På denna sida kommer ni att erhålla en förenklad beskrivning av tävlingsreglerna för de olika grenarna. För mer detaljerad information, kontakta erfaren friidrottsledare, friidrottsdomare eller köp Svenska Friidrottsförbundet "Tävlingsregler för friidrott".
Sprintgrenar
Sprintgrenar kännetecknas av att loppet genomförs på individuell bana, d v s den tävlande springer på sin anvisade bana hela loppet. Sträckor för yngre barn är 60 m, 60 m häck, 200 m.
Startproceduren utgörs av att startern visslar i visselpipan, vilket talar om för de tävlande att snart är det dags för start och eventuella överdragskläder kan då tas av. Den tävlande visar startern att man är redo genom att man ställer upp sig ca 1,5 m bakom startlinjen (ofta markerat med vita prickar i banan). När startern ser att alla startande är klara kommer kommandot "På edra platser". Då går de tävlande fram till startlinjen (alt ner i startblocken) och gör sig redo. Först när alla är stilla kan startern ge nästa kommando, "Färdiga" och då gäller det att ha alla sinnen på helspänn. Skottet kommer ca 2 sek efter att startern sagt "Färdiga".
Häcklöpning
Häck är en sprintgren. Upp till 14 år är sträckan 60 m häck både inomhus och utomhus, och enbart häckavstånd/häckhöjden förändras. Se nedan för VFK:s tillämpade avstånd/höjder. Lång häck (300 m h/400 m h) börjar springas från 14 års ålder.
Häckar får rivas under loppen, dock ej med avsikt. Normalt sett skall häcklöparen sträva efter att ha tre steg mellan häckarna, men i de yngre åldersklasserna är det vanligast med 4-5 steg. Om fyra steg tillämpas medför detta att häcken passeras med varannan höger, varannan vänster ben.
Häckavstånd/höjder inomhus 60 m häck:
F 8 54cm/Nedersta hålet Lila märkning 6 st häckar, indrag enligt nedan
P 8 54cm/Nedersta hålet Lila märkning 6 st häckar, indrag enligt nedan
F 9 59cm/Andra hålet Lila märkning 6 st häckar, indrag enligt nedan
P 9 59cm/Andra hålet Lila märkning 6 st häckar, indrag enligt nedan
F 10 65cm/Tredje hålet Lila märkning 6 st häckar, indrag enligt nedan
P 10 65cm/Tredje hålet Lila märkning 6 st häckar, indrag enligt nedan
F 11 70cm/Fjärde hålet Lila märkning 6 st häckar, indrag enligt nedan
P 11 70cm/Fjärde hålet Lila märkning 6 st häckar, indrag enligt nedan
F 12 70cm/Fjärde hålet Lila märkning 6 st häckar, indrag enligt nedan
P 12 70cm/Fjärde hålet Lila märkning 6 st häckar, indrag enligt nedan
Medeldistans
Medeldistans kännetecknas av stående start samt att loppet genomförs på gemensam bana, möjligen med undantag av viss sträcka i starten som genomförs på individuell bana innan de tävlande går in på gemensam bana. Sträckor för yngre barn är vanligen 400 m, 600 m eller 800 m.
Startproceduren är dessutom något annorlunda. Startern Startern ger kommandot "På edra platser", och då går de startande fram till startlinjen och är förberedda på start, sen går skottet direkt. Kommande "färdiga" är således INTE med.
Längdhopp
Längdhopp skall hoppas med ett upphoppsben, d v s jämnfota är ej tillåtet. I yngre klasser, från 13 år och yngre, tillämpas s k hoppzon. Ett område som är 1 m långt mäts ut på valfritt avstånd från gropen och markeras med vi kalk eller liknande. Den tävlande får hoppa från valfritt ställe inom hoppzonen, eller före hoppzonen. Vid tramp närmare gropen än hoppzonen markering blir hoppet ogiltigt pga övertramp.
Hopplängden mäts från avstampet (längst fram på foten) till landningen (den del av kroppen som nått kortast). Om upphoppet görs före hoppzonen börjar mätningen från hoppzonens bakre gränst.
Vid avslutat hopp är det viktigt att hoppare lämnar gropen åt sidan eller framåt. Vid gång tillbaka i gropen förkortas således hopplängden.
Antalet hopp vid tävling kan variera beroende på beslut av tävlingsledningen. Normalt hoppas tre försökshopp, och därefter får de åtta bästa göra tre finalhopp. Vissa ungdomstävlingar kör ingen final, utan istället hoppar de tävlande tre eller fyra hopp.
Trestegshopp
Precis som i längdhopp tillämpas hoppzon för de yngre åldrarna. Tresteg hoppas ut med valfri fot, första landningen görs på samma fot som uthoppsfoten (steg 1=enbenshopp), andra landningen görs på andra foten (steg 2=mångsteg/benbyte) och tredje landningen sker i hoppgropen, precis som i längdhopp.
Tresteg börjar bli mer vanligt på tävlingar från och med 12 års ålder. Antalet hopp är enligt samma principer som längdhopp.
Höjdhopp
Höjdhopp hoppas med s k floppstil. Andra kända stilar är bl a saxstil och dykstil. Vid tävling förekommer idag i princip ingen annan stil än floppstilen. I höjd används glasfiberribba och landning sker i mjuk höjdhoppsmatta. Upphoppet måste ske med en fot.
Varje tävlande har tre försök per höjd. Tre rivningar på samma höjd innebär att tävlingen är över. Höjningsschema vid tävling fastställs av tävlingsledningen, men normalt 5 cm i början på tävlingen för att senare höja endast 3 cm åt gången.
Stavhopp
Reglerna för stavhopp är snarlikt höjdhoppet. En stor skillnad är dock att en stav skall tillämpas.
Stavhopp börjar förekomma på tävlingar från ca 12 års ålder.
Kulstötning
Kulstötning görs inom en s k kulring. Övertramp markeras med en upphöjd planka. Det är tilllåtet att sätta foten mot plankan, men inte på eller över plankan. Det är viktigt att den tävlande efter avslutad stöt går ur kulringen från mitten av ringen och bakåt.
Kulan läggs i handen, vid fingerroten, och sätts mot halsen. Det är inte tillåtet att kasta iväg kulan, varför kulan måste stötas/tryckas ut från halsen.
Antalet stötar vid tävling kan variera beroende på beslut av tävlingsledningen. Normalt stöts tre försöksstötar, och därefter får de åtta bästa göra tre finalstötar. Vissa ungdomstävlingar kör ingen final, utan istället stöter de tävlande tre eller fyra stötar.
Vanliga stilar är s k glidstil eller rotationsstil. I de yngre klasserna stöter oftast de tävlande med glidstil (hoppstil) eller stillastående.
Kulvikt är 2 kg upp till P11 resp F13, 3 kg upp till P13 resp F17.
Bollkastning
Ska kompletteras
Spjutkastning
Ansaten påbörjas på särskild ansatsbana och spjutet kastas ut på gräsmatta. Övertramp markeras ofta med målad, decimeter bred linje i ansatsbanan. Spjutet måste landa med spetsen först.
Kastet måste dessutom hamna inom den s k kastsektorn (strutformad sektor med utgångspunkt från övertrampslinjen). Antalet kast är upplagt på samma sätt som kulstötningen.
Spjut förekommer på tävlingar från ca 12 år. Vikt: 600 g. Rotationsteknik tillämpas (1,5 varvs rotation).
Diskuskastning
Utför i ring, snarlikt kulstötningen. Dock med bur/nät som skydd för sneda kast. Kastet måste dessutom hamna inom den s k kastsektorn (strutformad sektor med utgångspunkt från diskusringen). Antalet kast är upplagt på samma sätt som kulstötningen.
Diskus förekommer på tävlingar från ca 12 år. Vikt: 600 g. Rotationsteknik tillämpas (1,5 varvs rotation).
Släggkastning
Utför i ring, snarlikt diskuskastningen. Dock med bur/nät som skydd för sneda kast. Kastet måste dessutom hamna inom den s k kastsektorn (strutformad sektor med utgångspunkt från släggringen). Antalet kast är upplagt på samma sätt som övriga kastgrenar.
Slägga förekommer på tävlingar från ca 12 år. Vikt: följer kulvikt. Rotationsteknik tillämpas (2-4 varvs rotation). I yngre klasser kan träning ske med slungboll eller barnsläggor.
Stafettlöpning
Ska kompletteras