laget.se - Nyheter från Mariebergs IK A/B-lag Herrar

FORMSTARKA MIK VINNER IGEN!

Wed, 02 Sep 2026 22:30:23 GMT

Måndagskvällens utflykt till fina Brickebackens IP för match mot på negativt kval placerade IFK Örebro slutade för oss som det gjort ganska länge nu. Ny seger och tre viktiga poäng in på kontot. Vi har inte förlorat en fotbollsmatch sedan den 11 juni när Lindesberg blev för svåra i en jämn och rafflande uddamålsförlust på bortaplan. Sedan dess har vi spelat sju matcher, vunnit sex av dem och spelat en oavgjord efter en tveksamt dömd straff på övertid som kostade oss segern mot serieledande Lillån. Som ni alla förstår är vi inne i en galen vinnarbubbla just nu och det mesta går vår väg även i jämna och tuffa matcher. Träningarna är en fröjd att bevittna, mycket folk, bra fart, intensivt och väldigt mycket skratt och glädje. Framgång föder framgång helt enkelt. När domaren blåste igång matchen i måndags var det således ett gäng med stort självförtroende som satte tänderna i kvällens motstånd direkt från början, och som vi gjorde det. Vår dominans är näst intill total och ett stressat IFK får inte låna bollen särskilt mycket och redan efter 16 minuter smäller vi in kvällens första mål efter att ha bränt några fina lägen dessförinnan, men målet döms bort för offside. Forsatt 0-0 på resultattavlan men vi slår inte av på takten. Det kan möjligen ha gått lite för bra för efter 23 minuters total överlägsenhet drabbas vi möjligen lit av hybris och tappar boll i ett riktigt tokigt läge. Snabb kontring från IFK och pang! så låg vi under efter deras, tror jag, första skott på mål. Detta påverkade dock inte grabbarna nämnvärt utan MIKs fotbollsgodis fortsatte med oförminskad styrka vilket resuterade i vårt andra mål för kvällen när Edison bryter igenom och skjuter i stolpen. Bakom honom, obs! bakom honom, startar Shirhat en löpning för att slå in resturen i öppen kasse men återigen döms det bort för offside. Extremt märkligt domslut och nu fick IFK energi i laget samtidigt som vi började se lite ängliga ut. De första trettio minuterna kan nog vara de bästa vi har presterat i år och ändå går vi till halvtidsvila i underläge.
Pausen kom dock lämpligt för oss för grabbarna började se stressade ut i slutet av första halvlek, och nu fick vi chansen att lugna ner oss och börja om från början och följa vår gameplan, vilket gav utdelning i den 57:e minuten när Shirhat löpte sig fri och placerade in kvitteringen.Fem minuter senare var det dags igen när Edison piskade in ett lågt inlägg som Shirhat stötte in från nära håll. Ordningen återställd och fortsatt full fart framåt. I matchminut 68 dribblar Shpetim in i motståndarnas straffområde och fälls. Straff döms och fram kliver Robin som återigen säkert placerar in straffen och vi utökar vår ledning till 3-1. På elva ruskigt effektiva minuter har vi vänt underläge 0-1 till tvåmålsledning och därmed var väl segern säkrad, eller? Vi fortsätter att spela bra och fortsätter att dominera matchbilden men möjligen blev vi lite bekväma, för på övertid reducerar IFK genom ett riktigt drömmål. Svag undanrensning från eget straffområde ger fritt skottläge för IFKs spelare som dundrar upp bollen i Hugos vänstra kryss, helt otagbart och nu blev det nerv lik förb....at i slutet på en match. Vi rider dock ut IFKs slutforcering och kan nöjt resa hem med hela poängpotten som stod på spel denna afton. En liten, men högkvalitativ, hästjury valde att belöna följande stolta MIK-krigare:
3 hästar till Shirhat. Två mål och många långa maxlöpningar brukar räcka långt för att blidka en hästjury, och så även denna kväll.
2 hästar till Robin som strortrivdes på en gräsplan där man faktiskt kan slå en passning som utan snedstudsar når sitt tilltänkta mål. Dominant på mittfältet och målskytt igen.
1 häst till Zobair som återigen gör en topprestation från sin mittbacksposition. Brytsäker, passningssäker och vinner de allra flersta duellerna.
På bilden: Vikarierande och storspelande Robin Ingvarsson med tungan rätt i mun, och full koll på både boll och motståndare.
Nu väntar Små IF hemma på MIK arena på söndag i en extremt viktig match då Små skuggar oss, bara två poäng bakom, i tabellen. Seger på söndag och vi har skapat en liten, men ack så ljuv, lucka ner till hårdingarna från Stora Mellösa. Jag hoppas mariebergarna går man ur huse på söndag och hjälper oss att ta femte raka segern i denna olidligt spännande division femserie.
Tills vi ses och hörs igen!
En oerhört stolt och lycklig,
Coach Andersson

Publicerad: 2026-09-03 00:30

TREDJE RAKA - MIK LYFTER MOT TABELLTOPPEN!

Thu, 27 Aug 2026 21:57:00 GMT

Trots en av våra mindre lyckade insatser den här hösten lyckades vi återigen vinna en jämn och tuff match när vi på torsdagskvällen tog emot Örebois hemma på MIK arena. Vi inleder starkt och pressar och stressar Örebois högt upp på deras planhalva vilket redan efter fem spelade minuter skulle ge utdelning. Vi lyfter in bollen i Örebois straffområde och fyller på med folk vilket stressar Örebois försvarare så till den milda grad att en undanrensning blir till en riktig snedträff och bollen går rakt upp och bakåt, mot eget mål. På mållinjen dimper bollen ner och ytterligare ett försök till rensning slutar med att bollen slås in i eget mål av en olycklig Boisförsvarare. 1-0 till skänks efter fem minuters spel, vi tackar och bockar. Vi är under den första halvan av första halvlek det klart bättre laget och vi skapar en hel del målchanser som borde ha resulterat i fler mål. Vi har efter nitton minuter haft två frilägen men bollen rann iväg och en allert målvakt i Örebois kunde avvärja båda lägena. I matchminut 30 kommer tredje friläget när Jojje löper sig fri och försöker lobba över målvakten men lyftet blir för lågt och hamnar i famnen på deras målvakt. Nu kommer vi in i en period där vi blir passiva och bjuder in Örebois i matchen, det resulterar i en stolpträff från deras sida, men vi har turen på vår sida just nu. Skottet tar i stolpen och studsar rakt i famnen på Shpetim som för dagen vikarierade som burväktare, och det med den äran. Vi går till halvtidsvila med en bräcklig 1-0 ledning och en mindre hårtork delades ut till gossarna i halvtid. Vi sjunker för lågt och vi vågar inte fullfölja pressen en mot en vilket gör att Örebois får mer och mer energi, vilket vi bittert skulle få erfara direkt i inledningen av andra halvlek när Örebois får straff efter slarvigt försvarsspel. Shpetim går åt rätt håll men når inte den välplacerade straffen och matchen var utjämnad till 1-1. Bara minuter senare missar vi en glidtackling i ett kontringsläge för Örebois och två man kommer fria mot Shpetim, men han gör en kanonräddning och höll oss kvar i matchen. Örebois är nu klart bättre än oss och vi får ägna mycket kraft och energi till att försvara oss och kommer inte riktigt igång i vårt anfallsspel. Vi spelar med för små marginaler och försöker spela bollen vidare på ett tillslag, vilket är en jättedålig idé på vår svårspelade fotbollsplan. Vi vet att vi behöver behandla bollen med minst två touch på den här så kallade gräsplanen och ändå gör vi inte det, vilket ställer till problem för oss gång på gång. Det skulle dröja ända till slutet på matchen innan vi kunde ta över spelet igen när vi tryckte på för ett segermål. I den underbara 80:e minuten tar Mackan emot en boll på högerkanten och spelar den bakåt till en framrusande Matte Månbrandt som lyfter in bollen mot mål och kan glatt titta på när bollen seglar in i bortre delen av Örebois mål. Inlägget/skottet blir matchavgörande och vi tar tredje raka segern i en hysteriskt jämn serie. Jag hade önskat lite bättre spel från grabbarna, men vi kämpar och krigar på ända in i kaklet och det är ack så viktigt. Nu är vi uppe på fjärde plats, men på samma poäng som laget på tredjeplats, vilket innebär kval till division fyra. Vi törs nog utlova en otroligt spännande och rolig höst.
Hästjuryn delade ut hästar till följande herrar efter en jämn omröstning där hela åtta spelare fick röster.
3 hästar till Acke som stod för en stabil insats, och slet hårt under hela matchen.
2 hästar till Herish som var taggad och spelsugen efter en matchs avstängning på grund av för många gula kort. En trygg punkt att spela upp bollen på då han är oerhört skicklig på att ta emot passningar trots hård uppvaktning av elaka mittackar.
1 häst till Robin som sin vana trogen kämpade och slet på mittfältet. Lugn och trygg med bollen.
På bilden: Edison med fullt fokus på boll och motståndarmål.
Nu är det bara för grabbarna att på bästa sätt återhämta sig, för på måndag smäller det igen när vi åker till Brickebacken för match mot erkänt svårspelade IFK Örebro.
Hoppas vi ses då!
En stolt och av grabbarna imponerad,
Coach Andersson

Publicerad: 2026-08-27 23:57

MIK NÄRMAR SIG TABELLTOPPEN!

Fri, 21 Aug 2026 23:28:00 GMT

Det är lika bra att vara ärlig och säga det med en gång. Jag gillar inte att åka till Hovsta och spela fotboll, det har jag aldrig gjort. Ända sedan åren med pojklagsfotboll och fram till dags dato åker man dit med vetskapen om att det kommer inte att bli en bra match, och vi får sällan med oss poäng därifrån. Deras fotbollsplan är faktiskt riktigt usel, vilket i och för sig inte är ett problem för oss som både tränar och spelar på en av Örebros absolut sämsta planer, på nya fina MIK Arena. Nej den är helt enkelt usel på ett för oss uselt sätt. Planen känns Hidingsta-liten och det är trångt vid sidlinjen, långa bollar blir per automatik en målchans känns det som. Dessutom är den gropig och bollarna studsar lite så där hur som helst. I torsdags hade de dessutom tokvattnat planen så det halkades en hel del utöver allt annat elände. Det var med andra ord upplagt för kamp och väldigt lite annat än kamp och duellspel eftersom kortpassningspel på den ojämna ytan blir ett högriskprojekt , ja allt var som vanligt när man åker till Hovsta för att spela fotboll. Hovsta då? Jo de vet hur man ska spela på sin hemmaborg, de är aggressiva, tuffa i närkamperna och ligger hela tiden på gränsen för vad som är tillåtet och så löper de på långbollar och stångas med vår backlinje och vårt mittfält, och de gör det bra. Matchen drar igång och jag står och funderar på om det bara är vi som inte kan spela fin fotboll på Hovsta IP, att det på något sätt är vårt fel, eller om andra lag också har det jobbigt där. Det går så långt att jag börjar fundera på att åka dit och kolla någon annan match för att få svar på mina funderingar när jag väcks ur mina tvångstankar och svåra Hovstapsykos av att Patrik dundrar en vänsterslägga i Hovstakeeperns ribba redan i den 8:e minuten. Första halvlek är, som ni förmodligen kunnat gissa en enda lång orgie i elaka närkamper från båda håll, och ganska jämt fördelat med målchanser. Trots likaläge 0-0 i halvtid måste jag ändå säga att det kändes bättre än i mina tidigare besök i Hovsta. Vi har nu har en trupp som både är skickliga med boll och som definitivt inte kliver undan i en närkamp, och som dessutom orkar kriga intensivt i nittio minuter. Kanske var det nu det skulle ske, förbannelsen skulle brytas.
Andra halvlek inleder Hovsta lite bättre än oss och de skapar ett visst tryck mot vårt mål inledningsvis men utan att riktigt komma igenom vårt disciplinerade och kompakta försvarsspel. Det är väldigt sällan det skapas rejäla målchanser under spelet, allt som känns farligt sker på fasta situationer och det är Hovsta duktiga på. På den här lilla planen når ett inkast utan problem in till mitten på straffområdet, en frispark på offensiv planhalva eller en hörna är alltid behagligt nära mål och det blir alltid farligt. I den 80:e minuten får vi en hörna, och äntligen skulle dödläget mellan lagen brytas när Jim dundrar upp bollen i nättaket. Ja okej då, bollen studsar runt ett tag i Hovstas straffområde innan Arvid får en tå på bollen som likt en flipperkula studsar fram till Jim som från nära håll knäar in bollen. Men han knäade in den i nättaket, därom råder det inga tvivel. Näppeligen en kandidat till årets mål, men ack så viktigt! Tio sketna minuter kvar och nu skulle väl inget dåligt kunna hända, eller? Efter att ha hållt rent framför Hugo i åttiotvå jäkla minuter så väljer vi att försöka ta ner/direktpassa en långboll istället för att slå ut bolluslingen på Hovstaskolans skolgård. Resultatet? Fritt skottfält för en framrusande Hovstalirare som får en fin träff och placerar in kvitteringen till 1-1 med bara åtta minuter kvar att spela. Ridå! Game over! Förbannelsen lever! Jag kan inte, utan att bli avstängd från laget.se för all framtid, med ord beskriva vad för svordomar och tankar som snurrade i mitt huvud då. Tur då att jag har elva fotbollskrigare ute på plan som aldrig kommer att vika ner sig innan det är slut på riktigt. Vi får bara två minuter senare frispark i kanonläge en bit från mittcirkeln, som också blir ganska nära halvmånen på straffområdet och fram kliver den nyss inbytte Shpetim Hasani. Han tjatar på domaren att flytta muren, han tjatar på stackars Arvid att han ska skymma målvakten och likt en slug basket eller amerikansk fotbollscoach låter han klockan ticka ner mot det definitiva slutet av en jämn fotbollsmatch, och det oundvikliga resultatet av en Hasaniansk frispark i slutskedet av en match. Ja ni förstår ju själva vad som hände. Shpetim sätter perfekt skruv och hastighet på bollen som sveper över muren och in vid målvaktens högra stolpe. Ledning 2-1 och bara några få minuter kvar på matchuret. Vi håller undan och vinner med 2-1, i Hovsta, av alla ställen!
En fem man stark hästjury var på plats och fördelade sin gunst enligt följande:
3 hästar till Arvid som radar upp topprestation efter topprestation. En trimmad ångvält på steroider som mosar allt i sin väg defensivt och som nästan i samma sekund som han har plöjt ner en stackar anfallare på egen planhalva, befinner sig i andra änden av plan för att bomba in ett inlägg i motståndarnas straffområde.
2 hästar till Zobair som till skillnad från Arvid har en mer sansad framtoning i sitt numera näst intill perfekta försvarsspel. Han är inte de stora gesternas man, men ingen kommer förbi Zobair som lugnt och metodiskt dissekerar motståndarnas anfallsförsök, ett efter ett tills matchen är slut.
1 häst till Jim. Vårt senaste tillskott som visat att han kommer att var en stor tillgång för oss i Marieberg i år och förhoppningsvis i många år framöver. Bröt dödläget i matchen genom sitt "drömmål" i den 80:e minuten.
På Bilden: Marcus "The Mackinator" Andersson har precis "Mackinerat" ännu en Hovstaspelare, en av flera denna afton när Mackan stod för en fin insats på mittfältet med både tryggt passningsspel och hårda närkamper.
Nu njuter vi av segerns sötma över helgen, sedan kör vi igen nästa vecka med bra träningar och fokus på nästa match som är hemma på MIK Arena, denna underbara skitdåliga fotbollsplan som är vår hemmaborg. Örebois på torsdag, kan det bli publikrekord på MIK arena då? Nu flåsar vi topplagen i nacken och nästa match blir oerhört viktig, det vill ni inte missa!
En nästan overkligt nöjd och belåten,
Coach Andersson

Publicerad: 2026-08-22 01:28

SEGER I "6-POÄNGSMATCHEN"

Thu, 13 Aug 2026 23:08:00 GMT

MIK bjöd in till höstpremiär på MIK Arena på torsdagskvällen och för motståndet stod Dardania som innan matchen låg tre poäng före oss i tabellen, en klassisk 6-poängs match med andra ord. Vi kom från en mycket bra insats borta mot Lillån förra veckan och Dardania från en jättekross av nästjumbon Ervalla. Två lag med gott självförtroende ställdes alltså mot varandra och utgången var oviss på förhand. När vi möttes på vårsäsongen krossade Dardania oss i vad som var vår tveklöst sämsta insats i år, så det var ett revanschlystet MIK som äntrade planen. Efter blott fyra minuter dundrar Dardania en frispark i Hugos ribba och det var onekligen lite skakig inledning från vår sida, men vi tog oss sakta men säkert(förutom ribbträffen då) in i matchen. Efter femton minuter var matchen helt jämn men det var vi som hade det mesta av bollinnehavet medans Dardania mest fick kontra. Vi spelar oss lugnt och säkert ur Dardaninas presspel via både ytterbackar och ett mycket bolltryggt mittfält vilket frustrerar Dardania allt mer. Till kvällens drabbning fick vi göra en hel del ändringar i startelvan jämfört med de som startade senast, hela fyra spelare från förra veckan saknades vilket bland annat innebar ett byte av central anfallare från en rutinerad yngling i form av Hersih Kuhi till en annan, nämligen den evigt unge Shpetim Hasani. I den första halvlekens sista minut lyfter vi in en boll i Dardanias straffområde med sikte på Shpetim och han gör naturligtvis inget misstag. Han är först på bollen och rivs ner av en Dardaniaförsvarare och domaren pekar på straffpunkten. Robin kliver fram och trots att målvakten går åt rätt håll kan han inte nå den välplacerade straffsparken. 1-0 i precis rätt tid och ledning i halvtid kändes både rätt och riktigt även om Dardania också haft några lägen men vi har en Hugo som sista utpost och han tog allt, precis allt, de provade med.
Direkt efter halvtidsvilan ställer vi till det för oss igen när en situation som till synes var under kontroll slutar med en straffspark till våra gäster. Men vi har som sagt en Hugo som sista utpost, och visst tusan räddade han även straffen så vår ledning var fortsatt intakt. Vi spelar långa stunder en alldeles utmärkt fotboll med en backlinje som är brutalt bra och som städar undan vartenda försök till kontring från Dardania. Ett mittfält som är så lugna och trygga med bollen och dessutom löper kopiöst mycket både offensivt och defensivt, vinner boll och spelar sig ur de flesta situationer lekande lätt. Ett anfall med rutin och klass i form av Shpetim flankerad av två vansinnigt löpvilliga yttrar och där har ni det. Samtliga elva spelare på plan levererar precis det vi vill att de ska leverera och då är vi väldigt jobbiga att möta.
I den 77:e minuten kommer ett av väldigt få misstag i vårt försvarsspel och direkt straffas vi när en Dardaniaspelare lämnas helt ensam i vårt straffområde och hans avslut kan inte ens en glödhet Hugo göra något åt. 1-1 med bara tretton ynka minuter kvar att spela och det var dags för några byten. Ett av bytena gav maximal utdelning nästan omgående när en pigg och fräsch Patrik lurar skjortan av sin ytterback och därefter kan leverera ett perfekt inlägg till en helt fri Shpetim som inte gör något misstag från nära håll. Hård bredsida på volley och målvakten har inte en chans. 2-1 i hemmafavör med bara fem minuter kvar att spela. Vi kastar in ytterligare två fräscha spelare och lyckas hålla undan till seger. Otroligt skönt och väldigt viktigt då vi nu tog oss upp påsamma poäng som Dardania och med häng på toplagen. Jag sa det efter förra veckan och jag säger det igen, vi kommer att få en riktigt rolig höst. Två skadade och två avstängda från förra veckans startelva, och så går vi ut och gör ännu en fantastik match. Vi har onekligen en stor bredd och en bred spets i den här truppen. Vi får se hur långt det räcker när serien ska summeras i oktober. Eftersom samtliga aktörer där ute presterade så bra raggade jag en rekordstor hästjury för att få en så rättvis hästutdelning som möjligt och det visade sig vara nödvändigt. Hela åtta spelare fick röster, men de som fick flest var:
3 hästar till Hugo som faktiskt fick samtliga jurymedlemmars högsta poäng. Straffräddning, frilägesräddning och säker på både distansskott och inlägg.
2 hästar till Arvid som stressade till matchen från jobbet och går ut och spelar som om han inte gjort något annat än att ladda för match i flera dagar. Extremt löpstark och snabb. Avväpnade samtliga anfallsförsök på sin kant och älgar, verkligen älgar, fram offensivt från sin ytterbacksposition.
1 häst till Robin. Vår mittfältsgeneral svarar för ännu en brilliant insats på mittfältet och sätter återigen en straff.
På bilden: Jojje Österberg in action, på väg mot mål med fullt fokus och i högsta fart.
Nu ska vi njuta av segern över helgen och på måndag börjar vi förbereda oss på nästa tuffa uppgift, tredjeplacerade Hovsta på bortagräs. Seger där så börjar vi verkligen flåsa topplagen i nacken.
Tills nästa gång!
En välmående,
Coach Andersson

Publicerad: 2026-08-14 01:08

MIK TAPPADE SEGERN - PÅ ÖVERTID

Sun, 09 Aug 2026 21:53:00 GMT

I torsdags kickade den äntligen igång, den så hett efterlängtade höstsäsongen. Vi avslutade våren på ett mycket bra sätt och vi har förberett oss väl i sommar så vi har verkligen längtat efter att få börja lira matcher igen. För oss innebar höstpremiären en resa tvärs genom hela stan till Lillån för att ta oss an serieledarna på Lillåns IPs något slitna konstgräsmatta. Lillån rivstartar matchen och sätter ett tempo som kändes lite i överkant för att hålla matchen ut. Vi lät dem hållas och spelade oss relativt enkelt ur deras tre, ibland fyra, man starka tokpress mot vår backlinje. I den 23:e matchminuten hade vi återigen spelat oss ur pressen och var på väg framåt med hela laget när ett onödigt bolltapp på mittplan skulle bli kostsamt. Spelet vänder och vi är inte i försvarsposition när Lillån tar sig in i vårt straffområde. Första skottet täcks men returen studsar ut till en Lillåspelare som elegant frispelar en lagkamrat som enkelt kan placera in ledningsmålet till 1-0. Vi fortsätter att följa vår gameplan och Lillåns höga multispelarpress blir allt mindre intensiv och färre spelare orkar gå upp i press. Det gör att vi nu mer och mer tar oss in på Lillåns planhalva under ordnade former och lyckas etablera ett visst tryck mot deras mål. I den 37:e minuten ger det utdelning när vi likt handbollslandslagets Bengans Boys på 90-talet levererade en klassisk "Gurkburk" och Lillån hängde inte med i den snabba bollförflyttningen. Sista passen fram till Felix levereras och precis i skottögonblicket blir han kapad av en försvarare som inte hängt med i svängarna, och som förmodligen aldrig hört talas om en taktisk finess som gurkburken. Domaren pekar utan tvekan på straffpunkten och en på samma gång glödhet och iskall Robin gör inget misstag. 1-1 och jakten på fler mål fortsatte. Vi är nu det något mer spelförande laget och Lillån ägnar sig mest åt kontringar som vi för det mesta hanterade på ett väldigt bra sätt. Likaläget 1-1 står sig halvleken ut och vi får chans att pusta ut efter en intensiv första halvlek.
Andra halvlek är bara några minuter gammal när vi, vår vana trogen, återigen bjuder våra motståndare på en högkvalilativ målchans efter en misslyckad hemåtpassning. Återigen är vi på väg framåt och inte i våra försvarspositioner vilket Lillån effektivt utnyttjar. 2-1 till hemmalaget men också oceaner av tid att reparera vårt misstag. I den 57:e minuten kom första riktigt heta möjligheten att komma ikapp. Vi tilldöms en frispark i ett bra läge cirka fem meter utanför Lillåns straffområde och fram kliver Robin. Lika glödhet och iskall som vid straffen dunkar han in bollen över muren och in i fel hörn för målvakten. 2- 2 nu och strax efter målet gör vi några byten för att få in lite utvilade spelare och det ger önskad effekt. Vårt spelövertag växer och Lillåns presspel är nu reducerat till någon enstaka spelare som på egen hand försöker störa våra uppspel. Lillåns målchanser är nu nästan uteslutande effekten av långa bollar mot snabba anfallare medans vi tillbringar mer och mer tid på Lillåns planhalva, letandes efter den perfekta luckan mot mål. I den 81:a minuten kommer den, luckan i Lillåns försvar, och Arvid serverar en djupledslöpande Jojje ett perfekt instick. Jojje är kylig i avslutsläget och lyfter enkelt in bollen vid målvaktens borte stolpe. Lillån blir nu alltmer desperata och trycker på för en kvittering genom individuella toklöpningar i djupled och till min förtvivlan ser jag mina egna gossar ryckas med i något som bara kan beskrivas som raggarfotboll en midsommarafton på Öland. Det finns överhuvudtaget ingen som helst tanke bakom någonting och vi ledare vrålar oss hesa på grabbarna att de ska ta tag i bollen igen och döda tid. Budskapet går fram och det ser riktigt fint ut de sista minutrarna av matchen. Domaren hade dock hittat fem tilläggsminuter någonstans, jag vet inte var men så blev det i alla fall. I den sista av dessa mystiska fem minuters tillägg slår Lillån ännu en långboll och löper in mot vårt straffområde. Det blir ett lätt hopslag när Lillåspelaren sparkar till på Robins fot och faller. Straff och kvitterat till 3-3 på matchens sista spark. En helt overklig avslutning på en av oss mycket väl genomförd match, och ändå reser vi hem med en usel känsla i kroppen och bara en ynka poäng in på kontot. Nu har det gått några dagar och jag har väl lugnat ner mig lite, tillräckligt för att känna att vår prestation var så bra att vi nog trots allt kommer att få uppleva en riktigt rolig höst tillsammans. Vi har mycket folk på träningarna och det råder knivskarp konkurrens om samtliga positioner. Det kommer att generera många poäng i höst, det törs jag lova er.
En fyra man stark hästjury hade mycket att välja på i torsdags och flest röster landade på följande herrar:
3 hästar till Robin. Tvåmålsskytt och som vanligt tongivande på mittfältet, då blir det full pott från hästjuryn.
2 hästar till Herish. Vår ständigt unge veteran är som ett moget vin, han blir bara bättre och bättre år efter år. Springer som en tonåring, kämpar som en galärslav och håller i bollen så att hela laget hinner fylla på i anfallsvåg efter anfallsvåg. En otroligt viktig kugge i vårat lag.
1 häst till Mr T som i all hast byttes in efter en skada och som hade det lite jobbigt till en början, men sedan spelade upp sig många nivåer. Urstark i närkamperna och en ständig källa till oro för motståndarna.
På bilden: Shirhat gör ännu en riktigt bra match, springer vansinnigt mycket och är, som ni ser på bilden, extremt intensiv i duellspelet.
Nu ska vi träna bra i veckan och på torsdag är det höstpremiär på MIK arena när vi ska ta revansch på Dardania efter vårsäsongens största debacle. Hoppas ni alla kommer och hejar då.
En trots allt förhoppningsfull,
Coach Andersson

Publicerad: 2026-08-09 23:53

EFTERFEST PÅ MIK ARENA!

Tue, 23 Jun 2026 00:41:00 GMT

Nu är det förvisso några år sedan man var ute i svängen och ens var påtänkt för en efterfest. Men jag har ett svagt minne, svagt på grund av tiden och inget annat än tiden som förlupit sedan min senaste efterfest, att de har en tendens att bli lite sega. Trevliga men sega, och lite så kändes det på MIK Arena på måndagskvällen. Midsommarfesten i torsdags mot Fjugesta var magisk, lite av en midsommarnattsdröm faktiskt. Massor med energi och spring i benen, partyhattar och dansskor på, ja ni fattar. Sen kom den då, den där efterfesten, tre dagar efter festen och det blev precis som jag minns det från det glada 80-90-talet, när min formtopp peakade, trevligt men lite segt. Vi hade bjudit in Kumla BK till efterfest och visst har det betydelse vem som kommer på festen. Att bjuda in tabelljumbon till fest påverkar såklart stämningen men jag måste erkänna, lite i smyg, att jag gillar Kumla BK så för mig var det en perfekt gäst. Är det någon som kan skaka liv i en halvdöd tillställning så är det Kumla BK. De krigar och slåss, de tacklar sent, de tjafsar med medspelare, motståndare och domare. Det blir energi helt enkelt. Om man lyckas irritera världens snällaste Robin Ingvarsson så mycket att han drar på sig en varning, ja då vet man hur man skakar liv i en avslagen tillställning.
På matchgenomgången och uppvärmningen var det bra fokus och energi i laget, men när domaren väl blåste igång matchen såg vi ledare tidigt tydliga tecken på mental baksmälla. Vi stod på hälarna och reagerade istället för att agera. Trots det skapade vi ändå beydligt mer än Kumla och redan efter 12 minuter satte vi kvällens första balja när Mr T drev in från vänsterkanten, skottfintade och fortsatte ut mot högerkanten ända tills Edison blev lämnad ensam kvar i bortre delen av Kumlas straffområde. Mr T ser naturligtvis detta och levererar ett perfekt inlägg som Edison enkelt kan bredsida in i öppen kasse. Festen lyfte givetvis efter denna triumf, men dog lika snabbt när Kumla bara minuter senare kvitterar efter ytterst tveksamt försvarsspel i samband med ett löst inlägg och ett taffligt agerande i eget straffområde.
1-1 stod sig sedan halvleken ut och det är väl inte mycket att säga om det, ganska rättvist trots allt i mitt tycke. Vi uppmanade grabbarna i halvtid att omedelbart rycka upp sig, bli mer noggranna i passningsspelet och framför allt få in lite energi och jävlar anamma till andra halvlek. Vi tycker inte att vi får riktigt den respons vi önskade så vi börjar använda vår bänk med några ganska tidiga byten i andra halvlek, och det får ganska omgående effekt. Vi tar över alltmer och mitt i andra halvlek får vi utdelning när Shpetim tar sig runt sin försvarare och säkert passar Robin som från ganska nära håll kan placera in vårt ledningsmål till 2-1. Vi fortsätter att skapa lägen och har ganska bra koll på läget, men det är fortfarande bara ett måls övertag så lite oroligt var det trots allt. I den 87 minuten tyckte vi att det var dags att avsluta efterfesten och skicka hem gästerna, det är ju en dag imorgon också som vi brukade säga, då på 80-talet. Arvid, vår alldeles egna Östgöte från Motala, trampade runt sin försvarare likt en cyklist som rundar Vättern och serverar Shpetim en fin passning som han tar väl vara på. Avslutet från Shpetim andas självförtroende och han väljer att retfullt lobba bollen över en utrusande Kumlakeeper. 3-1 med kvarten kvar att spela och budskapet var glasklart. Tack för att ni kom, det var trevligt, men nu är festen över. Vi skickade hem Kumla till, förmodar jag, just nämnda Kumla helt utan poäng och med en högst osäker höstsäsong framför sig, kvar på jumboplatsen. Vi däremot kravlade oss upp från den förhatliga negativa kvalplatsen upp till åttonde plats i tabellen, med fint häng på topplagen inför hösten. Fyra anonyma hästjurymedlemmar röstade fram följande festprissar att hylla:
3 hästar till Fredrik "Mr T" Thorslund som var tillbaka i startelvan och det med den äran. Krigade och köttade så att jag tror till och med närkes hårdaste krigare i Kumla BK blev imponerade. En urläcker assist och flera bra aktioner räcker hela vägen till tre hästar.
2 hästar till vår mittfältsgigant Robin. Har på senare tid radat upp fina prestationer och så även denna afton. Rutinerad kille som vet hur man river av en efterfest, det är helt uppenbart.
1 häst till Jonas "Stortå" Thorslund som även han har haft en lång formtopp och radat upp fina prestationer. Ikväll räckte det till en häst i tuff konkurrens.
På bilden: Mr T har precis skickat en Kumlahårding rätt ner i gräset/sanden och tar sikte på mål.
Nu ska vi träna en eller två gånger till, sedan blir det lite "semester" för grabbarna. En välförtjänt sådan efter en, trots lite skral poängutdelning, väl genomförd vårsäsong.
Jag vill passa på att tacka vår fantastiska publik, våra sponsorer och alla som hjälpt till med Kiosk och entré, våra kloka och engagerade ledare samt givetvis alla våra spelare som kämpar på vecka efter vecka i med och motgång, och alltid med gott humör. Tack för en fin vårsäsong. Nu skickar vi spelarna på några veckors individuell träning, och resten av oss försöker återhämta oss från både fester och efterfester med några sköna veckor i hängmattan. Ha en riktigt trevlig sommar!
En nöjd och belåten,
Coach Andersson

Publicerad: 2026-06-23 02:41

MIDSOMMARFEST PÅ MIK ARENA!

Sat, 20 Jun 2026 00:01:15 GMT

Strålande sol och storpublik gav den perfekta inramningen när det i torsdags var dags för den sista omgången av vårsäsongen. Våra gäster kom från Fjugesta och inför matchen snackades det mycket om unga löpstarka och vindsnabba Fjugestakillar och vi var alla införstådda med att det skulle krävas hårt jobb och många löpmeter om vi skulle ta de så viktiga tre poängen. Tre blytunga poäng som skulle ta oss upp på samma poäng som Fjugesta. De var såklart lika sugna på trepoängaren för att rycka ifrån oss i tabellen inför höstsäsongen. En klassisk sexpoängsmatch helt enkelt. Vi har de senaste matcherna radat upp fantastiska prestationer i match efter match, men poängutdelningen har varit skral. Vi har missat för många målchanser och släppt in allt för enkla mål, och då blir det svaårt att vinna fotbollsmatcher. Senast mot Lindesberg lossnade det med målskyttet, men då läckte vi rejält i försvarsspelet istället. Oerhört frustrerande såklart och nu kände vi att det var dags att få alla bitar att falla på plats samtidigt. Vi bestämde oss för att sätta en väldigt hög press från början för att försöka vinna boll nära deras straffområde, men det visade sig ganska omgående vara meningslöst då Fjugestas spelidé knappast inkluderar sina mittfältare. Det var långboll efter långboll och vi fick snällt falla tillbaka och kriga i luftdueller på vår egen planhalva istället, och det funkade bra det också. Vi vinner boll och går till anfall gång efter gång och i den 21:a minuten resulterar det i en hörna från höger. Robin lägger upp bollen och lyfter in en perfekt boll som Shpetim tar sikte på. Han är förvånansvärt fri i straffområdet och det mina vänner, är inte en bra idé alls, om man är försvarare. Ekvationen Robin + H(hörna) + Shpetim - försvarare = mål. Så är det bara, det är enkel matematik. Hörnan når Shpetims panna och nicken är fruktansvärt hård och välplacerad och vi har tagit ledningen med 1-0. Elva minuter senare var det dags igen, ekvationen är i princip den samma förutom att hörnan den här gången var en frispark från högerkanten. Utfallet blev dock exakt det samma. Shpetim möter inägget med sin panna och kraftnick nummer två, stenhård och välplacerad, för oss upp i en tvåmålsledning. Fjugestas försök att nå sina snabba anfallare med långbollar hanterar vi med den äran och Hugo i kassen har en riktigt lugn första halvlek. Vi går till pausvila med 2-0 ledning och känner att vi varit det klart bästa laget under första halvlek. Killarna har verkligen levererat exakt det vi begärde av dem inför matchen, tuffa i duellerna och löpvilliga både offensivt och defensivt. Den andra halvleken ineder vi med samma intensitet och kampvilja som vi visat under hela första halvlek, men i den 71:a minuten händer det som inte får hända. Ett lite övermodigt spel runt eget straffområde straffar oss hårt när vi tappar boll och efter lite trassel med bollen och ett motlägg senare hamnar en Fjugestaanfallare helt fri med Hugo och kan rullla in reduceringen från nära håll. Här skulle det kunna ha blivit lite nerv i matchen, men firma Arvid och Mr T tyckte det var lika bra att döda alla Fjugestas eventuella förhoppningar om poängutdelning när Arvid stormar fram längs högerkanten, serverear Mr T ett lågt inlägg som Mr T kan styra in i mål från nära håll. Det här hände bara några minuterefter Fjugestas reducering och jag tror alla, i båda lägren, kände att det var game-over. Vi fortsätter ändå med vårt framgångsrika duellspel, rörlighet och djupledslöpningar och när Fjugesta pressar på för att försöka komma in i matchen igen skapar vi flera fina lägen. I matchminut 79 tilldöms vi en hörna som Robin återigen går ut för att slå. Shpetim är i det här stadiet av matchen ganska trött så han väljer att inte ge sig in i straffområdet för att leverera kraftnick nummer tre, han säkrar bakåt istället. Det här påverkar naturligtvis ekvationen i allra högsta grad, så Robin tvingas att räkna ut en ny ekvation. Robin + H(hörna) - Shpetims panna + bortre stolpen = mål. Så fick det bli istället när Robin helt enkelt dundrar hörnsparken direkt i mål via bortre stolpen. Det funkade ju också skulle det visa sig. 4-1 på resultattavlan och nu var det klappat och klart. Tre viktiga poäng var säkrade, storpubliken var nöjd med underhållningen och vi fick återigen fira en seger med vår lilla klack efter matchen. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att vi återigen genomför en match av väldigt god kvalité och den här gången fick vi äntligen allt att stämma samtidigt. Fantasifullt och frejdigt anfallsspel och ett kompakt och nästan oigenomträngligt försvarsspel blev helt enkelt övermäktigt för våra gäster från Fjugesta. Vår hästjury hade mycket ett välja på den här kvällen, jag tycker samtliga blå-vita kämpar förtjänade en häst, men det är ju inte så det fungerar. De tre som vann juryns gunst denna midsommaraftons förfest var:
3 hästar till Robin. Matchens gigant fick höga poäng av samtliga jurymedlemmar. Ett konstmål, två assist och ett fantastiskt mittfältsspel matchen igenom.
2 hästar till Shpetim. Två monsternickar i mål och ett stabilt försvarsspel matchen igenom. En lysande insats av vår headcoach.
1 häst till Zobair. Fick Fjugestas snabba anfallare att se långsamma ut . Kraftfull i duellerna och härligt lugn och trygg med bollen i uppspelsfasen.
På bilden: Patrik och Edison visar vägen med ett försvarsspel av högsta klass. Två mot en och faran avvärjd. Det är också en ekvation att räkna med när MIK går för tre poäng.
Ny match på måndag när Kumla BK kommer på besök till MIK arena. Enligt domarna var det 136 åskådare på midsommarförfesten. Kan vi inte ses igen på måndag för en hejdundrande efterfest? Sedan tar vi lite semester tycker jag.
En glad, stolt och tacksam,
Coach Andersson

Publicerad: 2026-06-20 02:01

Referat: IFK Lindesberg - Mariebergs IK

Thu, 18 Jun 2026 22:54:28 GMT

3 hästar Herish 2 hästar Robin 1 häst Edison

Publicerad: 2026-06-19 00:54

DYNGSUR TORSK PÅ MIK ARENA

Fri, 05 Jun 2026 22:45:00 GMT

Torsdagskvällens hemmamatch mot Hidingsta var tänkt att vara matchen som skulle föra oss närmare topplagen. Efter en lång period av starka insatser var självförtroendet på topp och vi gick alla till MIK arena med en god känsla och starka förhoppningar om tre poäng.Redan efter fyra minuter skulle vi dock brutalt slitas ur våra rosenröda drömmar om seger och ära när Hidingsta i sitt första och, vill jag minnas, enda anfall i den första halvleken tar ledningen. De kommer runt på vår vänsterkant och slår ett lågt inlägg snett inåt bakåt där en Hidingstaspelare skjuter på ett tillslag, och får en drömträff. Pang upp i krysset bakom en chanslös Hugo. Vi har på senare tid inte låtit oss påverkas nämnvärt av mindre motgångar under matcherna och det gjorde vi inte den här gången heller. Lugnt och metodiskt spelar vi oss ur Hidingstas ibland väldigt höga press och kan sätta våra mittfältare och anfallare i arbete. Ju längre halvleken fortskrider, desto större blir vårt övertag i bollinnehav och skapande av målchanser. Med cirka 30 minuter spelade började de första regndropparna falla och förutsättningarna att spela vårt framgångsrika passningsspel blev sämre minut för minut. När domaren så småningom blåser av första halvlek fullständigt vräker regnet ner.
Precis som Hidingsta rivstartade första halvlek gör vi detsamma i andra halvlek. Matchuret har banne mig knappt snurrat ett varv innan det var kvitterat till 1-1. Ett mönsteranfall avslutas med att patrik som har fyllt på i offensiven från sin, för dagen lite ovana, vänsterbacksposition. Han tar sig förbi sin bevakning och slår ett perfekt inlägg mot borte stolpen där Jojje föredömligt har löpt in i precis rätt yta. Jojje sätter bredsidan till från nära håll och målvakten är såklart helt chanslös. Vi fortsätter, trots det nu mycket svårbehärskade underlagt, att helt spela ut Hidingsta som uteslutande får ägna sig åt ett lågt försvarsspel och rensningar bort från eget straffområde under de resterande cirka 40 minutrarna som var kvar av matchen. En hel del av våra fina anfall fick dock lite abrupta slut när bollen fastnade i en vattenpöl, och så fick vi börja om igen. Så där höll det på till den 76:e minuten när Hidingsta kom på ett oväntat besök inne i vårt straffområde och lyckades med konsstycket att ordna en straff efter ett något ovårdat försvarsspel. Straffen slås efter lite protester och Hugo går åt rätt håll, men den dyngsura och hala bollen slinker mellan Hugos nävar och flipprar sig in via stolpe-Hugos axel-och stolpe igen in i mål. 1-2 underläge med mindre än kvarten kvar att spela är inget drömläge, extra jobbigt blir det såklart när underlaget mer påminner om något man spelar vattenpolo i än fotboll på. Att Örebro kommun dagen till ära också tyckte det var en bra idé att vräka på ett ton sand på planen blev en extra krydda på anrättningen. Grabbarna sliter som djur därute och vi pressar på med allt vi har för att i alla fall rädda en poäng, men skotten täcks eller rullar utanför. Framspelningarna fastnar i vattenpölar och blöta pannor lyckas inte styra nickarna på mål. Jag blir alltmer frustrerad och samtidigt förundrad över att vår trepoängare tydligt var på väg att slinka ur vår hand. Jag kan fortfarande, mer än ett dygn efter matchen, inte förstå hur vi kunde förlora den här matchen. Ni kan kalla mig skrockfull men jag tror vi hade ett oönskat besök på MIK arena. När vi tryckte på som hårdast för att kvittera men bolluslingen inte ville in tyckte jag att jag såg henne, alla djupt orättvisa förlusters urmoder. Hon stod lite i skuggorna bredvid bollboden och när jag mötte hennes blick såg jag tydligt hur hon hånlog innan hon försvann in i skuggorna igen. Nu kan vi såklart snacka otur, dålig plan, olustiga spökfigurers eventuella närvaro och allt mellan himmel och jord MEN, faktum kvarstår. Vi gör inte mål på våra lägen men det gjorde Hidingsta och sist jag kollade regelboken så är det precis det det handlar om. Man vinner inte matcher på stort bollinnehav och skapade målchanser, man vinner matcher på att göra fler mål än motståndaren, så grattis till Hidingsta. Ni må ha varit rejält utspelade, men ni gjorde två baljor och vi bara en, det går aldrig att snacka bort.
En lätt fuktskadad hästjury levererade följande betyg:
3 hästar till Zobair som var planens gigant som mittback i första halvlek och som defensiv mittfältare i andra. Stentuff i duellerna och säker med bollen i uppspelsfasen.
2 hästar till Eddie the eagle som efter en tids skadebekymmer och en avstängning var tillbaka på allvar. Spelade hela matchen med pondus och kraft. Ingen tar sig förbi eller vinner en nickduell mot vår kraftfulla örn, Edvin "Eddie the eagle" Thörnblad. Så är det bara.
1 häst till Mackan, vår mittfältsvirtuos som numera radar upp fina insatser i match efter match. Teknisk, löpvillig, passningssäker och alltid lugn och trygg med bollen.
På bilden: Mackan lossar bössan i ett försök att komma igenom en kompakt mur av Hidingstaförsvarare.
Nästa vecka reser vi till Lindesberg för ännu en tuff uppgift när vi ska försöka besegra storsatsande IFK Lindesberg men då är inte jag med då jag ska uppvakta min vackra och otroligt tålmodiga hustru på vår 30-åriga bröllopsdag. Ingen krönika nästa vecka alltså, men jag hoppas djupt och innerligt att vi kan leverera en trepoängare istället.
En fortfarande oförstående och besviken,
Coach Andersson

Publicerad: 2026-06-06 00:45

EN HÄRLIG KVÄLL PÅ MIK ARENA

Fri, 29 May 2026 22:58:00 GMT

Torsdagens hemmafight mot Ervalla hade alla förutsättningar att bli en riktig höjdarkväll. Solen sken och trots lite halvtuff konkurrens med både Vårrus och Marknadsafton så letade sig en inte oansenlig skara suportrar till MIK Arena för att hjälpa till att plocka hem säsongens andra trepoängare. Med nyvattnad matta och sprillans nya uppvärmningströjor skänkta av Hagmans Tak kände nog även gossarna i laget att det var och skulle bli en speciell afton. Vi kommer från ett antal fina prestationer men kanske utan den poängskörd vi hade önskat. Tabelläget var oroväckande och kvällens gäster flåsade oss i nacken, blott två poäng bakom oss i tabellen. Läge för ett miniryck med andra ord. Matchen rivstartar vi och fortsätter på den inslagna vägen med rejäla tag i närkamperna, ett vägvinnande passningsspel och ett väldigt stabilt försvarsspel. Ervalla försöker sätta press på oss redan i uppspelsfasen men vi spelar oss ur pressen utan större bekymmer gång på gång och går till anfall. Redan efter 12 minuters spel borde nog vi ha spräckt målnollan, men Ervallas burväktare vägrade vika ner sig när bollen studsade på mållinjen två gånger om och båda gångerna lyckades han vifta undan bollen till vårt stora förtret. Vi skapar flera bra lägen att sätta en kasse men oförmågan att förvalta chanser som vi dragits med en tid fortsätter att hånle oss i ansiktet. Visst, vi gör ett mål under den här lyckosamma perioden av matchen, men linjemannens flagga lyfts bestämt och målet döms bort för offside. Det skulle dröja ända till matchminut 40 inan vi lyckades få hål på ett vilt kämpande Ervallaförsvar och en storspelande målvakt. Felix fyller på i offensiven från sin vänsterbacksposition och hittar in med en passning till Edison som behärskat placerar in bollen i mål. Lättnad, glädje och en känsla av att rättvisa var skipad sprids runt och på planen och vi kan så småningom gå till pausvila i ledning för första gången sedan matchen mot Örebois, som vi också vann.
Första halvleken tycker jag präglas av kontroll på händelserna från vår sida, och ett allt mer stressat och frustrerat Ervalla. De hittade inga bra vägar genom vårt vattentäta försvar och deras försök att störa våra uppspel blev lite av en enmansshow där en ensam anfallare sprang och sprang men utan att få tag i bollen.
Andra halvlek börjar på allra bästa sätt när vi redan efter tre minuter tilldöms en straffspark efter en handssituation i Ervallas, av hungriga MIK:are välbesökta, straffområde. Vår målspruta Jojje tog hand om straffen och placerade den säkert i nät bakom en chanslös Ervallakeeper. 2-0 på resultattavlan, om vi hade haft någon, och spelet fortsatte att värma nästan lika mycket som den försommarvarma solen. Vi börjar nu allteftersom att byta in fräscha och pigga ben för att orka hålla trycket uppe och inte fegt dra oss tillbaka för att bevaka vår ledning, vilket vi lyckades väldigt bra med. Möjligen blev det lite rörigt den sista kvarten, men känslan var ändå att segern aldrig på allvar var hotad. Summa summarum tycker jag att det är en mycket väl genomförd match från vår sida. Killarna känns lugnare och mer trygga i det vi ska göra, och med bra prestationer vecka efter vecka växer också självförtroendet vilket ju alla vet är A och O om man vill vinna fotbollsmatcher. Jag har satt upp en skylt i vårt omklädningsrum med en text som lyder: "Vinnare gör alltid skitjobbet, inte för att de gillar skitjobb, utan för att de gillar att vinna" och jag tycker vi närmar oss den inställningen mer och mer i hela truppen. Visst är det kul att anfalla och göra snygga grejer på plan, men först tar vi skitjobbet med allt vi har, sedan leker vi och har skoj på motståndarnas planhalva. En sex personer stark hästjury hade en jobbig kväll med att plocka ut kvällens vinnare. Jurymedlemmarna är som vanligt anonyma men vi hade kvällen till ära besök av en tränarkollega som helt enkelt fick bli en speciell jurymedlem. En tränarlegendar och en god vän, som med sin stora kunskap förgyllde vår hästjury denna afton. Totalt landade det röster på hela åtta olika spelare, vilket tydligt visar vilken väl genomförd match det var, men flest röster fick följande herrar:
3 hästar till Edison. Levererade säsongens bästa insats med ett mål och ett härligt frejdigt kantspel. Med tanke på hans fina inspel i motståndarboxen kunde, och borde, mycket väl några assistpoäng också ha trillat in på kontot, men så blev det inte den här gången.
2 hästar till Mackan. Är verkligen på väg tillbaka efter en lång period av skadeproblem. Vinner mittfältet, springer enormt mycket och fördelar bollar med hög kvalité.
1 häst till Zobair. Han hade kanske inte så väldigt stressigt på jobbet denna kväll, men det som slank igenom tog han hand om lugnt och säkert. Väldigt säker i vår uppspelsfas med sitt fina passningsspel.
På bilden:
Joel och Patrik gör precis det vinnare gör, tar skitjobbet och förhindrar ett farligt kontringsläge.
Tills vi ses igen ska jag både njuta segerns sötma och jobba hårt för att ge killarna de bästa förutsättningarna att fortsätta på den inslagna vägen.
En nöjd och belåten,
Coach Andersson

Publicerad: 2026-05-30 00:58

KRYSS MED MERSMAK

Sat, 23 May 2026 15:36:00 GMT

I torsdags kväll styrde vi österut för att riva av den förväntat svåra bortamatch mot topplaget Små IF. Vi ser alltid fram emot att lira på Tingstadsvallens täta och fina matta så vi blev lite besvikna när vi kom fram till en bitvis gropig och gles matta. Vintern har uppenbarligen varit elak mot gräsmattorna och inte ens Tingstadsvallen kunde stå emot Kung Bore. Att mattan, där gräset växte, var långhårig det hade vi däremot räknat med. Jag tror de gillar det, hårdingarna i Stora Mellösa. Det ska vara tungsprunget och underlaget ska bjuda in till kamp, så har det alltid varit där ute och så blev det även denna gång. Det blev en match med två helt olika halvlekar. I den första spelade vi vårt klassiska kortpassningsspel och vi gjorde det stundtals riktigt bra. Vi väntade in pressen och spelade oss kontrollerat genom den för att sedan gå till anfall. Små spelade lite rakare och enklare med djupledsbollar mot sina yttrar. Båda spelstilarna fungerade ganska bra för vi böt chanser med varandra och matchen var helt jämn. Till pausvila gick vi med 0-0 på resutattavlan och jag tror båda lagen var ganska nöjda med sin insats. Jag var framför allt nöjd med att vi redan från början såg aggressiva och duellvilliga ut. Vi har ju haft matcher där energin helt har saknats i första halvlek, men de tre senaste matcherna har det sett allt bättre ut på den fronten. Vi ändrade lite på vår matchplan till den andra halvleken och lät Små IF smaka på sig egen beska medicin. Vi började lyfta längre och skippade det svåra finliret på mittplan och det gav rejäl utdelning från början. Redan efter tre minuter av den andra halvleken har vi skapat två jättelägen där vi kommit runt på vänsterkanten och spelat in bollen framför mål. Inget nätrassel dock, men Små såg lite yrvakna ut och undrade nog vad tusan vi höll på med. Komma dit och brunka ner dem på sin egen hemmaplan är ju oförskämt.
I den 55:e minuten får vi drömläget som blev lite av en mardröm. Återigen kommer vi runt på vänsterkanten, fint inlägg och vid bortre stolpen dyker Jojje upp och nickar(jo, ni läste rätt) in en perfekt boll till en fristående Herish som, förmodar jag, blev lika förvånad som alla andra att Jojje nickade en boll med både mening och mål. En chockad Herish lyckas med konststycket att skjuta över från nära håll. Vi skapar nu enormt många målchanser och vi kommer till ett stort antal avslut som alla blockas eller styrs ut till hörna av Smås duktiga målvakt. Jag har vid det här laget slutat räkna våra hörnor, men det belv väldigt många. I den 66:e minuten får vi nästa drömläge men Mr Ts nick på hörnan tar i stolpen. Ja så där såg det ut mest hela andra halvlek. Kul att vi skapar så mycket men frustrerande att vi inte får in bolljäv....n i mål. Små rensar mest undan och i och med det får de några kontringslägen som vi allt som oftast har full kontroll på. Hugo testas dock ett par gånger även i andra halvlek och ett av skotten styrs ut till hörna. Det var, vill jag minnas, Smås första hörna i andra halvlek och den är väldigt bra slagen och den nickas från nära håll i mål. Matchminut 74 och ett helt ologiskt underläge. Jag blev en smula orolig att cementkebborna skulle pryda våra gossrs huvuden, men ack vad jag bedrog mig. Effekten blev snarast den motsatta och vi blev ännu aggressivare och skapade chans efter chans. Det blev, inte helt ologiskt, en hörna som vi fick utdelning på. Arfan slår en fin hörna som toucher målvakt och kanske ytterligare någon spelare innan bollen damp ner framför Zobair som klippte till och det var kvitterat, 1-1. Vi fortsätter matchen ut att skapa målchanser men avsluten är svaga och Små ifs spelares vilja att täcka skott är stor. Vi får inte in något segermål och matchen slutar 1-1, men med mersmak för oss. Vi har nu tre raka matcher utan förlust och jag tycker vi blir allt bättre ju längre säsongen går. Nu ska våra offensiva spelare träna minst tre timmar avslut under nästa vecka och sedan ska vi kriga till oss en seger på MIK arena när Ervalla kommer på besök på torsdag.
Hästjuryn var på plats och resultatet av deras röster kommer här:
3 hästar till Arvid. Vårt nyförvärv från Motala står för en magnifik insats, springer och springer, tacklas och springer lite till. Stabil i försvarsspelet och hade även några fina lägen att sätta en balja efter fina offensiva löpningar.
2 hästar till Zobair. Tryggheten personifierad i sin mittbacksposition. Avvärjde kontringslägen och smekte fram bollar till mittfältare och yttrar med en precision som skulle få en hjärnkirurg att bli grön av avund.
1 häst till David. Vår unga ytter som tyckte lite synd om sig själv efter första halvlek, hade lite ont och var trött, och sedan gick ut till andra halvlek och växlade upp minst två nivåer till. Utmanade sin ytterback och kom förbi varje gång. En härligt rivig insats av unge herr Gozalyan. Kröp av planen efter 80 minuter med kramp i princip överallt. Härlig kämpainsats!
På bilden: Vår man of the Match, Arvid Vumritz tar sikte på ännu en duell.
Nu tränar vi avslut, så ses vi förhoppningsvis på torsdag!
En nöjd och stolt,
Coach Andersson

Publicerad: 2026-05-23 17:36

KRYSS I HEMMAPREMIÄREN.

Thu, 14 May 2026 23:02:13 GMT

På torsdagseftermiddagen var det äntligen dags att äntra vår älskade, struliga och lite halvdåliga hemmamatta, Mariebergs IP, i folkmun kallad MIK arena. För motståndet stod IFK Örebro och återigen visste vi inte mycket om motståndet då det var ett antal år sedan vi senast stötte på varandra. Fler än vi i laget var uppenbarligen nyfikna för det kom mycket publik för att heja på våra grabbar, i både kiosk och entré var det full fart hela tiden. På planen hade vi tänkt oss detsamma, full fart och hög press från början. Inledningsvis fungerade den taktiken mycket väl och IFK såg stressade ut, och vi vann ofta boll högt upp på deras planhalva, eller så rensade de mest undan bollen utan mening eller mål. Jag vet inte om det var den kraftiga motvinden vi hade i första halvlek eller något annat, men helt plötsligt stannar vårt spelövertag av och IFK tar sig in i matchen på allvar efter cirka 20 minuter. De börjar hitta rätt med sina längre bollar ut mot, framför allt sin duktiga högerytter, som ställer till problem för oss vid ett flertal tillfällen. I matchminut 40 får våra gäster utdelning när vi tappar bollen mitt på plan och IFK hittar sin vassa ytter på högerkanten. Vi har hamnat helt fel i spelomvändningen och har inte tillräckligt många som kan försvara och bromsa upp deras anfall. De kommer runt på högerkanten och slår ett lågt inlägg in framför Philip som vaktade vår kasse denna eftermiddag. Inlägget når en IFK-anfallare som ganska enkelt kan stöta in bollen i mål från nära håll bakom en chanslös Philip.
I samband med målet skadar sig Philip och det blir ett ganska långt spelavbrott medan Shpetim får trä på sig Målvaktshandskarna och hoppa in i mål eftersom Philip tråkigt nog tvingades bryta matchen.
Under tilläggstiden lyckas vi via ett fint anfall på högerkanten smacka in kvitteringen till 1-1 när Jojje kommer loss och lyckas hitta Shirhat på straffområdeslinjen med ett fint inspel. Shirhat är hårt trängd men klipper till utan att först ta emot passningen. Direktskottet sitter fint till höger om IFKs keeper och vi kan gå till halvtidsvila med en bra känsla i laget.
Den andra halvleken är egentligen ganska lik den första, killarna krigar på i duellerna och spelet böljar fram och tillbaka mest hela tiden. Vi har några riktigt bra lägen men slarvar i de avgörande lägena och våra avslut rullar tyvärr utanför målramen. Matchen slutar 1-1 och det får väl anses vara ett ganska rättvist resultat även om vi såklart önskat att vi kunde bjuda vår hemmapublik på en seger. Jag kan, trots missad seger, ändå tycka att killarna gjorde sitt bästa idag, och då är jag som coach ändå nöjd i slutändan. Det bästa idag är ändå tveklöst att vi äntligen har fått vårat egna kosläpp på naturgräs/sand och att vi slipper fara runt halva Örebro för att träna och spela fotboll. Med moder jords hjälp, Örebro kommuns gödsel och en gnutta tur, så har vi förhoppningvis snart en lite tätare gräsmatta att lira på. Nu får vi fortsätta nöta vidare på träningarna och på torsdag drar vi ut på åkrarna i Närkes trädgård för att ta oss an SMÅ IF i Stora Mellösa. Det kommer att bli tufft, men framför allt roligt. De brukar ha en fin tät matta att lira på, så det ser vi verkligen fram emot. Torsdagens, som alltid, anonyma hästjury bestod av fem jurymedlemmar och de har nu sagt sitt i detta känsliga och känslostormande drama som vi kallar hästligan.
3 hästar till Marcus "The Mackinator" Andersson. Han byttes in strax innan halvtid och gör återigen ett mycket fint inhopp. Fattar ständigt rätta och kloka beslut, behandlar bollen varsamt när vi har den i vår ägo, och ser ut att vilja döda den när motståndarna har bollinnehav. Säker i passningsspelet, aggressiv i presspelet och, hoppas vi alla, snart redo för mer än 45-50 minuters spel. Var den enda som fick röster från samtliga jurymedlemmar.
2 hästar till vår klippa och vår kapten, Felix Kvelland. Elak och tuff i duellspelet. Enormt löpstark både i offensiven och defensiven. Driver ständigt på sina kamrater och visar alltid med egen handling vad han vill ha ut av sitt manskap.
1 häst till Shpetim som är en riktig allkonstnär när det gäller fotboll. Inledde som mittback, och klev in i mål när Philip skadade sig. Oavsett position så gör han alltid vårat lag bättre när han är på plan.
På bilden: Frustrerade IFK-spelare får inte stopp på yrvädret Shirhat och försöker slita både byxor och tröja av honom för att hejda ännu en offensiv räd.
En faktiskt lite besviken och törstande efter mer poäng,
Coach Andersson

Publicerad: 2026-05-15 01:02

SEGER!!

Sat, 09 May 2026 23:15:53 GMT

Måltorkan som vilat likt en förbannelse över oss de tre senaste matcherna är över! Lördagseftermiddagen tillbringade vi på Sörbyvallens konstgräs och för motståndet stod Örebois, ett lag vi aldrig mött och som vi i ärlighetens namn inte visste någonting om överhuvudtaget. Shpetim och jag har har lyssnat runt med de kontakter vi har men inte mycket vi har kunnat dra nytta av har framkommit. Ett bra lag, eller framför allt ett lag med bra fotbollsspelare som inte är så pigga på att träna, är väl ungefär vad vi har fått veta på förhand. Någon specialdesignad gameplan med utgångspunkt från motståndet var således inte aktuellt, och Shpetims matchgenomgång var också rekordkort. Vårt största problem de senaste omgångarna har faktiskt varit oss själva snarare än motståndet och det var väl egentligen där Shpetim lade fokus. Alla vet vad de ska göra, de behöver bara göra det med större frenesi och engagemang och idag blev det så. Vi inleder starkt och man kan se att grabbarna tar sig an uppgiften med en helt annan energi och entusiasm än de gjort de tre senaste matcherna. Robin smäller en frispark i stolpen redan efter nio minuter, Aarfan blir helt frispelad med målvakten med chippar över och Eddie the eagle krafftnickar en hörna i ribban. Ja, det är bara några exempel på lägena vi hade i första halvlek och det får väl anses vara ett mindre under att det stod 0-0 i halvtid, men det gjorde det.
I halvtidspausen konstaterar vi att våra motståndare förvisso har en del goda kvalitéer men visar tydliga tecken på syrebrist och pingislungor. Det är såklart något vi vill utnyttja resten av matchen och vi beordrade en ännu högre växel under andra halvlek för att nöta ner motståndet. Vi gör ett par byten i halvtid för att få in än mer löpvilliga fotbollskrigare på plan och visst skulle det ge önskad effekt när nyss inbytte Shirhat trocklar sig fram på Örebois högerkant och serverar Jojje ett perfekt, lågt och hårt, inlägg som Jojje bara behöver sätta bredsidan till och så var måltorkan bruten. 0-1 i den 58:e minuten och det mesta såg verkligen ut att gå vår väg, men då smyger sig den där onödiga stressen och försiktigheten in i laget och våra värdar tillåts skapa en del lägen, helt i onödan om ni frågar mig. Vi skapar ytterligare några riktigt fina lägen att döda matchen men avsluten är inte bra nog och vår bräckliga ledning med endast ett mål står sig ända fram till slutsekunderna av matchen när vi tilldöms en frispark några meter utanför Örebois straffområde. Fram kliver Shpetim och han ser ruskigt fokuserad ut och, trodde vi alla, tog sikte mot krysset, men ack så vi bedrog oss. Istället för en skruvad kanon mot krysset informerar Shpetim ,via någon form av hemmabyggt teckenspråk, en på straffområdeslinjen helt fristående Edison att han minsann kommer att få ett helt magiskt instick vid sidan av muren, och att det bara är att promenera in med bollen i mål. För er som är lika gamla som jag så minns ni säkert Tomas Brolins mål i VM-94 när Håkan Mild satte ett instick längs marken vid sidan om den rumänska muren fram till en fri Tomas Brolin som smackade in bollen i nättaket. Jaja, ni som vet ni vet, resten får och BÖR googla. Riktigt exakt som Brolins mål blev det kanske inte eftersom Edison behövde slå in sin egen målvaktsretur längs marken och inte bombade in bollen i nättaket, men snyggt var det, och mål blev det. 0-2 och matchen var över, trodde vi i alla fall. Men huvuddomare Hoffner hade hittat några extra minuter att lägga till och i anfallet efter vårt mål låter vi en ostörd Öreboisare skjuta från strax utanför straffområdet , och vilken träff han får. Rakt upp i Hugos vänstra kryss och 1-2 var ett ytterst obehagligt faktum, men tiden räcker inte till för ytterligare missöden denna soliga och underbara lördagseftermiddag och vi kan pusta ut med tre nya sköna poäng in på kontot. Oerhört skönt, och med tanke på matchbilden över 90+ minuter, oerhört rättvist. Det tror jag alla som var där kan hålla med om. Nu tar vi sikte på en bra träningsvecka som vi avrundar med riktig hemmapremiär på torsdag på MIK Arena och dess härliga naturgräs, eller natursand i alla fall. Det kommer att studsa och fara runt bollar högt och lågt, det är jag helt övertygad om. Det kommer att bli kul, och garanterat inget ni vill missa!
Hästjuryn har under kvällen rapporterat in sina röster och följande gossar var de som tog hem de eftertraktade hästarna:
3 hästar till Robin som var en trygg punkt på mittfältet under hela matchen. Drev på sina lagkamrater och var, som vanligt säker i passningsspelet matchen igenom. Jobbade hårt både offensivt och defensivt .
2 hästar till Kapten Felix som trots smärtor i benen krigade på som han alltid gör. En fantastisk ledare på plan och ett MIK-hjärta modell större som alltid pumpar för fullt i jakten på nya poäng.
1 häst till vårt lilla yrväder och nyförvärv David. Vilken energi, vilken löpvilja och vilken härlig teknik med bollen. Slet hårt och var en ständig källa till irritation för våra värdars backlinje och mittfält.
På bilden: Kapten Felix ställer in siktet.
Nu ska vi jobba på under veckan och så ses vi väl på torsdag, på MIK arena? IFK Örebro kommer på besök ocgh jag kan lova er att vi väldigt gärna vill ta en seger till, för det är mycket roligare så.
En lättad och glad,
Coach Andersson

Publicerad: 2026-05-10 01:15

MIKS MÅLTORKA, DEL 3

Sun, 03 May 2026 23:12:00 GMT

Det är synnerligen irriterande att behöva skriva en rubrik likt den ovan nyss skrivna, men faktum är:
Vi gör för tillfället inga mål, och då vinner man naturligtvis inga fotbollsmatcher. När vi dessutom, i mitt tycke, slösar bort oceaner av tid på sidleds och bakåtpassningar under de inledande 45 minuterna så ger vi ju inte heller oss chansen att göra några mål. Första halvlek av söndagens match mot Hovsta är ett riktigt sömnpiller. De få chanser som skapas är Hovstas, vi skapar dessvärre inte en enda riktig målchans under hela första halvlek. I den 26:e minuten får Hovsta en hörna som faktiskt är riktigt uselt slagen, rakt upp och rakt ner, och Philip når inte ballongbollen när han försöker boxa bort bollen utan den når pannan på en Hovstaspelare som kan nicka in kvällens första mål. Utöver denna ickechans som gick i mål så har Hovsta en ramträff men det är också allt som händer i första halvlek. Vi får återigen tillbringa en halvtidsvila med att försöka skaka liv i ett för närvarande ängsligt och stressat manskap. Budskapet går fram och andra halvlek är återigen betydligt bättre än första, men att jaga mål mot ett lågt stående försvar är inte så lätt. Vi skapar ett rejält tryck i andra halvlek, och visst, vi åker på några kontringar som så när kunde ha resulterat i mål men vårt försvarsspel i de lägena är förträffligt och deras omställningar rinner ut i sanden. Vi har en ribbträff, eller i alla fall en ribbtouch i ribbans överkant och sedan den stora chansen, Shpetim kommer loss på högerkanten och serverar en helt fri Mr T ett perfekt inlägg, men avslutet smiter strax utanför stolpen och underläget kvarstår. Det här händer i den 82:a minuten och sedan blir det tyvärr inget mer. Vi förlorar igen, och vi går återigen mållösa från matchen. Om man nu ska leta efter något positivt så jobbar grabbarna betydligt bättre än förra helgen, men problemet kvarstår. Vi måste börja göra mål på våra chanser om vi ska klättra i tabellen. Så enkelt, eller svårt, är det. En rekordstor Hästjury tillfrågades om deras val och när rösterna räknats ihop från de sju jurymedlemmarna får vi följande utdelning:
3 hästar till Amadeus som gör en stabil insats som vänsterback idag.
2 hästar till Gurra som böt av en småskadad Eddie the Eagle i den30:e minuten och gör det med den äran resten av matchen .
1 häst till Felix som sin vana trogen radar upp fina ínsatser.
På bilden: Johan Bugday med fullt fokus på bollen och två armar i ryggen.
Nu tränar vi, och hoppas på bättre utdelning poängmässigt nästa helg.
Coach Andersson

Publicerad: 2026-05-04 01:12

TUNG SÖNDAG....

Sun, 26 Apr 2026 22:10:33 GMT

Det blev inte den avslutningen på helgen vi hade hoppats på, skulle man kunna säga för att uttrycka sig milt.
Vi besökte Dardania på Mellringe IP och fick oss en lektion i inställning, attityd och spelglädje.
Vi inleder matchen ganska skapligt och kommer till några halvchanser tidigt i matchen men det är Dardania som bjuds på det första riktiga läget när vi i den 16:e minuten slarvar på mittplan och åker på en omställning som vi inte hinner försvara oss mot. Enorma tomma ytor i och runt vårt straffområde gör att Dardania kan spela sig ända fram till straffpunkten och därifrån ganska ostört kan sätt kvällens första kasse. I den 21:a minuten får vi en hörna och en bra möjlighet att ta oss tillbaka in i matchen, men Patriks nick tar i ribban och ut till inspark. Tyvärr tvingas vi till två byten i backlinjen redan efter 25 minuter när både Shpetim och Zobair tvingas utgå med skadekänningar. Vi stretar trots det emot ganska skapligt tills halvleken nästan är slut. Vi slår en riktig "indianare" mitt upp i The dangerzone där en Dardaniasoelare enkelt snor bollen och kan skjuta direkt in i ett tomt mål eftersom Hugo hade flyttat ut från målet för att göra sig spelbar. 2-0 underläge i halvtid och alltför många spelare som helt enkelt inte gör jobbet vi kommit överens om. Andra halvlek är bara någon minut gammal när vi ställer till det för oss igen. Vårdslöst försvarsspel i straffområdet leder fram till en straff, som Hugo gör en kanonräddning på. Man kan tycka att det borde fylla killarna med energi och kampvilja, men det känns nästan tvärtom. Gamnackarna blir allt längre och cementkebborna allt tyngre. Vi befinner oss nu mitt i ett inferno av målchanser som Dardania skapar, och den efter skadeuppehåll comebackande Hugo, är egentligen det enda som håller oss kvar i matchen. Han svarar för den ena kanonräddningen efter den andra, men bankar du på en vägg tillräckligt länge och ofta så kommer den att spricka, och så blev det till sist. Under en tiominutersperiod från 56:e till 66:e minuten tvingas Hugo att kapitulera tre gånger fram till 5-0 underläge, som också skulle bli slutresultatet. Det finns väl inte så mycket mer att säga om den här matchen så jag tror jag helt enkelt avrundar och går och lägger mig. För hästjuryn var det inte så kul och inte så mycket att välja på, men lojalt skickade de ändå in sina röster som landade på följande herrar:
3 Hästar till Hugo.
2 hästar till Felix .
1 häst till Gurra
På bilden: En av många fina räddningar av Hugo
Coach Andersson

Publicerad: 2026-04-27 00:10

HEMMAPREMIÄRDEPP I ADOLFSBERG

Sun, 19 Apr 2026 11:34:37 GMT

Efter förra helgens succé med seger mot Kumla var det dags att ta sig an favorittippade Lillån i vår hemmapremiär på Lugnets IP. Redan i inledningen märker vi att det är något som saknas, nämligen inställning, attityd och löpvilja. Vårt spel är statiskt och fantasilöst. Som tur är gäller det i viss mån också Lillån även om de är mer taggade och vinner i stort sett alla andrabollar som dimper ner här och där efter diverse dueller. Det är en chansfattig och riktigt tråkig första halvlek att bevittna. Det enda som är värt att nämna är att Lillån tilldöms en straff i den 19:e minuten. Philip går åt rätt håll men straffen är hård och välplacerad och inget att göra på för Philip som dittills inte hade haft mycket att göra.
Resten av halvleken spelas av med samma låga kvalité i båda lagens anfallsspel. Felpassningar och felbeslut varvas med onödiga bolltapp i en enda lång plågsam väntan på halvtid och en chans att ställa saker och ting till rätta.
Jag kan försäkra er som var och tittade att det ni såg i första halvlek inte var vår gameplan, och det var samtliga spelare också medvetna om när vi pratade i halvtid. Alla visste exakt vad som var fel och vad som saknades under de inledande 45 minuters spel, och ändå blev inte jobbet gjort under hela första halvlek. Det är i sådana här tillfällen inte mycket man kan göra som coach, mer än att vädja till spelarnas stolthet att gå ut till andra halvlek och faktiskt börja genomföra det vi sagt att vi skulle göra från början. Jag tror att budskapet gick fram för i andra halvlek ser det genast bättre ut för vår del. Vi börjar få ordning på både presspelet i försvar och till viss del även vårt anfallsspel. Vi börjar så sakteliga ta över kommandot och skapar en del lägen att kvittera. Avsluten är dock inte av bästa sort så Lillåns ledning står sig och i vår allt högre press skapas en del kontringslägen som vi dock kan avvärja utan större besvär. Vår riktigt stora chans dyker upp redan i inledningen av halvleken när ett fint anfall på högerkanten avrundas med ett fint inspel till en helt fri Patrik som med bara några meter till mål får en felträff som målvakten ganska enkelt kan fånga in. Matchen blir allt grinigare och domaren får vifta med några gula kort till båda lagen för att lugna ner hetsporrarna ute på plan, det bjöds på både vassa armbågar, luftfärder, stryptag och brottningsmatcher. Domaren hade en ganska stressig dag på jobbet i andra halvlek. Vårt spelövertag är de sista 20 minutrarna nästan totalt men det är svårt att ta sig igenom den gröna väggen av Lillåspelare som parkerat i och precis utanför eget straffområde. Vi får såklart våra lägen men antingen rullar vi bollarna utanför eller så täcks våra avslut av heroiskt kämpande Lillåförsvarare. Vi får tyvärr konstatera att vi inte räcker till den här gången och vi inkasserar vår första förlust. Vi bjuder Lillån på en onödig straff och 45 minuter gåfotboll och då blir det så här mot ett topptippat motstånd. Vi lovar bot och bättring till nästa match för så här får det såklart inte se ut. Visst kommer misstag att ske och felpassningar slås, det är inget konstigt med det. Men att inte vara beredda att ta fighten i 90 minuter är inte okej, aldrig någonsin.
Hästjuryn var såklart på plats och hittade följande herrar att belöna:
3 hästar till Eagle Thörnblad som sin vana trogen står för en stabil försvarsinsats.
2 hästar till Kapten Felix. Urstark i duellspelet och följde med fint i anfallen på sin högerkant.
1 häst till yrvädret Shirhat. Han är inte stor men ettrig, kvick och svårfångad. Löpte mycket och vann många närkamper mot klart större och tyngre motståndare.
På bilden: Till och med burväktare Philip fyllde på i motståndarnas straffområde vid våra hörnor på slutet av matchen när vår forcering var som mest intensiv.
Vi tar nya tag och kommer igen, förhoppningsvis redan till kommande helg när Dardania står på menyn.
En besviken och lite frustrerad,
Coach Andersson

Publicerad: 2026-04-19 13:34

PREMIÄRJUBEL I KUMLA!

Sun, 12 Apr 2026 23:33:00 GMT

Den 4:e oktober 2025 spelade vi vår senaste seriematch, då i division fyra. Nu, lite drygt sex månader senare var det äntligen dags för seriepremiär, den här gången i division fem mot Kumla BK. De här sex månaderna har sannerligen inte varit en smärtfri vandring på mjuka rosenblad. Vi ledare har kämpat för att få ihop en fungerande organisation runt laget, vi har slitit med att behålla vår trupp och utöka den med nytt friskt blod in i ett sargat Mariebergs IK, som lämnade fyran rejält tilltufsade och med ett sargat självförtroende. Spelare och ledare har tvekat om en fortsättning och försäsongen har verkligen inte gått vår väg. Fortsatta skadebekymmer och långa perioder av sjukdom har ställt oss ledare inför ungefär samma problem som vi hade under hela fjolåret. Inställda matcher, klen träningsnärvaro periodvis och svårt med rekryteringen är saker vi har kämpat med i sex månader nu. Men vem tänker på sånt när den där dagen äntligen kommer, premiärdagen. Man börjar känna pirret redan i mitten på veckan, jobb, fru och familj får snällt flytta ut i periferin eftersom allt fokus riktas mot den här väldigt speciella dagen. För vår del handlade alltså om att bege oss till Kumla IP och premiärmatch mot Kumla BK. Det är ju några år sedan vi stötte på Kumla BK så vi hade i ärlighetens namn inte någon större koll på söndagens motstånd. Jag minns dem som ett riktigt klassiskt köttargäng bestående av stenhårda hockeygrabbar som älskade att tacklas. Ett av mina bästa minnen från min tränarkarriär är faktiskt från ett möte med just Kumla BK. Våra killar i 00/01 generationen hade precis flyttats upp i A-laget när vi mötte Kumla BK hemma på Mariebergs IP. Våra unga och kvicka grabbar hade lite av lekstuga i första halvlek och vi ledde matchen i halvtid. Enligt säkra källor inom Kumlas organisation fick vi i efterhand höra att de i halvtid bestämde sig för att lägga mindre fokus på boll och mer fokus på det fysiska spelet, de skulle helt enkelt mosa oss i andra halvlek, och det gjorde de med besked. Våra grabbar käkade så mycket gräs i andra halvlek att de inte orkade springa längre. Kumla vände och, om jag inte minns fel, vann matchen på ren råstyrka och extremt tuffa tacklingar. Man måste ju bara älska sånt! Det Kumla vi mötte i söndagens premiär hade lite av det där kvar, några riktigt biffiga hårdingar men nu uppblandat med yngre spelare som var tekniska och kvicka. Matchens inledning känns ganska jämn spelmässigt även om jag tycker att vi hade ett visst övertag i bollinnehav tack vare ett bättre passningsspel och rörlighet på plan än våra värdar hade. Matchen står ändå och väger lite fram till den 20 minuten då vi spräcker målnollan efter en snabb omställning och en fin djupledspassning från David fram till Jojje som säkert chippar in bollen över en utrusande Kumla-keeper. Bara tre minuter senare var det dags igen för firma Jojje-David när Jojje spelade fram David med en snett inåt bakåpassning som David säker placerade in i mål. 2-0 ledning och en känsla av överlägsenhet och segersötma letade sig nog in i truppen, vilket ju alla vet är fullständigt livsfarligt. I 34:e minuten rensas en hörna undan och träffar en av våra egna på handen i straffområdet och helt plötsligt var det match igen eftersom straffen som utdömdes sattes säkert. Våra sista 15 minuter av första halvlek präglas sedan av stress, oro och rädsla att göra fel. Sånt har en väldigt negativ invevrkan på ett lags prestation och vi pustade ut i halvtid, tacksamma att inte fler mål hade ramalt in i fel kasse. Andra halvlek inleder vi bättre än vi avslutade första, men trots det lyckas Kumla, efter ett antal ballongbollar in i vårt straffområde, nicka in kvitteringen till 2-2 i den 55:e minuten.
Coach Shpetim agerar direkt och genomför ett trippelbyte för att återta kontrollen över matchen och det gav önskad effekt. De resterande 35 mintuterna var det faktiskt bara ett lag kvar på plan. Vi får enorma ytor att spela på mot ett förvånansvärt tröttkört Kumla. De hade i ärligehetens namn inte någonting att sätta emot resten av matchen. Vi sätter segermålet i den 77:e minuten genom ett fint samarbete mellan Jojje och Shirat men vi borde nog ha vunnit med några fler mål, men det bryr vi oss inte om idag. Tre poäng in på kontot är det enda som betyder något. Nu har vi redan fokus på nästa uppgift, de av experterna på "Offside-Örebro" tippade seriesegrarna Lillån, på Lugnets IP på lördag 18/4 kl. 16:30. Snacka om värdemätare! Ni måste ju bara komma och kolla om vi har någon chans mot ett förväntat topplag. Vi tror det och vi kommer att kämpa till sista svettdroppen för att bevisa det.
Årets första hästjury hade onekligen en hel buffé av duktiga fotbollsspelare att välja på idag och det var många som fick röster, men som vanligt, bara tre som tog hästarna.
3 hästar: Jojje satte en balja och spelade fram till två, krydda det med ett hårt arbete och många löpmeter, ja då trillar det in tre välförtjänta hästar på kontot i Sveriges hetaste tävling.
2 hästar till vår comebackande burväktare Philip. Nästan tre års strul med ett avslitet korsband är över och han är äntligen tillbaka på allvar. Hade inte tokstressigt på jobbet, men var vaken och allert när det hettade till. Krönte kvällen med en riktig TV-räddning i sitt vänstra kryss.
1 häst till vår nya ytterback Arvid som gör en helgjuten insats på sin kant. Både offensivt och defensivt. Mycket spring i de där Motala-benen är det, och det gillar vi.
På bilden: Skyttekungen från 2025 visar att han är att räkna med i år igen. Johannes "Jojje" Östeberg fortsätter att leverera med en snygg chipp över en utrusande Kumla-keeper.
En smått euforisk,
Coach Andersson!

Publicerad: 2026-04-13 01:33

SKINKLIGAN 2025 AVGJORD!

Sun, 21 Dec 2025 23:22:45 GMT

En historisk Skinkliga avgjordes på söndagskvällen på Adolfsbergsskolans svinhala golv. Historisk av den enkla anledningen att för första gången i Skinkligans historia stod en utomstående gästspelare som segrare. Fast egentligen är han inte så värst utomstående, han heter Anton Österberg och är kusin till MIK-legenderna Jojje och Matte-Lachi Österberg. Så innerst inne är han såklart MIK-are men har bara själv inte förstått det ännu, men han kommer säkert till insikt så småning om. I finalen stod det mellan de tre seedade spelarna Anton, Oliwer(även han innerst inne MIK-are men tillhörande Små IF) och vår alldeles egna tvättäkta MIK-are Joel Holma. Anton gick in i finalen med hela tio poängs försprång mot Oliwer, och tjugo poäng före Joel. Antons gäng såg lite tagna ut av stundens allvar och de bökade mest runt utan mening och mål, som tur var för Anton så gick det svintungt även för Oliwer och hans ystra kultingar. Den som däremot såg ruskigt stark ut var Joel och hans gäng med hungriga galtar. De grisade när det behövdes och spelade briljant innefotboll när det var läge för det. Anton och Oliwer höll jämna steg hela kvällen samtidigt som Joel knappade in poäng efter poäng. När bökande var över hade Joel knappat in 7 poäng på Oliwer och sex poäng på Anton, men som det gamla uttrycker lyder: Nära skjuter ingen gris. Det slutade med seger för Kusin Anton som stolt kunde lyfta den av vår generösa storsponsor ICA supermarket-Parken skänkta julskinkan mot skyn och mottaga publikens jubel. Säkerligen en av Antons största framgångar i sin karriär, om inte den största. Även tvåan Oliwer och trean Joel fick mottaga sina välförtjänta priser och de såg rätt nöjda ut de också.
Skinkligans topp 10 2025:
1. Anton 83 poäng
2. Oliwer 72 poäng
3. Joel 69 poäng
4. Gurra 66 poäng
5. Jojjovic 60 poäng
6. Amma 59 poäng
7. Torsten 58 poäng
8. Brasse-Matte 50 poäng
9. Kapten Felix 49 poäng.
10. Stortå Thorslund 46 poäng
Vi i tävlingsledningen passar på att tacka alla spelare för en synnerligen underhållande skinkliga 2025. Det blev inte en enda ambulansfärd i år och det känns ju rätt skönt. Vi tackar även vår generösa sponsor ICA Supermarket Parken för deras lojala stöd år efter år och så vill vi självklart önska er alla en riktigt god jul och ett gott nytt år!
Coacherna Andersson d.ä och d.y

Publicerad: 2025-12-22 00:22

SKINKLIGAN-SEMIFINALEN

Sun, 14 Dec 2025 21:44:50 GMT

På söndagkvällen rev vi av semifinalen i den prestigestinna Skinkligan och det märktes att mycket stod på spel. Det var spel på gränsen till något så ovanligt som frispark i denna grisiga turnering, men sekreteriatet förhöll sig kallsinniga till blödande spelares vädjanden om frisparkar. Blöder du har du förmodligen förlorat duellen och därmed förmodligen även chansen till en riktigt smaskig skinkmacka till jul. Nja, riktigt så illa var det kanske inte men en uppiggande fläskläpp, en knorrande örfil och en grisig brottningsmatch var några av gobitarna denna afton bjöd på, och en hel del fotbollsgodis förstås. Men eftersom vi är som vi är så var det ändå en grov miss som blev kvällens grej of the day. Eddie virvlar sig fram från eget straffområde med sulfint efter sulfint tills han befinner sig helt ensam på motståndarnas mållinje. Då drar han en snygg sulfint till och bollen rullar retfullt sakta utanför det tomma målet. Svinroligt faktiskt!
Nu har vi bara finalen kvar och därmed är också seedningen klar inför finalen, där topp tre inte kommer att lottas i samma lag, allt för att behålla spänningen ända till slutet.
Så gär ser det ut inför den stora finalen på söndag:
Anton 74 poäng
Oliwer 64 poäng
Torsten 58 poäng
Joel 54 poäng
Jojjovic 51 poäng
Gurra 51 poäng
Liam 50 poäng
Herish 46 poäng
Amma 44 poäng
Brasse-Matte 42 poäng
Hugo 41 poäng
Kapten Felix 40 poäng
Stortå 38 poäng
Edison 38 poäng
Anthony 36 poäng
Eddie 31 poäng
Zobair 30 poäng
Carl 27 poäng
Samet 27 poäng
Mr T 25 poäng
Ingo 23 poäng
Och som vanligt ett gäng som har för låga poäng för att rymmas i detta inlägg.
Stor final på söndag, det kommer att bli svinkul!
Coach Andersson

Publicerad: 2025-12-14 22:44

SKINKLIGAN OMGÅNG 5

Sun, 07 Dec 2025 21:51:54 GMT

Med bara två omgångar kvar av årets skinkliga har vi följande tabell.
Anton 60 poäng.
Torsten 57 poäng.
Jojjovic 50 poäng
Oliwer 50 poäng.
Herish 45 poäng.
Brasse-Matte 41 poäng.
Kapten Felix 40 poäng.
Edison 38 poäng.
Stortå 37 poäng.
Joel 36 poäng.
Anthony 36 poäng.
Gurra 33 poäng.
Liam 32 poäng.
Amma 30 poäng.
Zobair 30 poäng.
Hugo 27 poäng.
Samet 27 poäng.
Utöver dessa herrar följer en radda med spelare som inte når in på listan idag på grund av för lågt poängsaldo.
Ny omgång nästa vecka, då kämpar vi vidare.
Coach Andersson

Publicerad: 2025-12-07 22:51