Referat: Vadsjön BK - SK Höjden

Sista ordinarie seriematchen för säsongen, och Vadsjön stod för motståndet.

Man kan tro att denna match inte gällde något, eftersom det var sista matchen i serien och vi skulle hamna någonstans i botten oavsett, men i själva verket var det ett par mycket viktiga saker som faktiskt stod på spel.

1. Om vi förlorat mot Vadsjön hade Bergum gått om oss i tabellen, och detta hade såklart raserat den sköna harmoni som regerar på tisdagsträningarna ihop med just detta lag.

2. I denna målvaktsbristens säsong fick vi tacksamt nog hjälp av klubbens förstekeeper Juret. Men detta kom inte utan motkrav. Ett av kraven var att få vinna på Åby och ett annat att spendera en fredagskväll med sköna gubbar.

Förutom detta hade kapten Per en alldeles egen anledning att vara nervös, han hade nämligen bestämt sig för att byta ut sin vanliga liberoposition mot den längst fram i spetsen av laget. Skulle det fungera?

Det tog ungefär fem minuter innan han bevisade att det skulle fungera alldeles utmärkt genom att sätta in första målet med ett skott från utanför straffområdet. Bollträffen var så klockren att den var helt ljudlös. Målvakten hade inte skuggan av en chans. Landslagsklass.

Trots detta skulle all underliggande press på laget sätta sina spår i utförandet av resten av matchen. General Edman försökte styra oss att hålla tätt i mitten, men ändå lyckades Vadsjön-spelarna gång efter annan komma igenom där och samtidigt hade vi svårt att skapa något framåt, det blev lite krampaktigt i uppspelen. Vadsjön å sin sida visade upp ett betydligt piggare spel än vi sett från dem tidigare år.

Vissa av oss försökte skoja till det lite extra, troligtvis för att uppfylla kraven från Juret, genom att engagera sig lite extra i ett för oss ogynnsamt, men från min vinkel korrekt, domslut.

Juret levererade i gengäld stort med tryggt spel och straffräddning redan i första halvlek.

Efter ungefär halva andra halvlek måttade Per noggrant både en och två gånger för att slutligen sätta dit ytterligare ett svårtaget skott i mål och därmed befästa slutresultatet samt sin duglighet som toppforward.

Juret storspelade även i andra. Frågan är om det hade blivit vinst utan den nivån på målvaktsspelet, och han fick också betalt i uppfyllda krav, såsom skjuts, en seger på Åby samt lite ytterligare sköna gubbvibbar med mer domarkonversation efter matchen.

Belöningen för laget kom i form av Abba i duschen, som traditionen bjuder.

Höjden C är äntligen tillbaka på vinnarspåret i all sin härlighet! I ett kort enfaldigt ögonblick trodde jag att det berodde på min egen comeback, men efter lite analys kom vi fram till att det lite mer logiskt hänger på Zackes medverkan. När han är med kan inte Höjden C förlora, så är det bara. Skönt när man hittar de där nycklarna till framgång, nu gäller det bara att utnyttja dem.

Nu väntar vi med spänning på fortsättningsserien där segertåget kan fortsätta om vi bara blir förskonade från förkylningar och arbetsresor på fel håll.

Svante Adermark Utespelare