Ny ordförande i Sala FF

På ett extra årsmöte ikväll presenterade valberedningen ett nytt namn som ordförande i Sala FF. Bengt Larsson som med ett rungande JA valdes av årsmötet. Bengt är ett riktigt styrelseproffs som redan för 20 år sedan svingade klubban i Sala FF. Han har även haft samma position i Sala Handbollsförening. Bengt har även suttit i styrelsen i Lindesberg HF. När han var ordförande förra gången i Sala FF så vann vi serien och när han satt i Lindesbergs styrelse så gick de upp i elitserien i handboll. Spännande att få se vad som händer nu när han kommer in som ordförande hos oss. Vi återkommer med en intervju och kollar av Bengts ledarstil och hans visioner. Vi säger välkommen tillbaka till Sala FF! Herrseniorer 0kommentarer

Äggletning och första träningsmatchen för säsongen

Då är vi igång på riktigt igen, visserligen har träningarna pågått en längre tid (ialla fall för en del som inte sysslar med andra sporter) men idag var det första träningsmatchen för säsongen. Innan avresan till matchen mot Västanfors så var det äggletning strax utanför Blåkulla, vissa hittade äggen snabbt medans andra fick leta en stund... Det blev sedan förlust mot Västanfors men båda första kvartarna såg riktigt bra ut, sedan tröt orken. Vi vet var vi har att träna på fram tills nästa träningsmatch. Damseniorer 0kommentarer

Ännu en förlust men ett steg framåt

Försäsongen förra året spelade vi mest mot lag från division 4 och vann många matcher komfortabelt. I år bokade vi mest in lag från tvåan för att få rejält motstånd. Det är idel förluster mot lagen från den högre divisionen. Det ser bättre och bättre ut och nu kommer vi äntligen ut på konstgräset när värmen har kommit. Tio träningspass på Lärkans konstgräs har vi fått i benen hittills men nu kan vi köra på ordentligt. Idag mötte vi nykomlingarna i tvåan IK Franke och gör en riktigt bra första halvlek som vi gör mål i redan efter 8 minuter. Balen Nouri passar till provspelaren Italo Gonzalez som rakt framför målet skjuter in 1-0, riktigt snyggt. Det var också halvtidsresultatet. Franke gör två mål i andra halvlek och vinner matchen med 2-1. Vi är väldigt nära att kvittera när Stephen Komaketch sätter bollen i ribban. På bilden Stephen. Ribbträffen kommer strax på film på vår sajt. Så här säger vår tränare Henrik Alriksson efter matchen Vi möter återigen ett div.2 lag och jag tycker att vi kan mäta oss med dem under längre stunder. Vi tar ett kliv till i vår utveckling och det finns mycket som vi kan ta med oss inför seriestart. Vi behöver dock utveckla vårt passningsspel ännu mer så kommer anfallsspelet att bli bättre. Men trots ännu en förlust så börjar vi hitta rätt! Herrseniorer 0kommentarer

Sala FF 2016 Nyförvärv Robin Nilsson

Vi flyttar upp en junior i A-lagstruppen som heter Robin Nilsson. Det har pratats flera språk i vårt omklädningsrum de senaste åren av Sydafrikaner, Mexicanare, Engelsmän, Finländare och Islänningar. Senast var det Johan Möller som med bred Blekingedialekt fick några att fråga VA! när han kom med sina kommentarer. Nu kommer en ny dialekt in i omklädningsrummet , en riktigt bred Göteborgska som man pratar ute i den karga skärgården på västkusten. Robin som är 18 år och försvarsspelare är en ambitiös fotbollspelare som ser ut att kunna bli riktigt bra och så här säger vår tränare Henrik Alriksson om vår junior Robin är en ung spelare som kommer att kunna ta stora kliv i sin utveckling under de kommande åren. Han är hela tiden påslagen på träning och vill ständigt lära sig nya saker. Fredrik Månsson i sportchefsgruppen säger så här i samband med Robins uppflyttning i A-truppen Vi har nu gjort klart med junioren Robin Nilsson och det är mycket glädjande att vi kan lyfta upp Robin från juniorlaget. Robin kommer vara med och träna och konkurrera i herrlaget på sin försvarsposition samt även vara med och spela matcher med klubbens juniorlag. En kille som är otroligt ambitiös och stått och knackat på dörren under en tid till att träna till sig ett kontrakt vilket han nu har gjort. Detta är ett led i att vi nu sakta men säkert satsar på lång sikt i föreningen vilket är ett måste för att ge våra egna produkter chansen till utveckling och vi föder klubbens representationslag med egna produkter. Vi hoppas nu att flera visar framfötterna på juniorsidan och kommer då få chansen under 2016 i klubbens representations lag. Vi pratar lite med Robin och första frågan är, Robin Nilsson, vem är det? Jag är Robin Nilsson 18 år från Öckerö. Bor i Sala har gjort det i 5 år ungefär och bor hos min morsa, har spelat fotboll hela mitt liv Öckerö ligger i Göteborgs skärgård tror jag, vilken var moderklubben? Ja det gör det, moder klubben är Öckerö IF. Måste man åka färja för att komma till Göteborg från Öckerö? Man måste åka färja för att komma ut till öarna. Nu tar Henrik upp dig i A-truppen, hur känns det? Det känns jätteroligt att man har fått gått upp till A-laget, det är det man har siktat på. Vilken slags fotbollsspelare är du, teknisk, snabb eller? Har la lite teknik och lite lagom snabb har lite av varje. Förmodligen Göteborgska det där "la" Favoritposition därute på planen? Jag spelar back helst ytterback Tar de gamla rävarna i truppen emot dig på ett schysst sätt? Ja de tar emot mig på ett riktig bra sätt, sen finns det ju några som man känt sen tidigare Vad gillar Robin Nilsson för musik? Gillar nästan all musik utom opera haha. Vad gör du när det inte spelas fotboll, pluggar och spelar FIFA brukar vara det vanliga svaret, men kan det vara något annat som samla fjärilar eller något? Jag brukar som sagt var plugga, spela fotboll, jobba och vara med min flickvän Vad kan du som junis tillföra truppen tror du? Jag som junis ser mig själv som en framtida stark ytterback som kan hålla tätt där bak och även göra mycket framåt, sprida spel glädje och göra allt för att laget ska bli bättre. Nu kommer den klassiska av mina frågor, berätta en hemlis om dig själv som kan vara kul för fansen i Sala FF att veta? En hemlis som jag har är att jag älskar att vara mitt ute på Nordsjön och fiska. Herrseniorer 1kommentar

GLAD PÅSK önskar Sala FF!

Seriepremiären närmar sig med stormsteg. Vi har tre träningsmatcher kvar hemma på Lärkan innan vi kör igång. I morgon på långfredagen klockan 13.00 kommer nyblivna division 2-laget IK Franke. Nästa lördag är det IFK Västerås. Genrepet spelar vi mot MD FF Köping. Match i morgon sen är det påskledigt i två dagar med äggätning och vila innan Henrik Alriksson ska börja med finsliperiet som han har tre veckor på sig att få ordning på. Nu önskar vi våra spelare, ledare, fans, samarbetspartners och alla andra en riktigt GLAD PÅSK! Herrseniorer 0kommentarer

Sala FF 2016 Nr 33 Rasmus Liljebäck

Mittfältsstrategen Rasmus "Ralle" Liljebäck fortsätter sin fotbollskarriär i Sala FF trots att han numera bor och pluggar i Örebro. Så här säger vår tränare Henrik Alriksson Skönt att Rasmus fortsätter ett år till och vi får hoppas att han håller sig skadefri denna säsong. Han är är en mittfältsmotor som är svår att ersätta! Ralle, du fick förra säsongen till stora delar spolierad av en fotskada, är allt ok nu? Det är mycket bättre men helt återställd är jag inte, ska på 1års kontroll den 9 maj då jag hoppas få svar på varför den inte är helt återställd. Studier i Örebro håller du på med, vad pluggar du och vad ska du bli när du blir stor? Jag läser idrott och ekonomi, jag vet faktiskt inte än men jag har lite idéer men det kanske jag avslöjar en annan gång. Kommer du hem till alla träningar i veckorna eller blir det egen träning ibland? Jag försöker komma hem så ofta jag kan, men har fått bra kontakt med Adolfsberg IK i Örebro som jag får träna med när jag är i Örebro Har du som kapten några kommentarer om de nya spelarna som kommit till truppen? Jag är nyfiken på alla nyförvärven, jag tror de kommer ta stora steg i sin fotbollsutveckling. Är det dags i år att ta steget upp i tvåan? Vi kommer att sätta upp en målsättning inom laget, men det är ingen match jag har planerat att förlora! Mindre än en månad till seriepremiären och vi är glada att Ralle är spelklar och inom kort kommer ytterligare en spelarpresentation. Herrseniorer 0kommentarer

Föreningskläder 2016

Vi fortsätter denna säsong 2016 med den oerhört fina och funktionella föreningsoverallen som vi reducerar priset på till våra medlemmar! Overallen innehåller en överdel samt byxor och är av slitstarkt, högklassigt material. Vi har även tagit fram ett träningsset till HELA föreningen, likt overallen. Träningssetet innehåller T-shirt, shorts och strumpor också av hög kvalitet! Detta set kommer vi också kunna sänka priset på till våra medlemmar. Utöver den fina overallen, tränings setet och souvenirer (kepsar, mössor, halsdukar finns att köpa på kansliet) som vi tagit fram till försäljning sedan tidigare och som ni även kan läsa om på hemsidan sedan tidigare, så har vi nu tagit fram en helt ny klubbjacka och piké! Både jackan och pikén finns till alla åldrar/storlekar, är väldigt snygga/funktionella och av god Adidas kvalitet! Vi gör denna aktivitet d.v.s. reducerar våra priser till medlemmarna så att alla skall kunna känna en tillhörighet och samhörighet i föreningen. En del i detta är att vi har likadana kläder till utseendet, ända från yngsta pojke/flicka, upp till äldsta medlem. Viktigt tycker vi i styrelsen! Så här går man tillväga: - Börja med att betala medlemsavgiften. Har man inte fått inbetalningskort så kontakta kansliet. (detta skall visas vid beställning samt betalning på Intersport Sala) - Besök Intersport Sala för provning av alla dessa kläder som du önskar köpa. - Betalning sker i samband med provningen. Inga kläder får beställas om inte medlemskort kan visas. - Vi önskar (ni kommer även få frågan från Intersports personal) att ni tecknar ett Intersport clubkort, om ni inte har detta redan, samt att ni binder detta till Sala FF. Kostnadsfritt och påverkar inte den personliga bonusen. Mera information på kansliet och på hemsidan( www.salaff.se ) eller Intersport. Priser på overall: Juniorstorlek, ord. pris 558 kr (518 kr år 2015), denna reducerar vi till 360 kr. Vill man sedan ha siffror/initialer på overallens tröja och byxa så kostar detta ca 50kr, vilket man själv betalar. Seniorstorlek, ord. pris 638 kr (598kr år 2015), denna reducerar vi till 410kr. Vill man sedan ha siffror/initialer på overallens tröja och byxa så kostar detta 60 kr, vilket man själv betalar. Pris på träningssetet är 347 kr. (327 kr år 2015) Ord pris är detsamma på både junior och senior. Detta träningsset reducerar vi till 290kr och priset inkluderar siffror/initialer på träning t-shirten. Priser på SVARTA jackan. NY MODELL!! inkluderat sitt förnamn i kursiv stil (vilket vi vill att alla ska ha): Juniorstorlek, ord. pris 550 kr (499 kr år 2015), denna reducerar vi till 310kr. Seniorstorlek, ord. pris 600 kr (549 kr år 2015), denna reducerar vi till 350kr. Priser på RÖDA eller SVARTA pikén (VÄLJ FÄRG SJÄLV) Inklusive sitt förnamn i kursiv stil: HELT NY SUPER SNYGG MODELL OCH FÄRG!! Juniorstorlek, ord. pris 350 kr (350 kr år 2015), denna reducerar vi till 229 kr. Seniorstorlek, ord. pris 400 kr (400 kr år 2015), denna reducerar vi till 269 kr. Samtliga kläder är av hög ADIDAS kvalitet. Hoppas ni medlemmar kan känna att detta är ett bra erbjudande! Väl mött önskar styrelsen! Sala FF 0kommentarer

Åsa Johansson - Jag hejar på åttan

Dagens krönikör har en man som tycker till en gång i veckan i SA sportfredag. Nu tyckte vi det var dags att Åsa får tycka till. Svärmor till vår mittfältare Filip Norgren räcker bra som connect till Sala FF men det är och har varit mycket fotboll i Åsas liv förstår vi efter att ha läst hennes fotbollstankar. Här kommer Åsa Johansson krönika Det kanske kommer att förvåna en och annan när jag säger att fotboll alltid varit en stor del av mitt liv. Jag tror faktiskt jag har det i blodet, eller det vet jag förresten, eftersom jag sett min farmor på bild i SA när hon spelade tillsammans med en massa andra damer från bygden i Varmsätra redan någon gång på 30-talet. Jag hade kunnat få en lysande karriär själv, det är jag övertygad om. Om jag bara hade fått chansen. Bolle testade intresset på några av oss tjejer i basketlaget när vi var i yngre tonåren. Vi provtränade där ishallen står idag och året efter drog det första flicklaget för SFF igång. För flickor födda -72 och det kände jag mig för gammal för då, tyvärr. Men det gjorde inget. Jag hittade mina framgångar på andra håll. Några år senare när jag närmade 20 så drog frissorna på mitt jobb ihop ett korpgäng och vi anmälde oss till damserien ett par år i rad. Laget kallade vi lite fyndigt för Kamma Rent och kanske framstod vi med överdrivet självförtroende när vi i pausen satt och rökte alla färger och former av Blend. Möjligen borde vi döpt om oss till Kamma Noll, det hade legat närmare sanningen. Men kul hade vi och fotbollsintresset bestod även efter dessa förluster. Bor man många år tillsammans med någon som slår över till fotbollskanaler så fort man vänder ryggen till så tvingas man till det. Men fotboll på tv har aldrig varit min grej riktigt. En gång hejade jag med liv och lust på Sverige i 90 minuter innan någon var vänlig nog att förklara för mig att det gulblå laget var Ukraina. En annan gång var det sommar, en riktigt varm sådan och jag gick troget upp mitt i nätterna och följde Sveriges alla matcher som spelades i USA. Min sambo tvivlade som vanligt på mitt genuina intresse och ville testa mina kunskaper i laguppställningen, vilket jag snällt ställde upp på. Jag började rabbla: Håkan Svart, Stefan Brolin och längre hann jag inte innan han kiknade ur där i soffan. Jag hann inte ens säga att jag tyckte Magnus Dahlin var bäst. Ändå var det jag som kom med förslaget att åka och ta emot guldgrävarna när de kom hem igen till Rålambshovsparken. Ingen av oss var sugen på att ge sig in i den centrala Stockholmstrafiken så vi parkerade i en förort och tog tunnelbanan in. Tänkte att vi nog kanske kunde fråga oss fram eftersom ingen av oss hittade. Vilket var ett säkert tecken på vår orutin eftersom tåget snart nog var fullproppat och när det var dags att kliva av hade vi i stort sett igen annat val än att följa med strömmen. Jag glömmer aldrig när vi befann oss i detta oändliga folkhav och såg veteranbilarna rulla igenom massan av människor, det är sånt jag uppskattar mest med fotboll. När det händer på riktigt. Jag har alltid beundrat Henke Larsson och det visste en vän till mig mycket väl. Som alltid knackade han på frisersalongsfönstret och vinkade till mig på lördagarna. Det var en vana vi hade. Där inne stod jag och klippte och varje gång jag hörde knacket tittade jag upp och vinkade tillbaka. Utom en gång. Jag vet inte varför, förmodligen hade jag bråttom att sopa upp efter mig mellan kunderna men jag vet bestämt att jag just då var alldeles själv inne på den lilla salongen. Och jag vet att jag bara sträckte upp handen till en hälsning utan att titta upp. Det är löjligt egentligen, att en sådan liten sak kan få en att ångra sig för resten av livet. För när jag några dagar senare träffade min vän så sa han: ”Synd att du inte tittade ut i lördags”. Jag fattade ingenting. ”Varför det, jag visste ju att det var du?” Då log han lurigt och sa: ”Ja, men den här gången hade jag Henke med mig.” Det finns givetvis fler fotbollspelare jag beundrar. Mina egna barn förstås som båda är skolade i SFF. Jag fick tidigt stränga order att inte skrika och heja för högt, det är inte för att de skäms över mig som de säger så. Det har de kommit över, nej, de påstår att jag ropar BRA om saker som inte alls är bra. De tycker inte att det är någon mening med att förklara mer än så. Och jag lyder. Som fotbollsmorsa blir man luttrad och i min bil finns fortfarande det viktigaste man måste ha med sig överallt: campingstol, paraply och filt. I väskan alltid en bok. Jag kan inte nog ofta upprepa mitt mantra: det blåser ALLTID på fotbollsplaner. Värst blåser det nog på Lärkan. En sommar i juli tog priset. Jag hade toppluva och vinterjacka och vi stod fyra föräldrar och höll partytältets alla stödpinnar och försökte förhindra att det skulle flyga iväg. Och regnvattnet rann in genom taket och blötte ner allt fikabröd. Det kanske låter eländigt men det är faktiskt ett kärt minne det där. Fotboll ska upplevas live, som sagt. Därför uppskattar jag varje besök på Lärkan nuförtiden när det finns läktare och kioskverksamhet med fasta väggar och tak. Jag hejar extra mycket på nr 8 i SFFs herrlag men jag skriker inte det högt för det har jag ju lärt mig att jag inte får. Och jag tror att han uppskattar det. Han är inte de stora mimikernas, eller för den delen gesternas man, denne sagolikt talangfulle mittfältslirare. Snarare är det just det som är hans styrka, om jag får ge mitt utlåtande. En gång tittade vi på fotboll på tv bara han och jag och som jag nämnt är jag inte typen som gärna tittar på fotboll på tv. Det brukar vara för stimmigt i soffan tycker jag, högt ljud och livliga kommentarer som: JAAA. NÄEJ!, MÄH, VAFAN, det DÄR va INTE HANDS, FÖRHELVETEDOMARJÄVELÄRDUHEEEEELTBLIND?, osv, osv, osv. Jag satt med tv:n i vinkel och pratade lite om annat och denne exemplariske och välartade gosse följde min konversation med samma intresse som hann visade matchen. Såklart höll jag ett getöga på matchen också då och då, tyckte jag, men det hände ju inget av värde vad det verkade. Till slut undrade jag hur det stod till i matchen, ”blir det några mål?” ”Tja”, fick jag veta, ”de har hunnit göra 6 mål faktiskt”. Som sagt. Lugnt och sansat. Så tittar en riktig svärmorsdröm på tv-fotboll. Om du frågar mig. PS/ Bilden är tagen under en lärare-elevmatch. Det ni ser är inte en gest sådan där som man gör när man visar uppgivenhet mot ett domslut, som man kanske kan tro. Tvärtom. Jag har nyss gjort mål och är lika chockad själv. Iklädd Benny Törnqvists guldfotsskor. Åsa Johansson Herrseniorer 0kommentarer

Fotboll eller snöbollskrig

Förlust även i dagens träningsmatch mot Strömsbergs IF som spelar i division 2. Ett snöoväder över norra Uppland gjorde att matchen blev chansartad och svårspelad. Hemmalaget hade ledningen efter första halvlek med 1-0 och så här säger tränare Henrik Alriksson Första halvlek är året bästa och andra halvlek blev parodi... Vi tar ett stort steg i rätt riktning men vi har fortfarande en bit kvar tills vi ska vara nöjda. Vi skapar några målchanser som vi måste göra mål på men det kommer nog när vi får fortsätta träna fotboll. Det snöade under hela matchen. Domarna bröt matchen efter 65 minuter när man inte längre såg linjerna. Då hade Strömsberg gjort ytterligare 2 mål under de chansartade förhållandena. Nu är det slut på bortamatcherna och tre hemmamatcher på Lärkan innan premiären mot Ytterhogdal Det blir tufft mot Franke på fredag men det går åt rätt håll säger Henrik Alriksson. Herrseniorer 0kommentarer

Urban Ekström - Passion för fotboll

Han kallas ofta för Mr Sala FF och har gjort så många matcher i klubben att det med största sannolikhet aldrig blir någon som kommer upp i så många. Vi vet att dagens krönikör är trött på det där snacket om meste SFFare. Urban Ekström vill nog helst ha en låg profil runt sin egen person. Ubbe berättar om passionen för fotbollen och hur snabbt passionen kan försvinna när det händer tråkigheter. Här kommer Ubbes krönika Fotboll för mig handlar till mycket stor del om passion och min passion för fotboll har alltid varit djup och innerlig, främst när det handlar om att träna och att spela matcher. Däremot har jag aldrig riktigt fastnat för att se på fotboll live. Det kan ju tyckas märkligt med tanke på att jag mer eller mindre levt fotboll i nästan 40 år – eller så är det just därför. Jag har under alla år endast mäktat med att se två allsvenska matcher live, en handfull landskamper samt ett par matcher utomlands. På tv har jag däremot alltid sett och ser mycket fotboll. Uppväxt med Tipsextra på lördagseftermiddagarna som så många andra. Fastnaglad i soffan med farsan och bröderna samtidigt som morsan servade världens godaste hembakade kanelbullar – hon gör dem fortfarande och de är ännu oslagbara, omtalade och av absolut världsklass. Farsan har lämnat oss, men finns ändå alltid med. Precis som han alltid var med och såg i stort sett alla matcher jag spelade. De matcher han missade var väl egentligen bara då vi var på fotbollsturnén i Ryssland 1989 - man får ha överseende med det. Jag hann inte tacka honom för allt stöd vilket kan göra mig både ledsen och förbannad. Han var verkligen värd det! Så även morsan! Både farsan och morsan var dessutom väldigt aktiva i SFF under mina pojklagsår då de jobbade i klubbens föräldraförening där de bland annat var med och startade upp Julcupen. Det gjordes till och med ett stort reportage om oss i Sala Allehanda någon gång på 80-talet, med rubriken ”Familjen fotboll” eller något liknande. Farsan var tränare för storebrorsans lag, lillbrorsan lirade med P-74, både morsan och farsan i föräldraföreningen och så jag i P-70. Det var fotboll dygnet runt och året om, så visst var rubriken relevant. Jag kan skratta åt det där reportaget när jag tänker på det idag, men det var förbannat pinsamt där och då. Kompisarna tyckte däremot att det var roligt och lät mig givetvis höra ett och annat och de lär väl ta upp det nu igen, men man får bjuda på det. Reportaget visade ändå tydligt på en sak hos oss i villan hemma på Klövervägen – här fanns passionen för fotboll i allmänhet och för Sala FF i synnerhet. Vem gjorde förresten reportaget? Hasse Godén? Bolle kanske? Vilka var det egentligen som skrev i tidningen på den tiden? – man får kolla med Bergwall… Min passion har även hunnit med att få sig rejäla törnar och till och med näst intill dött ut. Sommaren 2011 frågade Tony Mattsson, dåvarande tränaren för A-laget, mig, Micke Andersson och Jonas ”Dala” Dahlqvist om vi ville vara med och fylla upp träningarna under sommaren då det var lite ont om folk. Självklart gjorde vi det – vi älskade ju fotboll alla tre och det passionerat. Något senare samma år slets så plötsligt min passion för fotboll sönder och samman och i ärlighetens namn ville jag inte mycket annat med livet heller. Jag blev uppringd tidigt en morgon och fick beskedet att min närmsta vän Dala avlidit i en trafikolycka. Livet rasade. Efter hand kämpade jag mig tillbaka till fotbollen men den där passionen och elden som brunnit i mig under alla år ville inte riktigt tända igen. Det blev inledningsvis ett styrelseuppdrag och sedan ett par år som assisterande tränare tillsammans med Micke Andersson. Vi hade fantastiskt roligt och det var en ynnest att tillhöra den kompetenta och på alla sätt fantastiska ledarstaben och spelargruppen. I efterhand och med lite perspektiv har jag förstått, och tyvärr kunnat konstatera, att passionen för fotboll tyvärr inte riktigt funnits där till 100 % sedan den där olycksnatten, men däremot fanns en stark känsla av tillhörighet, värme, vänskap och glädje att vara en del av vårt sammanhang med allt vad det innebar. I slutet på augusti förra året orkade jag äntligen åka och besöka Dalas grav för första gången sedan begravningen. Jag har helt enkelt inte mäktat med det tidigare. Saknaden är fortfarande gränslös och på alla plan och jag vet att Dala fattas och är djupt saknad av väldigt många med mig. Det blev en jobbig timme sittandes på stenmuren framför graven ute i Kila, men det var samtidigt bland det skönaste jag gjort. Kanske kan det ha varit starten på att även hitta tillbaka till glädjen och passionen för fotboll igen – jag hoppas verkligen det. Varför blev du kvar i Sala FF? Jag får fortfarande den frågan trots att det är många år sedan jag la mina Copa Mundial på hyllan. Jag brukar svara lite slentrianmässigt att det var mina egna beslut. End of discussion! Givetvis har jag analyserat själv och även diskuterat tillsammans med andra varför varken jag eller andra (med några få undantag) vandrat uppåt i seriesystemet – eller i vart fall gjort ett ärligt försök. Svaret skulle egentligen behöva innehålla ett antal fler parametrar för att spegla verkligheten än bara det slentrianmässiga. Det handlar om egna beslut, förutsättningar, tillhörighet, vägledning, föreningen, samhället, familj, sociala förutsättningar, etc, etc. Listan kan göras lång och infallsvinklarna oräkneliga och en procentuell fördelning mellan dessa parametrar är givetvis skiftande från individ till individ och olika vid olika tidpunkter i livet. Hur mina procent fördelas behåller jag för mig själv. Som sagt – end of discussion! Det jag med säkerhet vet, är att min passion för fotboll byggdes upp och grundlades under pojkåren och jag bugar mig djupt för allt jag fått uppleva i Sala FF och främst då under mina år som pojkspelare under fantastiska ledare och människor som Hans ”Strömstad” Johansson och Anders Lund. Kanske är det den tacksamhet jag känner till dessa ledare och föreningen som är den största anledningen till mina beslut att tacka nej till de erbjudanden jag fått från andra, både mindre och större, klubbar och som fått mig att fatta mina egna beslut att bli kvar i och leva ut min passion för fotboll i Sala FF. Urban "Ubbe" Ekström Herrseniorer 0kommentarer

Visa fler nyheter