Referat: Sjövalla FK - Härryda IF

Derbydags! Det var första gången för mycket, men också en hel del saker som var sig likt! Härryda har inlett seriespelet med en imponerande 9-0 vinst mot Härlanda, och 2-2 mot SG Ruddalen. Derbystatistiken sedan 2021 lyder 1 vinst för Härryda, 2 oavgjorda och 2 vinster till Sjövalla, och en hel del minnesvärda duster och så även denna gången hos två lag som på senare åren spelat riktigt bra. Samlingen inleds med lite myzzz-musik signerad André L, Kappe som kommer i kavaj, Mikael A trots en fågelväg på 200m alltid väljer en omväg och Fieker som efter många hårda duster snart mer liknar en mumie än en målvakt (Och nej, det har inte med hand legendstatus och ålder att göra, utan mer hans uppoffrande spelstil:). Här kommer den första 'första', nämligen att med oss på samlingen har vi två juniorer blott fyllda 16 år, vilket är ett överbetyg till våra ungdomslag och även Theo och Axel som var med oss, som sett riktigt bra ut på träningar. Kuggen Hasse är hemma efter att ha dragit på sig någon form av halsont och feber (Läkaren i mig säger att det är 'kissing disease', så klubben har självklart satt restriktioner på gubben inför kommande seriematcher som sig bör!). Men vi ställer upp med en riktigt bra trupp för dagen. Något som däremot är sig likt är att Härryda vid varje möte missar att vi också spelar i grön-vitt, och därmed får vi i sedvanlig tradition (och såklart för att vara lite schyssta) spela mot dom i svart-rött. Det vi vet, men inte Härryda, är att vi har osedvanligt bra statistik i dessa matchkläderna, närmare 100%, vilket gör att det närmare känns som att sätta på sig en stålmansdräkt (såklart!). Härryda sätter upp sin VEO-kamera, tar på sig sina pulsvästar och matchen blåses igång! Jag har blivit uppflyttad till forwardsposition, och redan från början märks den totala förvirringen hos motståndet (Jag har ju spelat mittback tidigare matcher, och bara fått gå offensivt när vi behövt göra mål men har idag petats av 'större talanger';). Bako som laddat för otaliga duster står frågandes och Emil(c) frågar om coach Philip inte tänkt lite snett här. Och som dom fick rätt, ibland undrade jag själv vad jag gjorde där upp och det kändes lite ovant. Det som kändes ovant för mig, kändes dock desto mer vant för laget, och vi rullade igång med många goda intentioner. Det är bra spel för båda lagen, där det böljar lite fram och tillbaks. Tyvärr skadar sig Bako i en närkamp relativt tidigt, vilket alltid är tråkigt då det är en duktig och go spelare att möta. Här noterar jag att han spelar med två olika skor, och efter en snabb analys undrar jag om det kunde ha något med saken att göra? Nåväl, tråkigt hur som. Vi kör lite överbelastningövningar och Mike kommer runt på kanten ett par gånger och gör finfina inlägg, något som vi i mitten kanske borde förvaltat bättre. Elias visar att hans massiva gluteusmuskulatur gör att han måste luta sig bakåt och bränner ett rikitgt fint inlägg från säkert...2,5 meter... Även Arshya visar prov på sina bristfälliga avslut och har två finfina lägen, men det vill sig bara inte. Emil(c) i Härryda tar inspiration från mig och visar att han som mittback också vill spela striker, och lurar offsidefällan efter hörnan och piruettsnurrar en nick i ribban. Vår backlinje är riktigt lugn och trygg, och fortsätter rulla på beställning med ett varierat spel (Ett stort minus på tryggheten är kanske Mikaels 5 sekunder av temporär hybris där han som sista man drar både en eller sju gubbar. Men vi kan ju lita på honom, han ser ju typ ut att ha kontroll på vad han gör... ibland...). Mitt upp i alltet mår Elias mindre bra, och tvingas byta. In kommer Axel, och gör debut i seriesammanhang. Och vilken debut det blir. Löpkapacitet, en trygghet med bollen och konstant spelbar kombinerat med en enkelhet i sitt spel visar det sig att detta skulle leda till något man inte kan kalla annat än coachseger (Axel i sig och att Elias bytte självmant var helt klart coach... hela vägen...). Simon B har några riktigt farliga djupledslöpningar, och det känns som att vi går till halvlek med en första halvlek i positiv favör, men mot ett duktigt Härryda särskilt vid fasta situationer. Andra halvlek blåstes igång, Theo vår andra junior har nu entrat planen, och visar också att det var rätt beslut att coach skickade ut undertecknad till bänken. Energi, fart och otroligt fina fötter i uppspelsfas gör att Theo kommer in bra som forward tillsammans med Simon B och Kappe. I minut 63 får vi dock en kalldusch där deras väldigt duktiga #8 först skjuter på täckande spelare, för att sedan skjuta in returen. Jag skulle uppskatta att skottets ljud uppnår en hastighet av mach 2-3, dvs någon stans runt 1000m/s. Låter rimligt tyckte backlinjen också, och Fiekers nervsystem hinner inte ens reagera (inte ens dom sylvassa reflexerna;) förrens bollen sitter i nätet. Otroligt fint mål och en otroligt fin soloprestation. Reprimanden kommer dock väldigt fort, där vi tre minuter senare får straff efter en bra pressekvens där vi vinner bollen högt och jag 'ska bara ta bollen till vänster på min sylvassa vänsterfot' när Härrydaspelaren lägger ut det långa benet och tar med mitt stödjeben i samma veva. Inte så mycket att säga, mer än straff. Kappe stegar upp, visar att tisdagens strafftävling inte var för inte (Mohammad lämnade WO när dom bara var två kvar, och Kappe tog hem segern!), och dunkade den stenhårt i mål. 1-1. Otagbart och momentum. I minut 72 har vi sedan hörna, och efter lite 'pinball' där Axel både nickar och sedan får skjuta in returen, gör han sitt första (av många) seriemål för Sjövalla, 2-1. Grattis Axel, välförtjänt! Några minuter senare så uppmärksammar Kappe att målvakten är långt ute, och lobb-skruv-chipp-skjuter in bollen i mål från halva halva plan. Väldigt uppmärksamt, väldigt snyggt och väldigt 3-1! Nu blir det lite ställningskrig, där Härryda krigar på och vi slappnar av lite (backlinjen spelar dock fortsatt väldigt lugnt och drar sina gubbar som sista man mer som regel än undantag. Mikael A fintade ner någon gubbe så att han, om vi sålt korv och haft läkare, hade varit där till etthundra procent:). Den rutinerade räven Eldar visar prov på sin målfarlighet och nickar svävandes in ett inspel från kanten i den 82 minuten. 3-2 och kanske mer spännande än det borde, men man måste ju bjuda till med en stor tillrest publik! Någonstans vid 3-1 är det ett 'stort engagemang' bland Härrydatränarna och inte ens konorna för den tekniska zonen är fredade och ryker all världens väg, blandat med att vara en tolfte man och kantspringare inne på plan med många 'uppmanande ord' (läs: skrikande, primärt på rättskiparen). Energi i all ära, men kanalisera den rätt. Theo vill inte vara sämre än Axel, man skulle kunna tro att det handlar om målprotokollet, men det handlade bara om att hamna i 'protokollet' och han tar ett taktiskt guld i 85e. Det var det sista som hände, och ytterliggare ett härligt derby var till ända där vi drog det längsta strået! Ost och fralla!!!!! Fotboll A-Lag 0kommentarer

Referat: Sjövalla FK - FC Heden

Startskott och seriepremiär! Efter lite väderdebakel där jag och planskottaren 'gjorde en deal' (eller tja, jag frågade väl mest om han skulle skotta planen när jag träffade hnom och han svarade ja, men det kändes som en bra deal ändå!). I vanlig ordning fungerade inte ljuset i omklädningsrummet, vädret kunde varit bättre osv osv. men Sjövalla Ultras i form av den för dagen icke-spelande Jocke, coach Paul och pappa Mojje gjorde det ändå några grader varmare i Sjövallahjärtat med sina sånger och gliringar. Men annars var det väldigt kallt, Mikael A spelade med mössa och vantar trots predikan i omklädningsrummet att det hade minsan aldrig gjorts! Mike hade å andra sidan sedvanliga femtonlagersprincipen, mer redo för skidbacken än för en fotbollsmatch. Man kan säga att vi tar tag i taktpinnen. 1-0 görs av John i den andra minuten enligt skolboken, och här kändes det väl som det skulle bli en positiv match. Men inställning slår ju klass, eller i detta fallet så gjorde iaf inställningen hos FC Heden att det blev ett likaresultat. Vi spelar bollen väldigt fint och Heden har svårt att hänga med, och har väl rätt många chanser att utöka ledningen och borde kanske till och med stängt matchen redan i första. Men det vill sig inte ritkigt, och Heden har några chanser efter mina felpass;) Vi vet att deras för dagen #18 Kim har en fin fot och har gjort två drömmål mot oss tidigare, men denna gången tog Fieker i målet ner en av hans drömträffar, en vobblandes boll efter frispark, med bröstet. Snyggt! Simon B slingrar sig loss några gånger och rullar bollen tätt utanför, vi gör ett klapp-klapp spelsmål där tyvärr vi är offsida. I andra halvlek gör vi några byten, och det blir viss temposkillnad hos oss med lite ovana. Heden gör 1-1 i 49' där dom står tre man fria efter en andraboll och får göra i stort sätt sten sax påse vem som ska skicka in den i nätet. Det här med 'att hålla sin gubbe' glömdes bort för någon sekund av oss och det straffar oss. Nu är spelet lite jämnare, och Heden kommer till sina chanser, vi kommer till våra, men det är absolut inte den utskåpningen som i första halvlek. Ultras skanderar vidare på sidlinjen, där man verkar lite uppgivna på Hedens ibland otroligt teatraliska förmåga (vilket jag fullt ut förstår, ibland var det lite tragikomiskt:). Jag lyckas reparara några av mina 350 felpass i matchen genom att 'öra' in en fin hörna från André(?), 2-1 och medvind. 2-2 görs sedan efter bolltapp på egen planhalva och en fin sekvens från Heden där bland annat en klackskarv var involverad. Efter detta gör vi några byten och höjer väl tempot lite igen, men någonstans här upplever jag att vi som lag är rätt nöjda med ett lika resultat. Något jag personligen aldrig kommer att förstå, men vårat kroppsspråk och kämparglöd visar. Vi har bud på ett par fina chanser till, men det vill sig inte riktigt. Spelare faller som furor och skriker kramp, som sig bör första seriematchen, och jag gör en 'livräddande insats' på Hans som enligt egen utsago har kramp 'överallt' vilket är förståligt med tanke på antalet löpmeter. Stor besvikelse efter matchen såklart. Heden är ett bra lag, men denna matchen ska vi vinna. Kollektivt får vi nog gå tillbaks och grubbla lite, vi har åter förtvivlat svårt att stänga matcher och att göra mål, väldigt likt föregående säsong. Men det är bara början av säsongen och besvikelsen är väl nyttig, vi vet att vi kan otroligt mycket bättre och nu är det upp till bevis! På sedvanlig manér kommer Philip in full vinterjackemundering in i bastun (som är närmare 90 grader), sätter sig på översta 'hyllan' och tar matchanalysen där. Man skulle kunna tro att han är på väg till någon invägning i boxning, om man inte känner Philip då förstås:) Vasaloppet två gånger inom en vecka säger något om hans dediktering och inställning! Ost och fralla, nu gör vi mål, alla! Fotboll A-Lag 0kommentarer

Referat: Johannebergs IF (D7H) - Sjövalla FK (D6H)

Efter en resultatmässigt 'mindre bra' (i brist på andra ord) försäsong mot kanske lite väl hårt matchande var det äntligen dags för ett rimlig motstånd i Johannebergs IF (D7H) som åkte ur vår serie förra året och som central klubb (eller, lag från civilisationen som dom beskriver sig när dom beger sig ut till 'landet' och Djupedal;). Redan i omklädnignsrummet märktes att det var ett koncentrerat gäng som ville vinna. Man diskuterade till och med hela vägen ner till om det var modetrendigt med svarta strumport till gröna shorts och vit tröja (Vilket det i slutändan i sann konsensus beslutades att det var). Det temporära ljusfrånfallet (söndriga lampor) fixades på föredömligt sätt av lagets elektriker Lundin genom att' jbara slå på det lite'. Philip gick igenom taktiken med järnhand (och en taktiktavla mätandes ca 20x20cm i brist på annat), och vi övriga lyssnade spänt. Jakob vår skadade målvakt visade direkt på uppvärmningen att han egentligen bör spela forward med kliniska avslut (Synd bara att vi skulle värma upp målvakten då... kanske inte döda hans ego). Det pratades högt och ropades högt vid tempospel och känslan var bra, där vi skall genomfröa matchen genom att sätta vårat inövade spel. När matchen blåstes igång så var det två offensiva lag som tog fart. Och det var väl ganska uppenbart rätt tidigt att deras 'one man army' i form av en duktig #9 mot en inte så fullt vältränad eller ihopspela backlinje skulle bli en tuff batalj. Redan efter 5' rakar Sternvik in en retur på en målvakstavla (eller, jag vet inte om man får kalla det målvaktstavla om det är en utespelare man ställer i mål, men men, hans position var iaf målvakt;). 1-1 kommer i 7' där deras #9 dansar lite tango med vårat försvar och rutinerade Mikael tappar tålamodet och kör en riktigt klassisk glidtackling (med missar boll). Visslan ljuder, straff. Säkert osäkert sätter #9 den via Fiekers händer och i mål. 1-2 kommer 10' när Kappe gör något riktigt snyggt som jag inte kommer ihåg och dunkar in den. Spelmässigt är det lite fram och tillbaka, Johannerberg har en klar spelidé, vi har ett klart spel. I 22' minuten gör lokalsonen Elek 2-2 efter en fin avslutning och upprullning. Det är annars en match med många chanser vilket är kul, undertecknad hinner köra 20 minuter i första halvleks som forward och hinner missa två givna mål vilket inte är illa! På andra sidan planen fortsätter deras #9 sina 1v5 raider och har några fina chanser där Thomas står ivägen (Står är rätt ord, avsluten tenderade att gå rätt mycket på Thomas kroppshydda/positionsspel;). 2-2 står sig i halvlek, där Johanneberg som vanligt har välidgt mycket inställning och deras #9, medan vi känner oss trygga i att vi överlag är ett bättre fotbollslag och har en växel till.). I andra halvlek växlar vi upp lite och sätter våra spelare på mindre experimentella platser (Exempelsvis Sternvik som wingback, nu är han fast där för alltid!). 2-3 kommer när Elias i 52' behärskat knorrar in den i bortre efter en fin bollbrytning högt upp i banan. Johanneberg är trötta, och vi trummar på. Här någonstans har Philip fått nog med att jag sumpar sjukt många målchanser och byter ner mig till mittback. Hörnstatistiken är väl vid det här laget 15-1 eller liknande, vilket till slut också skulle resultera i ett mål. Hasse går i 78' upp och gör sitt första mål i Sjövallas ädla färger, grattis och PÅ TIDEN kan vi som spelat med honom säga efter några 'mindre kliniska avslut' föregående säsong, haha). 2-5 och 2-6 rullar välförtjänt på genom Kappe och Simon B, för att sedan Johannebergs #9 gör en soloraid och spelar in den till lagkamrat och öppet mål, 3-6. Alltså Sjövalla 6, Johannebergs #9 3-typ så! Kul för dagen att vi gör många byten och roterar väldigt mycket spelare, där väldigt många gör det väldigt positivt och skapar en bra huvudvärk för coach Philip (ett minus i att Akar klarar av 4 minuter då, men det var positiva 4 minuter!O_o). Vi har en bra inställning och hittar ofta bra rytm i spelet, vilket är kul att se! Vi kan finslipa lite defensivt, men har manen backlinje bestående av 3 gubbar som gillar att dribbla som siste man så kanske man får ta det ibland. Hasse solklar MoM, inte som vänsterback, men som inntermitt!!! (Hint). Nu ser vi fram emot en träningsvecka och Tollered på söndag! Ost och frallá, Hasse Dybala! Fotboll A-Lag 0kommentarer

Visa fler nyheter