Säsongens sista derby och bruten förlustsvit.

First things first, GUIF hemma. Det kommer sammanfattas i tidernas kanske kortaste allegori-referat. Guifgrabbarna spelade precis som sist diciplinerat och bra. På inget sätt övermäktigt om vi varit jämnare i vår prestation. Men eftersom dem spelade handboll likt en buss som följde tidtabellen till punkt och pricka medan vi var mer som en förskoleklass på utflykt där två barn gått vilse och en satt nerbajsad i en vattenpöl och åt lera, så blev det lite spretigt. Vi jagar dem med ett par, tre, fyra bollar marginal hela matchen, men varje gång vi är på väg att hinna med bussen missar vi avgången med minsta marginal. När vi väl lyckats få ombord alla vilsna barn på bussen och till och med blivit kompisar med chauffören (läs tagit ledning) så börjar någon unge skrika i falsett och en annan kasta grus i ögonen på medresenärerna. Chauffören ilsknar till, och kastar av oss. Istället för att lavettera hela bunten till sans och försöka komma på bussen igen äter vi kollektivt och på tjurigt manér sand tillsammans. Inget mer med det och Guif vinner mer än rättvist med 23 - 28. Slut på kul. Protokoll VIS - GUIF Nu till roligare balunser som stundtals var nära att refereras till som fadäser, HK Järnvägen borta och säsongens sista derby. Vi mönstrar stor trupp med god andel juniorer, mantalsmässigt mycket starkt. Då Järnvägen inför matchen ligger näst sist i tabellfn är den kollektiva känslan att vi kanske kan ställa in skorna och äta vaniljmuffins i omklädningsrummet, istället för att göra jobbet. Det vi inte reflekterat över att HKJs förluster i nästan samtliga fall varit ganska knappa och att dem alltså har all potential att överraska. Och det är lite vad som sker då dem initialt springer i små åttor runt oss. 9 minuter in har dem 5 - 2 på tavlan och frustrationen är märkbar hos oss. Allt vi gör är rätt halvhjärtat. Vi smäller inte på bakåt utan kliar dem snarare lite omtänksamt på ryggen och framåt skjuter vi som att vi vill boosta deras målvakts självförtroende till skyarna. Först vid 10-12 minuter spelat börjar vi hålla jämna steg men ligger 3-4 bollar bakom och spelar fortfarande alldeles för tafatt. Vid drygt 24 minuter spelat tar vi en TO. Vi pratar om vikten av att vara en bra kompis, men också om att höja fokus avsevärt. Ställningen är då 10 - 6 till Järnvägens favör. Det är sannolikt en av våra bättre TOs då Järnvägen tar ny TO vid 29.45. Ställningen är då 11 - 11 och HKJ som känts väldigt trygga under matchens 25 första minuter upplevs nu som märkbart skakade av tappet. Vi förväntar oss ett försök till räknefel från HKJ som vi bryter och Bängen går på kontring med ett fåtal sekunder kvar, men passen är för lång och vi ser ut att gå till halvtidsvila med 11 lika. Här visar Bängen på yrkeshemligheter och fäller ut armen likt en fjäderbatong som han vispar in bollen med, mellan fotknölarna på HKJs målvakt. Halvtid och första gången i ledning med 11 - 12. I halvtid är fortsatt fokus högt på agendan, och god kamratskap, förstås. Vi sätter första pinnen i andra när Eslöv tar revansch på sig själv och ett par brända lägen i första. Bollen sitter som en lavett med handens baksida i bortre stolpen och det sätter lite tonen för att vi faktiskt klivit in i hallen med en annan inställning, jämfört med första halvlek. Knappt 17 minuter in har 11 - 12 blivit 15 - 20 och även om spelar långt ifrån en på något vis perfekt handboll så är det betydligt bättre än i första och det känns som vi håller i taktpinnen helt på våra villkor. Resten av halvleken innehåller inte jättemycket att avhandla, utöver att Kapten Lagfest traditionsenligt blir skjuten i ansiktet av en kantspelare. Vi håller vår femmålsmarginal, är uppe på sju en liten stund men tappar ett par när HKJ sista 5 minutrarna börjar jaga boll och spela utgrupperat. Matchen slutar 21 - 26 till vår favör och vi tackar HKJ gör en kul och schysst match, med bra nerv. Protokoll HKJ - VIS Kuriosa HKJ mönstrar tolv man, vi fjorton. Vi har sju målskyttar var Vi har ingen varning, dem två. Vi har en utvisning, dem tre. Meste målskyttar är Bängen och Junior hos oss med 6 baljor, likaså Folkö i HKJ pangar in 6 st. En match kvar denna säsong, Strängnäs hemma kommande söndag. Sen ska Kapten Lagfest få en lagfest. A-lag herr 0kommentarer

Med Knugen i spetsen!

Söndag eftermiddag och Tillberga borta. Dagen till ära hade någon med kontakter lyckats lyckas införliva konungarikets statschef som coach. Det är sant. Läs protokollet. Och tur var väl det då vi också saknade spelare till såväl höger som vänster. Om någon kan ingjuta mod i sina trupper har det alltid varit dess konung, det är sen gammalt. Tillberga är ett lag vi på pappret ska smiskas upp i brygga av. Inget konstigt med det. Vi står upp bra fram till 3-3, men här gör dem ett hej-ta-mej-i-dalen-ryck upp till betydligt mindre smickrande siffror. Vårt spel sitter ganska bra, avsluten gör det rakt motsatta. Vid drygt 10 minuter spelat har vi 7-3 på tavlan och tar en TO. Det hjälper föga och Kung Carl svarar nekande ”Nääe, nääe jag tror faktiskt inte det” på allas förslag på åtgärder. Vi får fortsatt slita för målen och på 2-3 Tillbergakassar gör vi 1. I halvtid pratar vi sedvanligt om vikten av att vara en bra kompis. Carl Gustav svarar ”Nääe, nääe jag tror faktiskt inte det” Andra halvlek blir en betydligt roligare tillställning. Fortfarande pisk, men inte med ett taggtrådslindat basebollträ som i första, utan lite mer kärleksfullt med handens baksida. Eftersom redaktionen hade uppdrag på annat håll kan vi inte beskriva det mycket bättre än att vi håller betydligt jämnare steg och endast torskar andra halvlek med 2 bollar. Något vi med dagens förutsättningar anser vara mer en godkänt. Slutresultat 33-22. Också inte heller underkänt, verkligen inte! På det stora hela en schysst och bra match och vi tackar Tillberga för trevligt samkväm. Protokoll Tillberga - VIS Kuriosa Tillbergisarna mönstrar 16 man, Vi 11, varav 4 juniorer, alla tämligen färska i seniorsammanhang. Vi har 7 målskyttar dem 13. Vi har 1 varning, dem 2 Vi har varsin utvisning. Meste målskytt är Anden med 8, tätt följd av Tillbergas Cederoos på 7 rackabajsare. Weize, Campbell och Rylle bland junisarna nätar, kul! Hatten som brukar lirka in en märla eller två har fått ett nytt smeknamn i lagchatten; Knorren. Redaktionen misstänker att det har att göra med att han inte har någon pinne i protokollet. Mystiken tätnar. Hedlund hamnar nästintill i slagsmål pga slarvig flipp som går på målvaktens axel. Upprörd Tillbergare vill låsa in Hedis på livstid då han anser att det var skott i ansiktet och potentiellt mordförsök. Hedis som studerat mänsklig anatomi, framförallt kvinnlig, i ett par år nu förklarar lugnt och sakligt att ansiktet oftast är placerat på ett huvud. (Vissa detaljer i denna sammanställning kan eventuellt spegla verkligheten felaktigt) Simma gick en kurs i prova-på-att-bli-utstrypt-jujiutsu-style och Olle behöver en ny tröja. Så var det med det. A-lag herr 0kommentarer

Derbyreturen mot ÖSK och en lektion i att fördriva tid.

Så stod ÖSK på menyn. Ett ungt och löpstarkt lag som tränar lite mer än oss. Vi har förhållandevis bra koll på spelarna som värmer på andra planhalvan och vet att vi har goda möjligheter att knyta ihop säcken med positivt utfall bara vi inte låter dem springa i åttor runt oss. Matchen börjar derbyjämnt, så som sig bör, och som är som roligast i sammanhanget. Vid 4.43 spelat har vi 3-2 på tavlan och båda lagen har redan jobbat ihop till varsin varning och varsin straff. Effektivt! Tyvärr sitter vår straff i virket och vi ligger en boll back, något som Anden snart justerar med 3-3 och kvittering. Första halvlek är inte jättemycket att säga om egentligen. Bängen tar över straffläggandet efter första virkesknarret och gör det bra. Carlweiz (måste hitta ett smeknamn här…) från P19 gör sin första match i seniorsammanhang. Efter lite trevande där han försökt stega igenom försvaret får han en kamratlig tillrättavisning av Lagpappa Emil. Carleweiz (det här går inte, det får bli Weize) får förklarat för sig att han dels är längst, inte bara på plan, utan i hela hallen och dels att han har ett av de bästa skotten. ”Sluta krångla, börja hoppa. Och skjut!” låter det. Så Weize gör som alla rättgängade ynglingar gör som får instruktioner av någon form av byäldste. Han går in, hoppar upp där syrehalten är klart lägre, och hystar in bollen lågt vänster. Fint ändå. ÖSK drar på sig fyra utvisningar, ofta då dem kommit in lite för sent i situationerna. Dom håller dock ihop sina numerära underlägen bra och vi lyckas aldrig utnyttja det till fullo. ÖSK har en tvåmålsledning vid 7-5, utöver det är det tvärjämnt och vi turas om att ha ettmålsledningar fram till halvtidsvilan med 13-13 på tavlan. Sedan förra matchen har Hedlunds textilintresse smittat av sig på Bängen. Inte så konstigt då han bott en stund i textilmeckat Borås. Med fyra sekunder kvar passar han därför på att studera såväl vävnadsmönster som stretch i ÖSKs matchställ och ser orimligt oförstående ut när han hänvisas till bänken. Han mumlar något om korsstygn och sätter sig besviket. I halvtid diskuterar vi det som funkar, framförallt försvaret, vi är relativt nöjda med träffbilden. Framåt blir det lite mer trevande men vi tycker att vi har idéer om vad vi ska göra och varför. Och så pratar vi förstås om vikten av att vara en bra kompis. ÖSK chocköppnar i andra och med fyra spelmål och en straff i bagaget har dem 18-13 på tavlan redan vid fem minuter spelat. Vi kommer till lägen, men dem sitter inte där dem ska. Vi rycker upp oss och får en period med bättre tålamod där Palle och Emil petar in tre snabba bollar och vi har känning igen på 18-16. Efter ytterligare två minuter spelat har Palle och Anden lirkat in ytterligare varsin boll och vi har 19-18 på tavlan och matchen lever igen. Vi åker under denna period på den första av flera utvisningar vi har lite svårt att acceptera. Man är alltid part i målet, men kan ofta ändå se det rimliga i en utvisning även om man inte vill ha den. Men när Anden får nöta bänk för att ha knuffat en skytt, fast han egentligen stod och mös med ÖSKs linje och matchen står och väger känns det rätt rövigt. ÖSK låter hursomhelst inte vårt moment störa dem nämnvärt utan krigar vidare. Vi håller jämna steg ett par mål upp innan dem lyckas få in både ett och två mål i rad och vi har snart 25-21 på tavlan, och ca tolv minuter kvar att spela. Simma och Eslöv bombar dock in varsin pärla och vi har åter känning med 25-23 med lite mindre än nio minuter kvar. Vi fortsätter hålla jämna steg men ÖSK har fördelaktiga två, tre bollar tillgodo på oss och vi får inte med oss frikasten som vi tycker vi ska ha, så vi har stora bekymmer att komma ifatt. Vi kommer i en kontring där Anden plockas ner av en ÖSKare, snyggt och prydligt inom regelverket, men i vårt tycke ett givet frikast som vi inte heller får. Kapten Lagfest i buren utbrister lite uppgivet ”Men vart är våra tvåor då?” och här kommer nästa utvisning vi har svårt att acceptera. Det är förvisso någon form av protest mot domslutet, men den är rakt ut i luften utan att vara riktad direkt mot domaren. Kapten Lagfest pratar liksom mest med sig själv, han gör ofta det. Men två minuter får han och vi står plötsligt utan keeper. Hade vi haft Sean Banan i laget hade vi stoppat in honom då vi verkligen behöver en King för att stänga igen butiken i Kaptens frånfälle. Nu spelar inte Sean Banan vare sig handboll eller i vårt lag. Men vi har en Zean. Ali Zean. Kallas Hatten. Lång historia som innefattar en safarihatt buren av Jesus. Hursomhelst. Hatten har dagen till ära fått stå tillbaka på M6 till förmån för Bängen med outröttlig blåljusfysik, så han tvekar inte en sekund utan ställer sig mellan stolparna med samma glädje en ettåring äter vaniljglass. ÖSKs första avslut slinker in, men sen stänger Hatten Fakking Kungen Banan butiken med en benparad av bländade proportioner. Med nyvunnen energi går vi ur utvisningsperioden med 1-1 i resultat. En straff och två spelmål senare av Bängen och Palle har vi 28-27 på tavlan med ca 45 sekunder kvar att spela. Nerven är påtaglig och vi tänker spela på att dem blir passivitetsvarnade och avblåsta eller tar ett stressat avslut med målet att åtminstone spika oavgjort. Hur den sista delen av matchen utvecklar sig övergår vårt förstånd. ÖSK tillåts bolla på i makligt tempo utan några ordentliga satsningar. Med handen i luften tilldöms dem ett frikast som dem hanterar oerhört rutinerat. Bollen spelas aldrig igång utan läggs försiktigt på golvet för att byta spelare att starta spelet och 12-13 sekunder passerar innan dem så sakteliga börjar bolla på 10-12 meter. Anden ifrågasätter hur dem inte kan bli avblåsta och vi får en utvisning till i protokollet innan klockan ljuder med 28-27 som slutresultat. Vi tackar ÖSK för en kul match att spela, dem gör det bra, men besvikelsen och frustrationen är total över matchens slut. Vi torskar framförallt på att vi bränner för många viktiga lägen, det är det primära. Men det känns också som vi fråntas vår rättmätiga chans till kvittering i slutskedet vilket är ett väldigt tråkigt avslut. Protokoll ÖSK - VIS Kuriosa Vi mönstrar 14 man, ÖSK 12. Vi har 8 målskyttar dem 9. Vi har 2 varningar, dem 1 Vi har 4 utvisningar, samtliga påverkar oss i andra halvlek. ÖSK har 5 utvisningar, samtliga påverkar dem i första halvlek. Meste målskytt är Bängen med 8 pinnar varav 5 på straff. A-lag herr 0kommentarer

Visa fler nyheter