel, men släpper inte till några större farligheter.” I paus var det, som alltid numera, en fröjd att möta det breda klientel som utgör VSK-familjen. Barn, tonåringar, tjejer, ärrade supporterrävar, nya ansikten. Alla iklädda i något grönvitt och med ett brinnande engagemang för klubben. Tänk att över 700 VSK:are begett sig 40 mil söderut den här påskhelgen. Den andra halvleken innebar fortsatt kamp och tuffa dueller. Skönspelet lös med sin frånvaro. Den store Ladefoged var alltjämt ett hot som uppspelspunkt och hårt arbetande i presspelet. Han borde ha gjort mål i början av halvleken, men det är skönt att se honom 100-procentig fysiskt. Ytterst lovande för fortsättningen. Tiden gick och en hel del byten följde. Kalmar hade mycket boll men svårt att ta sig till de riktigt heta chanserna. VSK:s försvar var solitt och Jäger en klippa i kassen. Trygg, lugn och med en väldig räckvidd lade han beslag på det mesta som kom i hans väg. Bland de inbytta förtjänar Abdo Boudah och Jonathan Karlsson extra omnämnanden. Boudah gjorde det förvånansvärt bra som inhoppare i ett skede då VSK försvarade sin ledning med näbbar och klor. Han spelade smart och höll i bollen bra. Imponerande med tanke på att den tilltänkta spetsen är matchotränad. Karlsson var rivig, stark i närkamperna och vann en hel del tid åt laget i det känsliga slutskedet. Första halvleks självmål blev matchens enda. Det var en kämpaseger som kan komma att få extrem betydelse för säsongen. Rubin avslutar: ”Vi har relativt god kontroll på matchbilden i andra halvlek, främst genom ett bra försvarsspel. Vi driver egentligen för lite anfall på motståndarens planhalva, men vi lyckas ändå skapa två bra chanser via Mikkels skott och nick som deras målvakt gör fina räddningar på. Kalmar får ett större tryck sista 15–20, främst via en mängd hörnor, där vi i slutändan försvarar oss väl.” ”Ingen välspelad match från något av lagen, men det visste vi på förhand och jag är stolt över hur laget flexibelt klarade av att ställa om till denna typ av match. Ett stort steg i rätt riktning att kunna vinna matcher på olika sätt, vilket kommer vara viktigt under den här säsongen.” ”Arbetsinsatsen var väldigt bra över lag och det finns flera spelare att lyfta fram i det arbetet, men det är såklart ofrånkomligt att inte nämna Elis Jäger som får hålla nollan i sin allsvenska debut.” När domaren Granit Magedonci satte pipan i munnen och blåste av efter nästan 90 minuters spel utbröt underbara scener mellan spelare och fans vid bortastå. Det syntes på spelare och ledare att den här segern var väldigt viktig och fansens bifall var magiskt. Texten, som började skrivas i en rätt stojig omgivning, avslutades i en desto lugnare miljö – med sovande eller vilande supporterkollegor omkring en. Det hade varit en lång dag för oss alla. Vilken start på säsongen och vilken boost inför hemmapremiären på lördag! Vi ses då! VSK Vännerna 7 apr 0kommentarer
  • Visa fler nyheter