Referat: Stenhagens KK - Fajters

Ledsen att det tagit lite tid men här kommer några ord om matchen mot Fajters. Jag hade en bra känsla före matchen och tvivlade aldrig på att vi skulle vinna. Men vi fick jobba för det! Jag hade ett tidigt skott i ribban sen blev det mycket av korta passningar framför mål, innan Susanne kom på en tjusig backlöpning. Perfekt passning, från vem minns jag inte, men den var stilig! Yes, nu lossnar det tänkte jag, men inte riktigt. Vi fortsatte med korta och många passningar och lite pet framför mål men inget ville sig riktigt. Kändes som om vi försökte nästan för mycket. Stina fick en ypperlig chans i ett friläge men rakt i magen på målisen. Det var dock inte den enda missade chansen vi hade. Jag blev framspelad på vänster kant och tänkte, nu jäklar.....tog i som attan och äntligen satt den. Härligt! Malin kände sig febrig och klev av. Bra beslut, inte springa med feber. Vi rullade på 5 forwards i nästa period. Elisabeth E är även en superduktig back! I pausen konstaterade vi att skott utifrån nog var att föredra den hör matchen. Lite för ambitiösa med passningar framför mål. Vi hade ett par frislag som vi sumpade. Tog för lång tid eller ingen att peta till. Det är dessa lägen, som inte riktigt vill sig. Fajters gjorde mål och kom ikapp till 2-1, nu blev vi nog lite förvånade. Hur kom detta sig? Jag hade Frida med mig i ett byte och vilken fröjd! Kunde servera passen, som hon liksom bara så där enkelt, kunde klappa till, mål! Skönt! Snyggt! Nu minns jag inte ifall Fajters gjorde sitt andra mål eller om det var Stina som fick in bollen på en macka bakifrån. Minns inte vem. (känns som om jag sagt detta förut...) Den var i alla fall distinkt och välplacerad, av vår Stina! Känslan var ändå rakt igenom ganska trygg. Vi kan detta men det blir emellanåt lite stelt och motståndet kan lätt läsa vårt spel. Vi ska våga hålla i bollen men fortfarande behålla farten, hitta nya spelmöjligheter. Prata och visa vart vi är på plan! Hela laget gjorde en jättebra insats, mycket bra jobbat! Nu fortsätter vi de matcher vi har kvar och försöker ta så många poäng vi bara kan. Hej så länge! Korplag dam 0kommentarer

Referat: Pumorna - Stenhagens KK

Ja det blev en riktig kämpamatch det här. 0-0 i halvtid trots många chanser. Tyckte nog vi hade mycket av spelet men Elisabeth gjorde en del kvalificerade räddningar oxo. Efter paus gick vi ut och tryckte på ordentligt och det resulterade i ett snyggt mål. 1-0 till oss. Vi kämpade och slet och till slut var det proppen ur och vi gjorde 3 snabba mål i slutet av matchen. Roligt med vinst igen!! Korplag dam 0kommentarer

Referat: Stenhagens KK - KK 87

En riktig slitmatch men vi fick inte utdelning på våra målchanser trots mycket spring och väldigt mycket kämpaglöd. Förlust 1-2. /Kajsa Bra summerat, jag har också några tankar jag vill dela med mig av..... När jag kom hem var jag mest bekymrad över vår reaktion efter matchen. Vi blev lite FÖR negativa. Det är bra att man rannsakar sig själv och går tillbaka i minnet och försöker hitta en orsak. Däremot är det INTE okej att gräva ner sig och skylla på både det ena och det andra. Vi var inte bra den här matchen. Så enkelt är det. Vi var inte i närheten av hur vi brukar spela, jämför vi matchen mot Lillvreta t.ex. så finns det inga likheter alls. KK 87 är ett lag som spelar allt annat än fin innebandy. Det är slag, fula ord och hårda tag som gäller. Väldigt löpstarka och snabba och slår på allt som rör sig. Det passar inte oss, har aldrig gjort. Hade vi rullat bollen och spelat ut dem, som vi faktiskt kan, hade vi kanske kommit längre upp i banan. Men då krävs det att backlinjen och forwardslinjen arbetar tillsammans. Det gjorde vi inte. Jag minns inte så många händelser under matchen men tre som gav lite mersmak. Första: Bettans arm som letar sig fram mellan två spelare och dessutom plockar bollen, busenkelt! Andra: När Helena slår en djupledspass till mig och jag kan sätta den i mål. Tredje: Fridas insats som back, SÅ bra och med en blick för spelet. Du är väldigt placeringssäker! För mig så är dessa tillfällen ihop med Korpengänget en stund till glädje! Jag älskar innebandy men allra viktigast är glädjen tillsammans med vänner. Att vi förlorar en match eller två, gör inte mig så mycket. Visst är man arg först, jag hatar att förlora men det får liksom rinna av en sen. Förra året hade vi glädje rakt igenom, vi tittade bara på vad vi lyckades med och inte på vad vi inte lyckades med. Jag vill helst glömma alla måsten och bara få ha lite kul! Vi får heller inte glömma vilken otrolig utveckling vi haft under det senaste året. Hela laget har utvecklats tillsammans. Det är okej med bakslag, det är dessa som sporrar oss att kämpa vidare och glädjas åt nästa chans att ta poäng. Vi ses på söndag! Jennie Korplag dam 0kommentarer

Visa fler nyheter