Kvartsfinal och en fantastisk upplevelse på Gothia Cup!

En underbar vecka med Sturpens bästa tjejer på Gothia Cup 2017 Glädjetårar hos både barn och tillresta supportrar. Tårar i förtvivlan och frustration. Ägg som kastades mot sjungande Sturpen-tjejer. Invigning med DJ Herzberg och tyskar i perukar...och så maskande och skrikande kinesiskor på det. Och just det, såklart lite bad, minigolf och grymt häng i gympasal också. Det var verkligen en vecka som innehöll allt och lite till när Göteborg & Gothia Cup hade äran att få sitt första besök av Stureby F-05. 29 förväntansfulla spelare och ledare på resa Det är långt ifrån en självklarhet att alla är beredda att anpassa semesterplanerna helt efter barnens fotboll och därför är det ingenting annat än fantastiskt att HELA TRUPPEN, dvs 23 tjejer utan att tveka valde att sätta kurs mot Göteborg mitt i juli-semestern för sitt första besök på Gothia Cup. Som ledare går det inte att känna annat än både ödmjukhet och stolthet inför denna fantastiska uppslutning och vi är verkligen ödmjuka inför alla föräldrars engagemang i sina barns fotboll. Det gick verkligen att ta på förväntningarna och stämningen inför avresa hos tjejerna, och laddningen var inte mindre hos de fem tränarna och den fantastiska sommarledaren Anette som i vanlig ordning valde att ägna en semestervecka åt att hänga med Sturpens finest. Resan i de sponsrade minibussarna och ett par bilar flöt på snabbt med obligatoriskt första stopp vid Nyköpingsbro, "Här tog vi bild när vi vann Giff-cupen", fotografering av en jättepotatis och mycket garv åt ortsnamnet "Köttkulla". Väl framme checkade vi in i en väl tilltagen gympasal - inte alls fel när 29 personer ska samsas i fem nätter. Vi kunde med fördel också nyttja ytorna till att sprida ut storsnarkarna på olika platser i lokalen - Rättvist ska det ju vara! Att det fanns ett stort fotbollssug var heller inte svårt att konstatera - Direkt efter uppackning var ett gäng tyska 15-åringar utmanade på match av en svärm tjejer från Söders Blå, och självklart gick tjejerna segrande ur striden på skolgårdens lilla konstgräsplan. Invigning - Vad hände med Björn Skifts och vem kastade äggen? Måndagen bjöd sovmorgon till 8.30 men de allra flesta var redan uppe till frukost vid sjutiden. Kanske var det nerver och förväntan inför de första matcherna på förmiddagen som spelade in. Matcherna återvänder vi till senare i den här texten, men måndagen innebar ju också en av de stora höjdpunkterna vid sidan av planen i Gothia Cup - Invigningen på ett fullsatt Nya Ullevi. Iförda Sturpen-overaller fyllde vi en spårvagn och tågade sedan den sista biten mot Ullevi. Sturpen-sångerna ekade och det var ingen tvekan om att Söders Blå nu var på plats. Inne på arenan kunde tjejerna häpnas över såväl övertaggade tyskar i peruker som Islands vulkan-klapp och den mexikanska vågen. Många var så fascinerade att de knappt uppfattade den temporära lättnaden i kosthållningen när popcorn i rimliga mängder tilläts på läktaren. Förutom inmarschen och presentation av de över 80 deltagande nationerna så hade Göteborg verkligen satsat på toppartister när DJ Herzberg hade lämnat alla sina vanliga spelningar på pizzerian i Partille för att istället stå för underhållningen på Ullevi. Några av de äldre ledarna i truppen längtade högljutt efter Björn Skifts men tjejerna var supernöjda när Youtube-fenomenen(?) Oskar & Gustaf körde sin hit "Swedish fika". Sluga som vi är lämnade vi invigningen en stund innan slutet och tog oss till närmsta hållplats för att ta spårvagnen hem till skolan. På hållplatsen utbröt ett spontant sång-battle mot ett glatt sydafrikanskt pojklag. Sturpen-tjejerna ledde klart på poäng när kampen plötsligt avbröts av att fem-sex ägg kastades mot oss från någon av balkongerna på andra sidan gatan. Som tur var missade dåren sitt mål med ett par decimeter och vi kunde glatt ta oss vidare hemåt. Turneringen - Olika utmaningar och resultat för våra två lag Vi är extremt stolta över att vara ett lag där alla spelare alltid är lika välkomna oavsett varför man vill vara en del av Stureby SK F-05. Under Gothia-veckan har vi passat på att ha utvecklingssamtal med samtliga spelare och kan konstatera att vi har ett antal som drömmer om landslagsspel, andra som vill lära sig så mycket som möjligt och utvecklas, och ytterligare andra som tycker att gemenskapen i laget och att hänga tillsammans utanför planen är det roligaste. Många av de tjejer som har spelat länge har haft en fantastisk utveckling och tillhör också toppskiktet i Sverige, något som bekräftats inte minst av en mängd resultatmässiga framgångar de senaste åren. Att hantera dessa skillnader i såväl nivå som motivation är aldrig enkelt men redan när vi i vintras bestämde oss för att satsa mot Gothia Cup beslutade vi oss för att spela med två nivåindelade lag - vilket sjävlklart också innebar olika typer av utmaningar för våra lag. Lag2 - Efter en riktigt stark inledning tröt orken rejält i slutspelet Lag 2 inledde sitt gruppspel mot Davis Soccer Academy från USA och det var ett rejält taggat Söders Blå som klev in stenhårt i närkamperna och sånär hade gått till halvtidsvila med ledning om de inte blivit bestulna på en soklar straff. När motståndarna istället kunde vända och ta ledningen så blev det till slut istället en 0-4-förlust mot det klart bästa laget i gruppen. I match två mot Öjersjö IF hade samma kampvilja garanterat räckt till tre poäng, men istället föll Sturpen-tjejerna in lite för mycket i moståndarnas tempo och spel. Chanser saknades verkligen inte, men tvyärr slutade matchen med 0-2 i baken. I den tredje matchen var det återigen bra laddning på tjejerna och en fin första halvlek såg ut att sluta mållös, men tvvärr smet 0-1 in precis innan pausvilan. Skam den som ger sig dock och i början av andra satt kvitteringen snyggt. När motståndarna sedan fick en straff efter en tilltrasslad situation och gjorde 2-1 tappade tjejerna såklart lite energi och matchen rann iväg till 1-4. Fjärdeplats i gruppen innebar B-slutspel och det såg länge ut att bli indiskt motstånd vilket såklart hade varit superkul. Tvärr blev det istället hemmaföreningen Azalea som stod på motståndarsidan i 16-delsfinalen. Sturpen-tjejerna som nu dessutom hade drabbats av skador såg rejält slitna ut och det blev aldrig någon riktig match, utan turneriingen var över för den här gången på Kobbens IP. Istället väntade nu bad på en härlig närliggande strand - något som verkligen behövdes i värmen. Vi visste på förhand att det skulle bli en rejäl utmaning för lag 2, men hade såklart förhoppningar om att stanna kvar i turneringen lite längre än vad som nu blev fallet. För att ta oss dit krävs en generellt högre träningsnärvaro för en del av spelarna i truppen, medan andra behöver lägga större engagemang vid sin närvaro på träningarna. Vi ledare tar dock med oss den härliga fighting spirit som visades upp i första matchen mot det klart svåraste motståndet, och än mer den glädje som präglar gruppen. F17 0kommentarer

Spelklart i Göteborg!

En och en halv vecka kvar till starten av Gothia Cup och gräsplanerna på det stora fältet Kviberg ligger redo och väntar på Söders Blå. Sturpens stolthet F-05 lämnar som vanligt inget åt slumpen utan tog idag spårvagnen ut till Kviberg för att inspektera såväl underlag som mått. Gräset rapporteras tätt och jämnt men på överraskningskontot så lutar det kraftigt från den ena långsidan till den andra. Återstår att klura ut ett sätt att dra nytta av denna vetskap...Med glädje kan iaf konstateras att det är standardmåttet 65x45 m som används så det ska finnas gott om plats att lira boll på. Mer information inför avresan kommer inom kort. F17 0kommentarer

GULD i Ersans Pokal!

Tredje gången gillt i Ersan-finalen 2015 var det Boo IS som stod i vägen i finalen och förra året var det Vallentuna som lyckades komma tillbaka och avgöra i sudden death på Älvsjö IP. I år var det dock inget som skulle stoppa ett Söders Blå som kom till spel starkare än någonsin. Efter en rejäl kamp mot ett starkt Värmdö IF kunde pokalen till slut fraktas hem till Sturpen. Sedan oktober har vi fajtats i Ersans Pokal och på nationaldagen var det äntligen dags för den traditionella finalen på Älvsjö IP. Stärkta av att ha gått obesegrade genom såväl matcher i höstblåsten som på ishala planer i mars var det ett mer än taggat Söders Blå som kom till spel i den strålande morgonsolen. Årets finalmotståndare var Värmdö IF, ett bra lag som alltid bjuder upp till tuffa fighter. Dagens match var ändå den första mellan lagen i 9-manna, (en spelform som i sig är rätt märklig men den diskussionen kan vi lämna till en annan gång) så även om lagen känner varandra mycket väl så var det på sätt och vis en ny bekantskap. Det var Sturpen som tog tag i spelet direkt från matchstart och vi var nära att skriva in 1-0 både en och två gånger under den första tiominutersperioden då det var rejäl dominans. Ju längre halvleken gick desto tätare blev dock Värmdös försvar och så småningom övergick matchen mer i kamp på mittfältet än skönspel. Halvleken slutade också mållös, men känslan var mycket god inför den andra halvlkeen. Den andra halvleken blev slutet av den första ganska likt. Merparten av spelet var förlagt till Värmdös planhalva, men vi såg också ett lite mer stressat passningsspel än normalt från Sturpen-hjältarna. De gånger som spelet kunde lugnas ner och bedrivas metodiskt skapades också flera fina chanser men närmare än stolpträffar ville det inte bli. Bakåt var det rätt lugnt och tryggt matchen igenom när hela laget hjälptes åt fint att stoppa Värmdös starka och snabba kontringsattacker, och de skott som slapp igenom från långt håll vålllade heller inga större bekymmer för en trygg Emma längst bak. 0-0 stod sig tiden ut och en förlängning om 2x5 minuter vidtog. Mönstret från tidigare i halvleken kvarstod och med en minut kvar av matchen var vi nog många som var säkra på att det skulle avgöras efter en fin soloprestation som renderade i ett friläge. Oturligt nog för vår del smet det fina avslutet dock någon centimeter utanför stolpen och straffar fick avgöra den här gången. Straffläggning är långt ifrån någon ovan situation för Stureby-tjejerna. Vi har varit i det här läget fler gånger än vi kan komma ihåg och som av en händelse så har vi faktiskt nött lite straffar de senaste veckorna för att bygga trygghet i sådana här situationer. Just tryggheten hos skyttarna i kombination med en riktigt bra straff-keeper blev också avgörande när segern skulle bärgas. Vilt jubel och tillhörande hissande av målvakt vidtog innan Rebecka som var kapten för dagen fick lyfta sin första SSK-buckla till skyn med lagkompisarna. Det tål att sägas hur många gånger som helst - Ni är helt fantastiska tjejer, och det är en glädje att få träna er och se er lira så fin fotboll så ofta. Frågan är dock om inte Morgan stod för dagens prestation när han tryckte igång klacken på läktaren i andra halvlek när det som bäst behövdes ny energi. Idag hade alla del i segern - både de som var på och utanför planen :-) Stort tack till dagens motståndare Värmdö IF för en spännande och bra match - alltid riktigt kul att möta er! Tack också till arrangören Älvsjö AIK för ett fint arrangemang. Forza Sturpen! F17 1kommentar

Ungdomsfotboll när den är som bäst!

Ibland blir man bara så genuint glad - Stort tack till Tullinge P-05 för grymt spel och attityd! Vi lämnade Brantbrinks IP lite molokna igår då vi inte alls var nöjda med vår prestation i matcherna den här helgen. Helt underbart då när detta meddelande dök upp i vår gästbok och fick oss att komma ihåg vad ungdomsidrott handlar om - att utvecklas, ha roligt och kämpa stenhårt tillsammans med både med- och motspelare! Det är med ny energi och glädje vi går till träningen ikväll tack vare att det finns så fantastiska ungomsledare som i Tullinge P-05! Se meddelandet nedan: Hej F05! Vill först tacka för den trevliga matchen mot er på Brantbrink i söndags. Riktigt kul att se er ta för er på planen, både fysiskt och spelmässigt. Våra killar var sjukt imponerade av er teknik och spelförståelse trots att siffrorna rann iväg, kanske inte helt rättvisande. Kändes som om vi hade en hel del stolpe in i denna match. Ni bevisar verkligen att med rätt träning och rätt mental inställning så är det ingen skillnad mellan killar och tjejer i denna ålder. Ni är grymma! Ni kommer att gå långt inom fotboll, både individuellt och som lag tillsammans! En av era tjejer blev i en kamp på planen skadad. Vi hoppas att hon inte blev allvarligt skadad och att hon är snart på benen igen. Det är alltid lika tråkigt när det händer. Vi vill spela tufft men på ett schysst sätt och det var absolut inte något syfte att skada henne. Hälsa laget från oss i Tullinge P05 och i synnerhet ett stort krya på sig till tjejen som blev skadad. Mvh Benny Slotteborn (Huvudtränare i P05) F17 2kommentarer

En femteplats i slaget om Norden!

Små marginaler i Girls Invitational Cup! Det blev en påskhelg där vi fick se ett Sturpen med många olika ansikten. Nästan uteslutande tajta matcher där vi bjöds på allt från riskminimering till målchanskavalkad och fysisk kamp resulterade till slut i en femteplats när några av Nordens bästa lag gjorde upp i Girls Invitational Cup i Nacka. En avvaktande start... Cupen inleddes på fredagen med match mot NJS från Finland, ett lag som på förhand tippades vara den största utmanaren till Söders blå i kampen om gruppsegern. Finska lag brukar alltid vara starka, strukturerade och välorganiserade, och NJS var heller inget undantag från den regeln. Möjligen var det lite premiärnerver, men kanske bidrog även lite feg coaching till att de vanligtvis så offensivglada Stureby-tjejerna kom ut och bjöd på riskminimering på hög nivå. Försvarsspelet satt som en smäck och bollen rullades många gånger fint inom laget, dock utan att egentligen hota i djupled. Då motståndarna också verkade nöjda med en oavgjord start var det inte direkt så att publiken hade alltför mycket att njuta av - såvida man inte älskar italiensk 80- och 90-talsfotboll. Trappatoni skulle varit mycket nöjd med den chansfattiga tillställningen. ...följdes upp av en mängd målchanser och offensivlusta I den andra matchen ställdes tjejerna mot arrangören Boo FF och inför matchen lades tonvikten på att våga vinna, och här var det aldrig något snack. Efter att varit så nära man bara kan vara att göra mål tre gånger om så satte nyförvärvet Rebecka till slut sina första två mål i Sturpen-tröjan och däremellan fick vi även se ytterligare två fina mål. 4-0 i en match som kanske borde slutat med det dubbla om vi ska vara lite petiga, men effeI ktiviteten var inte helt på plas. I den sista gruppspelsmatchen väntade sedan överraskningen IFK Kalmar i en avgörande kamp om gruppsegern. Kalmar hade besegrat Boo FF med 2-0 och NJS med 1-0 så vi visste såklart att det skule bli en tuff match. De hade å sin sida studerat oss noga innan matchen och valde att sätta försvarsspelet främst mot de spelskickliga Stureby-tjejerna. Det gjorde de också med en äran - Bollinnehavet var väldigt stort men det skulle visa sig mycket svårt att dyrka upp det täta Kalmar-försvaret, och med vindsnabba spelare fanns det också alltid risk för kontringar. I slutskedet skapades ett par riktigt heta lägen där den resliga Kalmar-målvakten fick använda hela sin räckvidd för att parera, och matchen slutade 0-0. Efteråt överöstes vi med beröm av Kalmars ledare för vårt sätt att spela - Alltid roligt! Från vår sida är det hatten av för ett fantastiskt försvarsspel. Fotboll går ut på att göra mål - och så länge man inte släpper in några så förlorar man inte heller. Vilket Kalmar sedan skulle bevisa vidare i A-slutspelet när de spelade 0-0 även i de två första matcherna där. För egen del så tar vi med oss att vi måste förbättra viljan i motståndarnas straffområde och ta fler tidiga inlägg och avslut när vi möter så lågt spelande försvar på 9-manna. Marginalerna emot i A-slutspelet I A-slutspelet väntade AIK, BP och Adolfsberg i tur och ordning. Då tjejerna aldrig har förlorat en match på varken 7- eller 9-manna mot AIK var det såklart med stort självförtroende vi tog oss an inledningsmatchen. När domaren satte pipan i munnen saknades kanske ändå lite ödmjukhet vilket gjorde att AIK fick tid på sig att rulla boll ganska ohotat i inledningen. När det kändes som att matchen stod och vägde litegrann så kom ledningsmålet för AIK på ett kanonskott på en andraboll där vi inte riktigt tar det jobb som krävs. En riktig kalldusch blev det såklart innan paus när AIK på sitt andra skott på mål också gör sitt andra mål...0-2 i paus innebar såklart ett riktigt jobbigt läge, men samtidigt så hade vi tron på att det bara handlade om att ta tag i matchen igen. Och i andra halvlek dominerar vi från start till slut. 1-2 kom på straff och sedan arbetar vi stenhårt för att också sätta kvitteringen. Tyvärr vill det sig inte hela vägen, och vi öppnar med en lika förvånande som blytung förlust. I andra matchen mot BP låg därmed pressen på Sturpen-tjejerna att få med sig ett bra resultat för att hålla finaldrömmen vid liv. Vi hade på förhand listat BP som den kanske tuffaste konkurrenten och väl på plats fanns inget skäl att omvärdera den bedömningen. Från tidigare möten i år har vi noterat att ett redan spelskickligt lag har adderat väldigt mycket fysik i sitt spel och vi var därför beredda på en rejäl kamp. Genom att sätta hårt mot hårt från start kunde vi också skapa de klart bästa chanserna i första halvlek, och också få utdelning på ett fantastiskt skott till 1-0. Väl i andra halvek visste vi att det skulle krävas samma hårda jobb för att hålla undan och det såg inledningsvis också mycket bra ut. Kvitteringen kom också rättvist i en andra halvlek där BP tar över mer och mer i takt med att vi tröttnar och inte orkar hålla i bollen och matchen såg ut att sluta oavgjord. I slutminuten kommer tyvärr kallduschen när motståndarna sätter segermålet efter en fin individuell prestation som avslutas med att bollen sätts i öppet mål i en position som åtminstone från vår plats osade offside. Avslutning med fighting-flaggan i topp!/ I och med det snöpliga målet i slutminuten kvällen innan var pallplatserna tyvärr utom räckhåll den här gången, men det var knappast något som höll tillbaka spelglädjen hos våra fantastiska tjejer. Som ledare är det helt underbart att mötas av en sådan otrolig energi när man själv fortfarande ältar gårdagens matcher. Tack tjejer för att ni påminner oss om varför vi håller på med det här - glädjen är ju grunden till allt! Adolfsbergs IK hade på vägen till vår match spelat 0-0 mot både AIK och BP och var för helgen också förstärkta med ett par duktiga överåriga spelare. Inledningsvis tog de också kommandot och det blev återigen en match präglad av kamp snarare än kontrollerat och strukturerat spel. Vi var rejält illa ute ett par gånger i första halvan av första halvlek efter några soloräder av deras starka spelare, men mitt i pressen fick vi till ett riktigt fint anfall där vi fullföljer hela vägen och vi har marginalerna med oss när bollen studsar rätt och vi kan göra 1-0. I andra halvlek lägger vi om spelet litegrann för att täta luckorna och kampen på mittplan fortsätter utan att det skapas några jättelägen åt något håll. I matchens sista minut rinner motståndarna ändå igenom efter ytterligare en kraftfull soloräd men Leia för avgöra med en riktigt fin enhandsparad och vi säkrar därmed en femteplats i turneringen. Vi sammanfattar därmed en helg där vi kan börja med att konstatera att det var många jämna matcher mellan alla lag och att marginalerna är små. Om vi hade hållit i halvtidsledningen i matchen mot BP hade vi spelat final istället för att sluta trea i vår slutspelsgrupp. Vi tar också med oss såväl positiva svar som klara besked om vad vi behöver arbeta vidare med. Grymt jobbat alla! F17 2kommentarer

Visa fler nyheter