Seger mot Azalea, 2-1 (0-1)

Undertecknad och tillförordnad coach utlovade kostym vid vinst mot Vrångö, och kostym levererades också till genomgången inför drabbningen med Azalea BK. Vi visste på förhand att det skulle bli en tuff match med pigga ben och en hög press från Azaleas håll. En stor del av försnacket gick därav ut på att vi skulle ta lärdom av matchen mot Vrångö där vi höll huvudet kallt och höll våra ytor för att få utdelning när våra motståndare tröttnat. Gänget var taggat till tårna och redo för utmaningen. Elvan för dagen: Emil Jacke (K) - Rasmus - Erik - Tobbe Matte - David F - Simon J - Max John - Simon G Bänken: Peter, Afewerki, Theo, David K och Oscander Matchen började med högt tryck från Azalea som försöker vinna boll i vår uppspelsfas och på så vis hålla oss borta från deras straffområde. Detta resulterar i ett öppet spel när vi väl tar oss igenom deras förstapress men också att vi enligt sed i division 6 tappar en del boll i tuffa lägen. Innan minut fem har Simon lyckats bränna ett läge på fint inspel från John där högerdojan inte riktigt har samma vision för bollen som Simon själv. Azalea kommer till ett läge där vi tappar pressen och låter dem gå igenom på vår högersida men Emil parerar fint. Annars är det mycket boll hos Azalea men få farliga lägen, det är istället vi som kommer fram till flertalet skottlägen som Azaleas målvakt hanterar strålande. Vi ligger helrätt i positionerna i princip hela första halvlek och vi går tufft in i situationerna, bortsett från när vi låter deras vänsterytter i ca minut 20 traska in ett par steg i banan och lossa ett skott med en vidrig båge som smiter under Emil vid första stolpen. Vi hänger inte läpp för det utan matar på systematiskt. I paus är det stort fokus på att bibehålla samma disciplin som i första halvlek och det är flera i laget som ser framför sig att lägena kommer. Och OM lägena kom i andra halvlek. Precis som mot Vrångö känns det som att det är något som händer efter tio minuter, vi springer och Azalea står still. När Rasmus som mittback tar en djupledslöpning som tar honom hela vägen ned till våra motståndares kortlinje med bollen, och därifrån slår ett inlägg med fel fot till Tobbe som distinkt trycker bollen i mål är det totalfotboll och fotbollsgodis för alla inblandade. Mittback slår inlägg till ytterback som gör mål, i öppet spel. Härifrån fortsätter det. David F har en frispark som nästan letar sig in i krysset, John är gång på gång nära att rinna igenom och Theo fortsätter att kämpa med sin orangea mössa. David K byts in med en enda uppgift, att avgöra, och den lyckas han med. John tråcklar sig starkt igenom Azaleaförsvaret och när målvakten kommer ut sätter han den enkelt till David K som kan stänka in den i öppet mål med tre minuter kvar på matchklockan. Luca får målet på film från sidlinjen och vi är åter i samma eufori som efter matchen mot Vrångö. Azalea orkar inte med att skapa några farligheter på kvarstående tid utan vi tar hem ytterligare en välförtjänt trepoängare. Får återgien ge en eloge till gänget vid sidan som grillar korv, skojar och hejar. Tillsammans är vi jäkligt starka och det ska Styrsö bli varse om i nästa omgång. FORZA LIF //OP A-lag 0kommentarer

Seger mot Vrångö, 2-0 (0-0)

Matte sprang som att han var på den yngre sidan av 30, Robin slet som att han aldrig varit skadad och Erik tog allt i luften. Det sista var väl ingen direkt nyhet men redan i måndags när Oscander öste in mål på träningen förstod vi alla att det var något extra på gång. Mot Vrångö plockar vi alltså äntligen fram det vi såg så mycket av förra säsongen, stendöda ytor för motståndarna över hela planen och ett kortpassningsspel där vi låter bollen göra jobbet. Man må vara enögd i vissa avseenden men jag tror faktiskt inte Vrångö hade ett enda läge i första halvlek, och det var något otroligt gött att se. Elvan för dagen: Emil Jacke (C)-Rasmus-Erik-Tobbe Matte-David-Simon J-Robin Oscander-Simon G Bänken: Max, Afewerki, Theo, Stolpe och John Redan på samlingen är stämningen på topp och med undertecknad som tillförordnad coach leker råttorna på borden. Katten hade tagit sig till USA för att hämta hem Zlatan till de sista matcherna men trots det visar vi vad vi är bäst på, att hålla ihop när det gäller. Att det råkade utlovas kostym på bänken till nästa match vid en eventuell seger gav stora leenden när spelarna tog sig ut mot planen. Matchen börjar i ett makligt tempo och det syns att vi har som första målsättning med matchen att inte släppa in några mål under den första halvtimman. Vi rullar boll på ett behärskat sätt och våra innermittfältare Simon J och David droppar ner om vartannat för att styra uppspelen. Efter ca 20 har Robin läge för skott och trycker till, tyvärr en bit över. Från sin högerbacksposition trycker Jacob fram och kommer till avslut men får ingen ren träff. Vi har en rad hörnor är på en av dem nära att trycka in bollen på äkta div 6-manér men når inte hela vägen fram. Känslan är att Vrångö orkar stå upp i sitt försvarsspel och ligger tillräckligt tätt för att vi inte ska komma till de där riktigt heta chanserna. Samtidigt sliter deras forwards förgäves och de gånger spelet vänder så hittar vi snabbt våra utgångspositioner och kan ofta enkelt erövra deras långa bollar. Därmed går vi till halvtidsvila med 0-0 i ryggeb och en bra känsla inför andra halvlek. I halvtid pratar vi om att fortsätta ligga rätt med laget och inte tappa avstånden mellan lagdelarna, vilket vi känt av att vi gjort de senaste matcherna. Precis det gör vi, och frågan är om det är tröttheten eller mössan som Theo fått tag på som sätter Vrångö ur spel kvarten in i andra. Det känns som att det bara är vi som springer och välförtjänt krigar Matte in bollen på en stökig situation med en fin bredsida bortom målvaktens kontroll. På bänken väntar vi oss en reaktion från Vrångö men det vi får se är ytterligare lägen och öppna ytor för egen del. De lyckas skapa någon halvchans men inget som inte Emil har svårt att kontrollera. Den enda motgången vi har är egentligen att Tobbe utgår skadad vilket tvingar ner Max på vänsterbacken, vilket i sig funkar helt utmärkt det också. Simon har istället svårt att kontrollera sin annars säkra vänsterfot när vi kommer 3 mot 1 och får en macka serverad. Bollen smiter alltså strax över ribban. Istället är det John som med kyla rullar in bollen i nät och därmed stänger matchen ett par minuter innan slutsignalen går. Matchens lirare går till hela laget, såväl som Alfred och grabbarna som återigen står vid sidan med grilltången i högsta hugg. Med nio poäng kvar att spela om tar vi en match i taget och fortsätter med god stämning och grillad korv på sidlinjen vid alla våra hemmamatcher. FORZA LIF //OP A-lag 0kommentarer

Visa fler nyheter