Låt oss bevaka, tredje raka!

Ljungsbro borta

Inte långt från Östergötlands hjärta Linköping, och Bergs slussar, ligger Ljungsbro, anrika Ljungsbro. Ett lag och en klubb, åtminstone i min bok, kända för en förhållandevis välspelad, snabb och tung handboll.

Ljungsbro hade inför söndagens drabbning inlett säsongen med en oavgjord match mot NAIS och en förlust mot vad som, om vi får gå relativt skadefria, bör bli vår tuffaste konkurrent i år; Vadstena.

Förlustmatchen mot Vadstena var med 11 bollars skillnad, men Vadstena har hunnit vinna med ca 20 bollar mot lag vi vunnit över med 10, så det var lite oklart vad vi skulle vänta för motstånd. I protokollen har dem haft en relativt jämn spridning på målgörare utöver nr 20, William Timrén, som stuckit ut med tvåsiffrigt antal mål. Så det visste vi åtminstone, William skulle vi omfamna med lite kamratlig kärlek, om vi fick chansen.

Ljungsbro börjar med boll, men en minut in kommer vårt ledningsmål, 0 - 1 via Wilmer som tråcklar sig igenom försvaret med en snittvikt ca 200% högre än hans egen. Det är ett märkligt självskadebeteende pojken dras med, men gillar man att göra mål så gör man.

Kort därefter vispar Frallan in ett riktigt välplacerat kantavslut. Ljungsbro har inlett lite slarvigt med några tekniska fel och tappade bollar, och våra 0 - 2 på tavlan kommer väldigt enkelt. Jag ska inte påstå att vi tar ut något i förskott med 58.16 kvar att spela, absolut inte, men vi är nog lite snopna över att vi tillåts göra två mål såpass snabbt och lätt.

Ljungsbro vaknar dock snart till liv och det är slut på smekmånaden. Med första målet i hamn via nr 8, Gunnar Örsbäcken, får dem snart upp tempot och börjar jaga oss.

Vid 9.19 på klockan visar tavlan 4 - 6 och den östgötska målsprutan, nr 20, William Timrén har förvisso hunnit dra ett par salvor i Olles block men även fått in två av fyra gjorda bollar, helt utan någon som helst kamratlig kärlek. Det bådar inte gott.

Här tilldöms vi en straff som Frallan petar dit med samma precision som han röker sina cigaretter; hårt och snabbt.

Vi fortsätter byta mål med varandra och vi lyckas inte riktigt dra ifrån eller helt få stopp på Timréns skott så gång efter annan går via blocket in i mål. Frallan röker ännu en straff och från 6 - 8 vid 12.30 spelat lyckas vi göra ett ryck upp till 6 - 12 innan Ljungsbro nätar nästa gång via nr 4, Victor Dahlsberg vid 18.39 på klockan. Kort därefter tar Ljungsbro TimeOut, jag minns inte alls vad vi pratar om, men sannolikt något i stil med att alla är jätteduktiga och att det är viktigt att vara en bra kompis.

Här någonstans börjar Simma på vår högerkant komma igång ordentligt och han gör 5 av sina 7 mål under första halvleks sista 12 minuter. Vi fortsätter ändock att just byta mål med varandra när undertecknad får ett inspel som jag varken förstår varifrån det kom eller hur tusan bollen stannar i min hand, varpå jag får sätta punkt för första halvlek med dess sista mål och fortsatt sexmålsledning.

I halvtid diskuterar vi främst hur tålamod ger oss bra lägen, att Timrén inte får fortsätta skjuta så ostört som han gör och att vi kanske inte är superviktigt att vara en så bra kompis mot just honom.

Målbytandet fortsätter i andra halvlek och Simma stänker in sina 2 sista mål inom 6 minuter. Är man gammal får man vara effektiv. 10 minuter in i andra får Frallan chansen att trycka dit ännu en straff, något han gör med obesudlad glädje och vi har 8 bollar upp och 21 - 29 på tavlan.

Eric som tagit över buren efter Momme i första kommer igång bra och när han stänger ett friläge med en benparad muttrar Momme, med nr 19 på ryggen, något bittert över att inte ha ett uteställ. Å andra sidan ska han inte ha något uteställ då det är allmänt känt att handbollsmålvakter rör sig på spelplanen ungefär på samma sätt som en husfluga gör efter att man ryckt av dem både ben och vingar. Lite miserabelt, ni vet.

Kort därpå tilldelas Ljungsbro en straff som Timrén bränner och vi har fortsatt 8 bollar upp med 22 - 30 på tavlan. I kommande anfall blåser domaren av spelet och alla undrar nyfiket vad som hänt. Han öppnar munnen och säger ”Lägg av med det där, gå och sätt er båda två!”

”Ha, dubbelutvisning på Ljungsbro!” tänker jag, innan jag inser att domaren pekar på mig och Ljungsbros nr 23, Niklas Engström. Vi tittar på varann ungefär som om vi sett Jesus (vilket vi inte hade, han satt fast i Karlskrona med trasig bil) och var lite överraskade över det. Som i alla nya relationer frågar vi varandra lite trevande om den andre anser att den förste gjort något fel, vilket ingen av oss tycker, och vi sätter oss lite snopet på respektive skämsbänk.

När utvisningen är slut är vår husdomare och regelorakel Ken på väg in på linjen med sådan iver att han kutar rakt in på plan, helt utan respekt för vare sig linjer eller regelverk, varpå sekretariatet snabbt visar ut honom för felaktigt byte, och även han får ta plats på skämsbänken. Tur i oturen så var platsen redan uppvärmd, mysigt.

Anden, med nr 7 på ryggen, kliver efter ett överjävligt bra hemjobb av planen med känningar i ljumsken och bestämmer sig för att vila resten av matchen. Mommes ögon börjar tindra likt Gollums i Sagan om Ringen. ”Den där sjuan kan med tejp bli en nia” väser han. ”Och sen kan vi GÖRA EN ETTA!” Han väser inte längre.

Han tejpar snart frenetiskt och Anden lämnar ifrån sig sin tröja. Momme visar stolt upp sitt verk. ”Har du någonsin sett en bättre nia?” frågar han malligt på klingande blekingska, och pekar på den nu kraftigt deformerade sjuan. Det har jag, jag har sett treor som ser mer ut som nior. ”Verkligen inte, jättefint!” säger jag. Momme ler med hela sitt väsen.

Från det att han byts in händer något mycket märkligt. Momme rör sig inte alls som en invalidiserad husfluga, utan han springer genast i en åtta runt försvaret och gör mål. Mycket ska man se i sina dagar, och vi leder därmed med 24 - 36.

Vi börjar mot slutet slappna av lite men fortsätter hålla ett avstånd på ca 9-10 bollar fram till slutsignal, som spikas till 30 - 39 av Ljungsbros nr 8, Gunnar Örsbäcken.

Kuriosa

Vi mönstrar 11 man var.

Alla i vårt lag är inte längre födda 990101 utan har nu fått sin rätta ålder.

Momme ska få ett uteställ.

Flest mål hos oss står Frallan för, med 15 fullträffar från vänsterkanten, därefter kommer Simma med 7 glasspinne-avslut från högerkanten.

Flest mål i Ljungsbro står William Timrén för som trots uppvaktning och många avslut i blocket går hem med 11 bollar i kassen.

Vi har 8 målskyttar, Ljungsbro 7.

Matchen har inga utvisningar utöver dem som nämns i referatet.

Protokoll Ljungsbro - VIS

Emil Larsson Utespelare