God Jul!

Nu har redan halv säsongen gått. Vi stannar upp några dagar och fokuserar på att ta det lugnt med våra familjer. Inser då hur fort det gått och hur mycket som hänt med vårt lag. Gör jag det enkelt för mig kan jag sammanfatta det med, brons i Bästkustcupen, Guld i serie 8 och Silver i serie 7. Men det säger ju ingenting om vad som egentligen hänt. Det är mycket mer intressant att se på den enorma utvecklingen som hänt med tjejerna. Alla har tagit stora steg framåt och blir allt mer smarta, snabba och duktiga lirare. Vad de har kämpat i matcher och träningar. Så klart har det varit lite tårar och frustration på vägen, men mest har det varit leenden och skratt som vi fått uppleva och det är dessa känslor som vi bygger vårt lag. Igår satt jag och gick igenom de 466 bilder(!) som Matilda tog under vår första match mot Zenith och tros att det nog var vår sämsta match under hela året är det ändå alla leenden som slår mig. Bilderna spelglade vårt lag; skratt, leenden, fokus, fart, kamp, danser……. Men det är en bild som fastnade mest. Det är Mandas klapp på Jossans hjälm efter ett insläppt mål. Där har vi styrkan i vårt lag, tjejerna tar hand om varandra och bryr sig. Vi gläds och vi tar oss igenom jobbiga saker tillsammans. Vi ledare älskar vårt lag! Det är så roligt att få ynnesten att var med dem och se dem utvecklas. Ta hand om er alla så kör vi vidare mot nya höjder under 2016. PS. Förbaskat god glögg vi fick, rensade luftrören bra!! DS F03 (GAMMAL) 0kommentarer

Referat: Pixbo Wallenstam IBK F04 Röd - Pixbo Wallenstam ...

En spännande, spänd match... Upplägget inför morgonens match var unik och väldigt intressant. Det var en match som skulle avgöras i huvudena. Inför matchen ledde vi serien och en vinst idag skulle garantera oss guld, med en omgång kvar. Vi mötte tabelljumbon, som vi mött många gånger tidigare och vann med marginal över förra mötet. Plättlätt och nästan löjligt att ens spela av matchen med andra ord. På träningen i går kom det upp och vi konstaterade tillsammans att visst ville vi vinna och visst hade vi all anledning att tro på det. Någon chippade in att hon skulle lägga sig 20:00 för att vara utvilad och taggad. Detta var första gången vi pratade i sånna här termer tillsammans allihop. Vissa tjejer har fullt koll på tabellen medan jag tror att vissa inte ens vet om att den finns eller var de skall leta efter den. Hur viktigt det är att vinna varierar med andra ord. Att vinna är ju ett farligt mål, eftersom det säger hur man vill att det skall se ut på resultattavlan när matchen är slut och inte hur man skall bära sig åt för att komma dit. Vän av ordning tillägger nu att vi alltid har spelat för att vinna. Taktik och spelidé är förståss inget man bör ändra dagen före en "final". Att spela med styrspel och hög press och att alla försöker göra sina 100% brukar ju funka bra för oss. Stämningen i laget var på topp när vi gick hem och avnjöt vm-finalen (för ni missade väl inte den). Inför matchen var det ett gäng tjejer med vässade tänder som drog igång uppvärmningen. Dagen till ära spelade vi med 3 fulla femmor. Det fanns en tanke att fler skulle få känna att de var med och vann och fick springa in och kramas så där gott. Allt kändes riktigt bra tills matchen startade och 04'orna tog tag i både boll och initiativ. Men det som var så kaxigt i omklädningsrummet blev väldigt darrigt på plan. Våra motståndare hade nog ett omvänt tänk mot oss. Medan vi tänkte att vi redan vunnit var de väldigt motiverade att slippa förlora lika klart som senast. De spelade på toppen av sin förmåga och vi var livrädda för att förlora. Jag kommer inte riktigt ihåg i vilken ordning målet kom, men vi låg efter i princip hela matchen och till en början fungerade ingenting. Med några minuter kvar på matchen stänkte vi in 3-3 och i slutet hade någon chans att gå förbi, men det ville sig inte. Oavgjort kändes snöpligt men, sett till hur vi började matchen får vi nog vara nöjda. Efter matchen var vi överens om att det var höstens lågvattenmärke. Att snacka inför matchen om "hur mycket som står på spel" hanterar vi olika. Sett till hela laget blev vi mer rädda för att förlora än sugna på att vinna. Bra lärdom! Det skall vi prata mer om på onsdag. Vi vill ju hjälpa varandra att bli bättre - inte skrämma upp varandra! De tjejerna som pluggar tabellen på nätterna och taggar till av att det vittrar guld får göra det och de som funkar bäst när det är som vanligt behöver man inte prata målskillnad med. Det blir ju som bäst och roligast när alla individerna i laget är på sina toppar, spelar avslappnat och plötsligt ger ifrån sig sina 110%. "Jag och lag" eller som alltid den farliga quarterbacken vrålade i collegefilmerna från 80-talet: There's no I in team!! Man kan ju också tänka att hela laget är fullt av "jag". "Jag" med olika sätt att hantera guldvittring och som är olika kring det mesta. Man hittar hela tiden nycklar till att få dem att växa på planen och tillsammans, en del är lättare att förstå för de påminner om en själv och andra påminner mer om Tord och det är ju faktiskt väldigt bra. Dessutom växer de ur nycklar som funkat bra tidigare. De hittar också en del nycklar till sig själva och till varandra och det är ju då det blir häftigt på riktigt! En tjej med många nycklar till andra är Thea. Det visade hon idag när hon satte ner foten i första periodpausen. Hon gjorde klart att det inte var okej att ropa något annat än pepp från bänken. "Alla vet med sig när de gör fel, det behöver man inte höra från bänken", "Knip igen och ropa när du har något positiv att komma med", var budskapet. Klok som en bok och civilkurage i microperspektivet! En viktig nyckel, tror jag, till att vi ryckte upp oss och *trummvirvel* det ser rätt ljust ut med det där guldet trots allt. Lite flyt i ett annat möte i serien under eftermiddagen gör att det skall rätt mycket till om vi inte kniper det ändå - men det snackar vi inte högt om nu. Det kan de få räkna ut själva om de är intresserade av det. Klappa om tjejerna nu och tänk på hur grymma de är - inte bara på planen! De flesta sover väl nu, men jag misstänker att någon är uppe, sömnlös, nämligen hon som gick och la sig väldigt tidigt igår... :) F03 (GAMMAL) 0kommentarer

Referat: Pixbo Wallenstam IBF F03 Svart - IF Marin Väst F...

Dagens andra match gick av stapeln direkt efter den första, i samma hall och förhoppningsvis skulle ketchupen räcka till en seger till. Marin Väst lyckades vi vinna över vid förra mötet och det kändes som om vi kunde göra om bedriften. Den känslan är ju som bekant farlig. Kombinerar man det med stålbadet mot landvetter i matchen innan, så kanske vi är lite för självsäkra. Såklart var vi inte det, denna gången. Spelglädjen höll i sig! Till stor del kan vi tillskriva de stora siffrorna till att Marin Väst började dagen med en avbytare. Det är naturligtvis väldigt jobbigt, för vilket lag som helst, att hålla ihop utan någon riktig vila. När halva första perioden gått får vi in första bollen. Sedan rullar det på och perioden slutar 5-0. Andra perioden 7-1 och sista 6-0. Det anslöt en avbytare till efter halva matchen och vi rullar på med fullt mannskap. Det blir ojämnt då och vi får imponeras av att de håller flaggan högt och spelar sjyst och rent med bra humör hela vägen. Men ett par saker är samtidigt intressant.Vi gör många väldigt snygga mål! När det blir lägen hittar tjejerna ofta en pass istället för avslut och sedan ännu en pass och sista tjejen får helt öppet mål! Det hända många gånger idag! Det är ett tydligt kvitto på stor intelligens och samspel. Man hittar varandra med passningar mellan en massa ben i motståndarnas låga försvar och när det fungerar är det väldigt vackert. Det är också intressant att när det finns lite mer tid så blommar spelet ut mer än vanligt.Vi passar runt, ner till backen, över till andra backen och sedan anfall på den sidan. Väldigt moget spel och när vi nu fått till det idag så kommer det snart att sitta i lite tuffare matcher. Det blir också kul att uppleva! F03 (GAMMAL) 0kommentarer

Referat: Pixbo Wallenstam IBF F03 Röd - Landvetter IBK F0...

När det är tidiga matcher är det i alla fall skönt när det är spel på hemmaplan, för då har motståndarna fått gå upp ännu tidigare. Men kommer de från landvetter är det ju trots allt ingen större skillnad. Landvetter brukar vara kluriga att möte. De matcher vi spelar brukar falla in i två kategorier. Antingen får vi en bra start och lyckats med att göra ett mål eller två ganska tidigt och då brukar de bli ganska medgörliga att tas med. Eller så är det de som får en bra start och då kan de bli stört omöjliga att tämja igen. Ett landvetter i medgång är med andra ord inget drömscenario. Idag fick vi det andra av de tvenne scenariona. Bortsett från de allra första bytena så var det landvetter som tog tag i bollen. Inte riktigt vad vi ville. 0-1 var inte heller enligt plan. 0-2 gjorde det ytterligare sämre och 0-3... Precis - inte helt klockrent. Vårat spel var inte dåligt, men lite ostämt och ett landvetter i medgång gör att frustrationen i laget växte. Vi hade en del lägen men deras målvakt kändes väldigt stabil. Inför tredje hade vi 0-3, men det fanns också en känsla att om vi bara får in en boll så kan vi kanske störa deras flow och kanske, kanske få till en ketchupeffekt. När tredje perioden var 2-3 minuter gammal gör vi mål - väldigt skönt! Nu smyger harmonin in i laget! Mungiporna pekar svagt uppåt och blickarna fokuserades. Backarna blev kaxigare och tog flera kliv upp i banan och smällde på bollmotagaren innan hon hann vända upp och reagera. Bollen hölls kvar i anfallszonen och anfallen blev längre.Målvakten blev mänsklig och rätt vad det är har vi fått till 3-3. Då tar de time out och vi kan konstatera att vi är starka, vi spelar helt rätt och att ketchupen kommer fortsätta flöda om vi håller i spelet. Med 3 minuter kvar på matchen kommer jag på mig själv med att vråla. Det är egentligen inte mitt fel, för vi gör nämligen 4-3 och vår tilltro till att vi kunde vända det blev sann. Stämmet kom i sista perioden, passningarna satt på bladet, försvarsspelet satt och skotten gick in. Så här på kvällen är nog blodtrycket normalt igen. Man kan konstatera att vi har ett kanonlag som i morse gav oss anledning att damma av en hel serie klyshor, men kanske passar det bäst att avrunda med "Vi är laget som aldrig tappar taget och tappar vi taget så kommer vi igen" F03 (GAMMAL) 0kommentarer

En match med extra allt!

Idag var det dags för bortamatch mot Lindome. Uppladdningen var ganska bra, men det kändes ändå inte riktigt som tjejerna var uppe på tårna när matchen drog igång. Vi hade visserligen den mesta av spelet och parkerade långa stunder nere i Lindomes zon. Men det där sista var inte där, det saknades glöd. Vilket underströks av att Lindome, redan innan en minut gått, kontrade in 1-0. Några minuter senare gjorde Lindome även 2-0 på ett frislag från halvdistans, slarvigt! Vårt spel var trots detta ganska bra. Tjejerna gnetade på och för varje byte blev det allt bättre fokus och intensitet. Med dryga två minuter kvar av perioden kontrade Axina in ett reduceringsmål. Vi gick till pausvila med en känsla av att vi nu var inne i matchen och att det bara behövdes vissa finjusteringar för att helt äga den. Efter pausen forsätter spelet med den trygghet vi såg i slutet av första. Backarna gör ett strålande jobb och anfallarna jobbar på bra. Dock försvarar sig Lindome bra och det är svårt att få till många rena lägen, då de överlastar rejält framför eget mål. Efter dryga fem minuter hittar Astrid, trots röran, fram med en snygg pass till en nu stekhet Axina, som ser till att matchen blir utjämnad. Det känns nu som om vi snart kommer göra ett ledningsmål. Istället tar allt en ny vändning. Ida åker, helt korrekt, på en utvisning för slag. Lindome får spela i nummerärt överläge. Skulle detta innebära att de skulle få ta över matchen igen? Nu var vi nöjda över att vi i onsdags hade pratat en del om hur man ”dödar” ett powerplay och det var tydligt att tjejerna hade lyssnat. En bra box och ett klokt hanterande av bollen. Då kom nästa kalldusch, Nellie driver upp bollen och får, efter en närkamp på mittplan, en ordentlig skada på högerlåret. Vi vet ännu inte vad det är, men det vara bara att linda stenhårt och hoppas att det ”bara” är en ordentlig lårkaka. Sedan åker en Lindome spelare ut. Skribenten har ingen aning om varför, då han just då mer jobbade som sjukvårdare. Glädjen över att få spela 4 mot 4 blev dock kortvarig, för 20 sekunder senare åker Alice ut. Detta efter att dragit till bollen på volley, ganska så högt över knät. Snyggt, men inte så lagligt. Vi kanske inte skulle tränat på volleyskott på träningen vi hade några timmar innan….. Nu får vi spela 3 mot 4. Detta verkade bara tända tjejerna, för Lindome fick knappt låna bollen och absolut inte skapa något ordnat spel. Närmast att göra mål var vi på en vass kontring. Vi reder ut allt detta och sedan var det fullt ös och gott tryck mot motståndarkassen, dock inga mer mål innan periodpausen. I den tredje perioden var det inget snack, vi ägde spelet, men det tog ändå tid innan målen kom. Det förlösande ledningsmålet kom efter dryga sex minuter. Det var Bötte som drog till direkt på en diagonalpass från Alice. Skottet var inte stenhårt men satt snyggt vid bortre stolproten, otagbart för Lindomes duktiga målvakt. Minuten senare har Axina lekstund som slutar med ett skott i krysset. 2-4 och nu känns det kassaskåpssäkert. Vi maler på, men gör inga fler mål. Lindome försvarar sig bra och har några kontringar som styrs undan av våra backar. De bollar som letade sig ner mot vårt mål togs tryggt hand om av Thea, som vände dessa till egna kontringar på grund av utmärkta utkast. Bötte blir tyvärr också skadad, efter en luftfärd landar hon på en gammal skada. Gjorde rejält ont en stund, men det började gå över då det var dags att fira segern. Vibst med 2.4 och en innehållsrik och spännande match idag igen. Mest imponerande idag är tjejernas intelligens och spelförståelse. Skador och utvisningar gjorde att ledarna i båset fick vara kreativa, vilket innebar att tjejerna flyttades runt i olika konstellationer, men detta klarade de av med bravur. F03 (GAMMAL) 0kommentarer

Visa fler nyheter