De tionde europeiska mästerskapen för transplanterade och dialyspatienter ägde rum på Cagliari (Sardinien) den 17-24 Juni 2018. Sammanlagt deltog ca. 25 nationer och ca. 470 tävlande hade anmält sig till spelen. England och Tyskland hade tillsammans mer än hundra deltagare. Men också mindre länder som Irland, Ungern och Finland hade ett stort antal tävlande detta år. Sverige hade bara en deltagare. Undertecknad - levertransplanterad - fick ta på sig rollen att vara Team Manager och team i en person. Och min fru - Annette Surdmann - var det svenska lagets officiella supporter. Eftersom jag bor i Tyskland och också deltagit i de tyska mästerskapen hade jag också ett stort stöd från det tyska laget, åtminstone så länge motståndarna inte kom från Tyskland.
Cagliari
-----------
Cagliari liger på Sardiniens sydkust, har ca. 150.000 invånare och en lång och interessant historia. Cagliari grundades flera årtusende före kristi födelse. Staden har flera fina sandstränder. Under spelen var vädret mycket vackert med temperaturer på ca 23 - 30 grader.
Organisation
------------------
Spelens lokala organisatörer visade ett stort engagemang när det gällde att organisera bra spel. De fick stöd av den europeiska organisationen (ETDSF) och av organisatörer av tidigare spel. Teemu Lakkasou, som framgångsrikt organiserade spelen i Vantaa för två år sedan hade i detta sammanhang en central roll.
Stämning och deltagare
---------------------------------
Spelen i Cagliari var präglad av en mycket trevlig stämning mellan deltagarna. Även om många tävlande har förberett sig intensiv inför spelen och kämpar om medaljerna så rör det sig om en positiv konkurrens. Det är tävlingar där alla vet att var och en deltar med olika förutsättningar. Eftersom jag var enda svensk deltagare var det naturligt att jag umgicks med deltagare från andra länder. Det är alltid interessant att höra vad de olika tävlande har genomgått. Och vi alla är glada över att vara tillräckligt friska för att kunna deltaga och ibland prestera riktigt bra resultat.
Sportlig förberedelse
-----------------------------
November 2017 sprang Annette och jag ett marathon i Florenz. Därefter och framför allt under vintermånaderna sjönk motivationen att träna. Våren var präglad av förkylningar och av en sträckt vad. Jag kunde därför börja träna först i mitten av april – ca. 5 dagar/vecka – främst löpning och simning. Utöver det ägnar jag mig åt styrketräning/workout. Jag kan rekommendera fitnessblender.com. Här finns träningsprogram på olika nivåer och med olika träningsmål.
För mig är den förberedande träningen en central del av spelen. Inför världsmästerskapen i Newcastle nästa år tänker jag börja träningen mycket tidigare, kanske redan i september detta år.
Tävlingarna
-----------------
På måndag morgon började mini marathon. Sträckan på 5 km uppnåddes genom att vi sprang sex rundor i en av Cagliaris förorter. Loppet var framför allt psykiskt ansträngande. På grund av värmen funderade jag på att avbryta efter tre rundor. Men lyckades komma i mål och hamnade i min åldersgrupp (50-59 åringar) på en silverplats. Vinnaren från Storbritannien – Simon Perkin var oslagbar och hamnade sammanlagt (alla åldersgrupper) på tredje plats!
Nästa dag (tisdag) deltog jag i simningen, 400 meter fristil, och lyckades även här ta en silvermedalj i min åldersgrupp. Men kanske viktigare än silvermedaljen var att jag inför cyklingen på onsdag låg på första plats i den virtuella triathon-tävlingen. Virtuell triathlon betyder att tiden för de enstaka grenarna (5 km mini marathon, 400 meter simning/fristil och 20 km cykling) adderas ihop. De bästa deltagarna får en medalj i denna ”virtuella” gren.
På torsdag gick cyklingen av stapeln. Onsdag kväll kunde jag hämta min hyrcykel. Det rörde sig om en karboncykel i perfekt skick. Ca. klockan 11:30 gick startskottet. Jag kämpade för att vara med i klungan för att inte förlora tid gentemot de andra deltagarna i den virtuella triathlontävlingen. De flesta deltagare är specialiserade på cykling och därför är tempot mycket hårt. Det gäller att hänga med på de ryck som de bästa cyklisterna gör efter snäva kurvor eller inför uppförsbackar. Mellan rycken kann man rulla på lugnt i vindskuggan av andra cyklister. Mitt mål var alltså att får en tid som skulle ge mig förstaplatsen på den virtuella triathlon. Och det gick vägen!
På fredag och lördag deltog jag i 400 och 800 meter löpning. 400 metersloppet sprang jag på en bra tid men hamnade på en otacksam fjärdeplats bara 12 hundradelar efter Nehar Nurlu från Tyskland. På lördag lyckades jag vinna över Nehar på 800 metersloppet. Tyvärr förlorade jag mit Simon Perkin från Storbritannien som gjorde ett ryck efter 400 meter. Ser fram emot att träffa Nehar och Simon i Newscastle nästa år.
Under mästerskapen kunde man välja maximalt fem grenar. Utöver simining, cykling och friidrott erbjöds bågskytte, petanque, darts, badminton, tennis, golf, bowling och bordtennis se http://www.cagliarietdsc2018.it/.
Medial verksamhet
--------------------------
Mästerskap för transplanterade och för dialyspatienter är ett utmärkt sätt att höja uppmärksamheten kring de positiva sidorna av organtransplantation. Jag har därför lagt ner mycket tid på social media.. Ni kan även i framtiden följa oss på twitter (twitter.com/transplantswed1) och instagram (instagram.com/transplant_sweden/) och naturligtvis som tidigare också på facebook.
Facit
------
Jag kan inte föreställa mig en bättre semester än att delta i europa och världsmästerskapen för transplanterade. Utöver tävlingsmomenten och förberedelsen inför tävlingarna är det mycket berikande att vara tillsammans med deltagare med olika öden som alla kämpar tillsammans. Jag älskar det internationella utbytet och har alltid kunnat upptäcka nya länder och regioner. Samtidigt höjer man uppmärksamehten kring organdonation!
För de närmaste åren kommer följande spel att äga rum:
- Världsmästerskapen i Newscastle, 27-24 augusti 2019 se http://worldtransplantgames.org/
- Europamästerskapen i Dublin, 2020
- Världsmästerskapen i Houston 2021
- Europamästerskapen i Oxford 2022
Jag ser fram emot att träffa er i Newscastle! Låt oss visa de andra länderna att Sverige också har transplanterade som är sportligt aktiva.
Lars Santesson