• Summering från ringettehelg i Järna, del 2

    Missnöjda spelare samlades efter matchen för ett snack och den missnöjdaste av dom alla – Coach Christian – pekade åter med den respektingivande handen och konstaterade samtidigt att vi inte får bli bekväma bara för att vi leder. Ett konstaterande som tjejerna i sin tur konstaterades hålla med om och efter den borttappade segern fick vi så se ett grymt taggat blått svenskt lag vinna den ytterst prestigefyllda matchen mot Team Sweden Yellow. En tät, spännande match där det gula laget började bäst, men där de blå kämparna sakta men säkert tog över tillställningen och med knappa minuten kvar skickade Mathilda in segermålet 5-4 till lagkamraternas vilda glädje. Efter matchen klev en mycket nöjd ledarstab in i omklädningsrummet och öste beröm över det härliga blå gänget, men delade givetvis ut ett par förmaningar om att äta rätt och vila inför den viktiga avslutande söndagen. Vad vore väl tränarlivet utan förmaningar? :o) Söndag 24 mars kl. 09.10. Undertecknads otvättade V70 stod för transporten denna dag och återigen flöt trafiken utan problem och väl framme var alla tjejer samlade. Under uppvärmningen pusslades laguppställningen ihop, där vi konstaterade backbrist i laget. Saskia fick uppdraget att kliva ner på backen. Något som hon väl inte slog lycko-frivolter av, men hon ställde upp för laget och tog sig an uppgiften på bästa sätt. Semifinalen spelades mot det gula svensklaget och visst hade man på känn att det skulle bli en ytterst jämn tillställning, precis som under lördagen. Men det blå laget ville annorlunda. Nu hade man verkligen vuxit in i spelet och laget ordentligt och ute på isen var det Team Sweden Blue som öste på framåt. Efter första perioden stod det 5-1 på resultattavlan efter mycket fint spel med bra rörelse och ringhantering. Det gula laget lyfte visserligen upp spelet i andra perioden, men bra försvars- och målvaktsspel i Team Sweden Blue såg till att matchen slutade 5-1. Segern firades på bästa sätt, nämligen med ännu en god lunch..den här gången bestående av ris, korvstroganoff och sallad. Under tiden spelade ett antal ringettekämpar från flicklagen en ”uppvisningsmatch”, som blev väldigt jämn och spännande. Kul att se så många duktiga yngre förmågor! Finaldags! Ny match, nya utmaningar. Återigen var det Turun Ringette som stod för motståndet och återigen fick det svenska laget en tuff start. Rappa, aggressiva finska spelare öste på framåt mot bara halvrappa och halvaggressiva svenska spelare. En kombination som inte fungerar i längden och vi hamnade snabbt i underläge. Men, precis som under lördagen så kom tjejerna igång i takt med klockan och båsförmaningar och bara sekunder innan pausvilan prickades reduceringsmålet till 2-3 in. Anade vi lite nervdaller hos finskorna och var det inte ovanligt tyst…eller åtminstone ovanligt mindre högljutt från finska coachlägret vid det läget? Ett snabbt, taktiskt snack i periodpausen ägde rum, där tjejerna uppmanades att åka mer skridskor och hjälpa varandra. Tyvärr fick andra perioden sämsta möjliga start när Turun prickade in ett par snabba mål. De blåklädda spelarna sjönk ihop en smula och detta kombinerat med lite trötthet gjorde att slutresultatet skrevs till 3-10. En mycket välförtjänt silverbuckla togs dock emot med glädje och när helgens insatser summerades av ledarna i omklädningsrummet östes det en hel del beröm, inte minst för inställningen och lagandan. Med detta sagt var det dags för den smutsgråblå Volvon att rulla norrut igen med två trötta mobilpillrande spelare i baksätet och två pratkvarnar i framsätet. Jag vill rikta ett stort tack till tjejerna i det blå laget för härlig inställning och laganda under hela helgen! Jag ber även att få tacka alla inblandade – ingen nämnd, ingen glömd – för en fantastiskt kul och välarrangerad helg på alla sätt. Summerat av Tommy Nordin Minior/Ungdom 31 mar 2013 0kommentarer
  • Visa fler nyheter