Hybris

Redaktionen ligger för närvarande lite efter i rapporteringen från det som hänt så här långt på säsongen.
Därför blåser vi snabbt över DT 1 och konstaterar som betjänten till Grevinnan på nyår. ”Same presidier as last year”. Inte nog med att Peps tog hem årets sista tävling och slutsegern 2023, han vann även säsongsupptakten på Vadstena GK. Nog om det tycker nog övriga förutom Presidenten själv.

Nu till årets kanske viktigaste tävling så här långt, den mot våra antagonister Sultanerna.
För tredje gången på lika många år skulle alltså detta prestigemöte gå av stapeln och för tredje året i rad var Holma lika säker på seger som vanligt.
”Alltså vinner vi inte i år fattar jag ingenting! Jag tänker inte förlora en gång till!” brukar det låta. Perra och Tompa däremot var lite mer återhållsamma i sin framtoning. Här lät det mer, ”Hur f*n kan man ha så många slag på en golfbana?!”, ”Är det här på riktigt?” Ja Ni hör själva, Sultanerna var skakade redan innan start. Det ska då sägas att till detta år hade vi ändå ställt över spelare som Tulo, Steve, Alpstam och klubbens kanske största handikapp myglare genom alla tider och alla kategorier, Unge herr Gryhed. Även hans bror valde att stanna hemma, men det var mest för att han inte fick fram bilen under snön.
Kårsta GK hade Sultanerna valt som spelplats. En bana man nog trodde skulle passa dom bra. ”Tror gör man i kyrkan på söndagar” som Hovstagänget hade sagt.

Jo, en gång slog vi Sultanerna två gången!

Vi kan väl börja med att konstatera att det knappast lär bli lätt att slå sig in i nästa års lag mot Sultanerna med årets batalj fortfarande i något så när färskt minne!
Inte lär det bli lättare heller för den som uteblev ur laguppställningen efter att Martin fått hybris som nyutnämnd kapten för laget. Han lät minsann basunera ut att han inte tänkte tillskriva laget segern, utan la hellre vikten vid att triumfen helt låg i hans händer. Han var även mycket tydlig i sitt segertal att petningen av Gryhed till fördel för sig själv, ja det var ett rent genidrag och nyckeln till allt!
Så vad hände?!

Den inledande ”bästbollen” blev en berg & dalbana ”a la Gröna Lund” och det som inledningsvis såg ut att bli en klar Sultan viktoria lyckades vi på något sätt krångla oss ur med en 3&2 seger! (Fråga mig inte hur)
Men faktum kvarstår. Det visade sig nämligen att Nyden/Ericsson och Katten/Magnusson var lika goda poängmaskiner som den rutinerade duon Ekberg/Granath i den spelformen!
Nämnas bör att den så nederlagstippade och smått hånade duon TT/Drufva höll Holma och Jösse sysselsatta hela vägen in på 9:e green innan man fick ge sig på målsnöret. Men skrattar bäst…som det brukar heta.

TT med flera skulle dock få sin revansch.
Sista nio bjöd på singelspel. TT inleder med att leka hem en pinne i sin singelmatch som om han aldrig gjort annat än spelat golf! Vi var förvånade, TT var förvånad, men framförallt Sultanerna var förvånade, chockade och en smula konfunderade. Den poängen var ju klar!?
Revansch fick även Lee som å sin sida ställde ner skåpet ordentligt mot Tompa Hoikkala. Birgit, Birgit, Birgit på 10:an,11:an och 12:an och den matchen var över innan den ens hade börjat!
Även Johnny gjorde processen kort och behövde bara 6 hål på sig att lura av Perra en pinne.
Men nu hände något!
I mitten av fältet fick helt plötsligt Sultanerna luft under vingarna. 4 raka matcher med vinst genom Dahlberg, Gawe, Pulka och Holma och var vi under press igen, i brygga och för att fortsätta med brottartermer satta i ett parterrunderläge. Vi bör tillägga här att Pulka spelade drömgolf på riktigt och gick på banans par sista nio. Inte lätt att slå honom med andra ord. Vi lyfter på hatten för den bedriften!
Kvar på banan med chans på poäng fanns nu Joel, Peps och Nöddö. Det var den här trion vi skulle förlita oss på när det gällde som mest?!?! Tre praktpsyken skulle alltså försöka se till att pokalen stannade ”Hemma”. Joel inledde sista nio lite svajjigt och när Lill-Gibson fick greppet släppte han aldrig in honom i matchen igen. (Han hittade även Joel akilleshäl i en liten plåtburk) Nöddö, ställdes alltså mot Gurra i den näst sista matchen. Gurra, Sultanernas svar på VM-94:s Joakim Björklund. Stabil, stabil och åter stabil. Tre-puttar typ en gång var fjärde år. Nöddö gör de Nöddö gör när vi möter Sultanerna, tar poäng! En halv pinne in på kontot efter att han vunnit sista hålet, VIKTIGT!
Eftersom Martin redan fått hybris och storhetsvansinne i ett kommer det inte spela någon större roll vad jag skriver om min egen insats. Jag kan egentligen skriva vad som helst och han kommer varken läsa, lyssna eller bry sig. Men att få traska upp på 18:e greenen och tvåputta för att säkra segern mot ”Syltarna” var inte skittråkigt direkt. Matchen mot Stor-Gibson blev onödigt spännande då jag mitt praktarsle valde att ge bort 17:e och sätta mig själv i ett lite taskigt läge på sista hålet. Men ett halv taskigt safe-slag från tee, ett bra inspel och två puttar senare så var saken biff!
Återigen fick Sultanerna vända hem med svansen mellan benen och ladda för eventuell revansch 2024.

Pokalen ser vi nog dock aldrig mer!
Det beror inte så mycket på att vi tror att Sultanerna vinner alla kommande matcher oss emellan, utan de faktum att Katten av alla människor la rabarber på den fortare än kvickt och tog hem den till ”Kattlådan 2.0”.
Men det är klart.
Är man ÖHK supporter kan det väl vara kul att han en buckla att visa upp och skryta om som inte är en skavank på bilen! (Nåt annat lär dom inte få)

Nu laddar vi för DT2 på Arboga GK i gassande sol på söndag och hoppas på fler bravader från gänget att återberätta.

Väl mött!

/Redaktionen