Frank - mittback, ytterflank och centertank

Det är dags att kolla närmare på ytterligare ett av herrlagets nyförvärv under frimånaden – och den tredje skyttekungen dessutom efter Mattias ”Skinkan” Andersson och Philip Åkesson. Exakt vilken skytteliga och hur många mål som krävdes för att vinna återkommer vi till, men vi säger i alla fall varmt välkommen till Frank Olsson, 30 år och senast – ja nästan alltid – i Borrby IF. Hej Frank, och välkommen till KIF! Klassisk förstafråga, men varför föll valet på just Köpingebro IF? - Hej, tack så mycket! Jag tycker att det verkar vara en intressant förening, en förening som är lik Borrby IF som jag själv kommer ifrån, med samma familjära stämning. Jag har precis blivit pappa och jobbar i Malmö, så jag ville ha en klubb som var lite närmare hemmet i Ystad. Och jag trivs redan! Härligt! För oss KIF-are som kanske inte vet så mycket om dig, berätta lite mer! - Ja, jag har spelat fotboll mer eller mindre hela mitt liv i Borrby, jag är uppväxt där och har varit väldigt involverad i föreningen. Ett år spelade jag i Hammenhög men annars har det varit Borrby. Jag vill helst spela på innermittfältet men kan också spela ytter eller ja…var som helst man blir placerad. Jag är inte den mest tekniske spelaren men jobbar väldigt hårt för laget. Jag vann faktiskt skytteligan ett år i Borrby, delad seger med Jakob ”Skorpan” Mårtensson som också spelat i KIF. Vi gjorde i och för sig inte mer än sex mål, men ändå… Jag har hört att du ska vara fruktansvärt allround…? - Haha, det är något positivt va? Nej, men det är väl lite så att jag kan spela lite överallt. Det är både bra och dåligt, för det kan ju betyda att man aldrig är hundra procent given och att man lätt kan flyttas runt, även ut på bänken. Men samtidigt är det nog mest positivt, det har gynnat mig att jag kan spela på de flesta platserna. Vad tycker du om det du har fått se av ditt nya lag? - Det verkar vara en tuff konkurrens om platserna, men ändå en riktigt bra lagkänsla. Det verkar inte vara några divalater i laget, alla jobbar mot samma mål och det känns som att där är en jämn och bra kvalitet överlag. Det verkar vara en jävligt rolig grupp. Hur ser du på din egen och lagets målsättning för nästa år? - För min del så vill jag ta en plats i startelvan, och bidra till att göra gruppen så bra som möjligt. Det känns som att vi har bra potential i laget, så om vi kan jobba tillsammans och hålla ihop gruppen både på och utanför plan, då tror jag nog att vi har i toppen av sexan att göra. Man såg det lite grann under hösten när det gick väldigt bra för KIF. Du som har så många år och känslor i Borrby IF…Om du nu får ett friläge i slutminuten och får chansen att sänka Borrby när vi möter dem i serien, tar du den? - Ja, det är inga problem, och jag kan nog hurra också om jag gör mål. Nu är det KIF som gäller. Men det är klart att det blir lite speciellt att möta Borrby, det är trots allt moderklubben. Du tar med dig din gode vän Roger Håkansson till KIF. Vi är många som undrar - vem av er två är egentligen den bättre fotbollsspelaren? - Det är givetvis jag, inget snack om saken. Jag vet att det låter fint när han säger att han har spelat i Edinburgh Academicals, men jag behöver inte hålla på med sånt skryt. Det räcker ju med att läsa i tidningen där jag nämndes först av oss två. Det säger väl det mesta? Seniorlag Herrar 0kommentarer

Tredje nyförvärvet klart!

Först var det Mattias ”Skinkan” Andersson och sedan var det Jeppe Simonsen – nu har herrlaget gjort klart med sitt tredje nyförvärv. Från division 5-laget IFK Ystad kommer anfallaren Philip Åkesson, 29 år och bästa målskytt i IFK den gångna säsongen med 15 fullträffar. Tjena Philip! Välkommen till Köpingebro IF! Du ska få samma fråga som de två andra nyförvärven – varför blev det just KIF för din del? - Tjena! Den största anledningen är ju att jag känner Andreas (tränaren) mycket väl. Vi har ju i princip följts åt sedan ungdomsåren i Öja bortsett från en period då han var i Lunnarp. Berätta lite mer om din fotbollsbakgrund! - Jag är uppväxt i Öja, tror jag började där när jag var fyra år gammal och tillsammans med Andreas och några andra var vi några av de första som började spela ungdomsfotboll där. Jag var i Öja tills jag var 14-15 år. Sen blev det en sväng till YIF innan det blev Öja igen. Var en kort sväng i Sövestad innan det blev IFK Ystad där Andreas och jag var spelande tränare och var med om att ta upp IFK i femman i år. Vad är du för en typ av spelare? - Innan så var det väl snabbheten som var styrkan. Nu är man inte lika snabb längre, men jag är väl en hyfsat målfarlig anfallare. Det blev ganska många mål förra säsongen. Jag har hört att du ska vara lite av en frisparksspecialist? - Nja, det vet jag väl inte men det blev nog en fyra-fem mål på frisparkar förra säsongen. Tror faktiskt det blev ett mot KIF i premiären… Jo… apropå det - vad har du fått för intryck av ditt nya lag än så länge? - Nu har jag ju inte kunnat träna mer än två-tre gånger än så länge men jag har bara fått ett gott intryck. Det verkar vara en bra förening och ett gott gäng med en fin sammanhållning. Jag har känt mig riktigt välkommen direkt. Hur ser målsättningen ut för kommande säsong, för dig och för laget? - För min egen del får man ju först och främst kämpa för att ens ta en plats i laget, det blir tufft när vi har så pass duktiga anfallare som ”Skinkan” och Måns i laget. För lagets del hoppas jag att vi kan vara med i toppen av sexan. Åter igen – varmt välkommen till KIF! Seniorlag Herrar 0kommentarer

Träningen igång igen!

Från och med tisdagen den 4 november är träningen igång igen! Vi tränar på konstgräsplanen på Ystads Idrottsplats två gånger i veckan. Tiderna som gäller är: Tisdagar: 20.30-22.00 (här blir det mest spel och vi kommer förmodligen inte köra hela tiden till 22) Torsdag: 19.00-20.30 Sista träningen innan juluppehållet är den 18 december. Har ni frågor så kontakta tränare Andreas Andersson 0707-451622 Vi ses! Seniorlag Herrar 0kommentarer

"Jag kommer alltid vara tacksam för chansen"

Efter fyra år lämnar Dennie Persson över rodret på herrlaget skuta till Andreas Andersson. Men innan vi blickar framåt så vill vi ta en titt i backspegeln och se hur den avgående tränaren egentligen upplevt sin tid i KIF. Du kom till klubben efter säsongen 2010. Hur upplevde du ditt första år i KIF? - Första intrycket var att det inte var särskilt strukturerat i laget, det var inte riktigt på allvar utan mer ”ring så spelar vi”. Första året tränade vi på grus och det var väldigt dålig uppslutning på träningarna, jag minns att vi fick ringa in spelare som jag aldrig sett spela till YA-cupmatchen mot Onslunda/Ravi. Men den vann vi ändå med 5-1 och vi gick rätt långt det året i YA-cupen, vi föll väl mot Tomelilla till slut. I serien tog vi nio poäng – två vinster mot Sövestad och tre oavgjorda – och borde egentligen inte fått kvala men det gjorde vi ändå. Och där förlorade vi mot Vuk, förlust borta och 1-1 hemma och det var inte mycket att snacka om. Men jag minns ändå att vi hade jävligt roligt ihop. 2012 då – din andra säsong och vi fick börja om i division 7. - Det här kändes egentligen som den första säsongen, 2011 var mycket nytt. Tyvärr fick vi en tuff försäsong då vi tappade en del spelare som inte ville med ner i sjuan, men vi kunde börja på konstgräs och en del spelare började upp på nytt, som Timo (Sjöberg), bröderna Jönsson och Junne (Jonathan Persson). Och så startade Lars Andersson som assisterande tränare. Det blev ett bra gäng med många unga, och vi började få beröm av andra lag för vårt sätt att spela. Vi blev fyra och fick kvala, och det var mäktigt att se så många supportrar som hängde med till kvalmatchen mot Harlösa där spelarna gjorde en riktigt bra match. 2013 var vi åter i division 6. - Det är nog det märkligaste jag varit med om som tränare. Vi fick ett boost när vi vann kvalet året innan och trodde nog att vi var mycket bättre än vi egentligen var, för vi hade en himla hög målsättning som vi inte kunde leva upp till. Till slut blev det kval mot Skivarp för att stanna kvar, och när vi förlorade det så hade vi inte i sexan att göra. Därför blev extrakvalet mot Harlösa en ren bonus där vi inte hade något att förlora. Men där spelade killarna jävligt bra och vi lyckades hålla oss kvar. Du var lite velig inför 2014 men valde ändå att fortsätta till slut, och det blev en smått historisk säsong. - Där var många som hade tagit studenten och börjat jobba med olika arbetstider, så under våren hade vi ingen riktig kontinuitet. Efter sommaren fick vi några nyförvärv och plötsligt vände det, vi kunde vinna matcher där vi var det sämre laget i långa stunder men hade flytet och blixtrade till, som mot Gröstorp borta. Och så spelade vi jämnt med topplagen, som 4-4 mot FC Österlen hemma. Till slut blev det den bästa placeringen för KIF på 2000-talet, och jag är extra glad att det är med ett lag där merparten är födda -94 till -91. Vilket är ditt bästa minne från dessa fyra år som gått? - Kvalvinsten borta mot Harlösa när vi gick upp i sexan, stödet man fick från alla supportrar som skrek, det var helt fantastiskt... Och sammanhållningen vi haft i laget. Jag har många roliga minnen, så det är svårt att välja just ett. Och det sämsta? - Esperödsmatchen. Tror det var den allra första träningsmatchen. De hade besegrat Simrishamn, och våra spelare satt och pratade i omklädningsrummet innan matchen om hur dåliga Simrishamn måste ha varit. Sen gick vi ut och förlorade med 9-1. Nån gick och bytte ut sig själv mitt under matchen, en annan blev skadad och helt plötsligt var spelarens mor inne på plan. Det var kaosartat! Vilken är den bästa matchen pågarna gjort med dig som tränare? - Omedelbart är det svårt att komma ihåg de gamla matcherna men om man ser till denna säsongen så måste jag säga FC Österlen hemma, 4-4. Vi hade ett par skador och mötte ett FC Österlen med fullt lag, jag var ensam ledare då Lars hade förhinder och vi var väl alla rätt så inställda på att vi skulle få en duktig smäll. Men killarna gjorde en nästan perfekt match och var i stort sett det bättre laget i mina ögon. Den sämsta? - 2-9 mot YIF i år var ju inte så imponerande, men jag får nog ändå säga antingen Glemminge borta i den sista matchen i fjor, eller Borrby hemma i år där vi väl förlorade på ett självmål. Där var vi fruktansvärt dåliga. Det har ju också blivit en del matcher i KIF som spelare för din del, 42 stycken till antalet. Vilket är ditt främsta KIF-minne som spelare? - Där får jag nog säga Gröstorp borta i år, där man fick gå in och göra segermålet i 90:e minuten… Vad tar du med dig från tiden i KIF? - Allt jag lärt mig. Alla diskussioner, alla matcher, alla kontakter med både spelare och andra inom klubben. Man lär sig ständigt nya saker som man kan ta med sig, jag är glad och tacksam att jag fått den här chansen. Kommer du följa KIF framöver? Jag vet att du fick första årskortet, nummer 001, i avskedspresent. - Självklart, jag kommer alltid hålla koll och gör det redan på hemsidan. Det är ju Köpingebro som är min moderklubb som tränare och det finns jättemånga spelare som jag vill hålla kontakten med, och många ledare som gjort mycket för mig, som Lars, Håkan och Christer. Sen har jag ju lovat Gustaf och Mange att komma när de jubilerar, så om bara möjligheten finns så ska jag komma och se så många matcher jag kan. Vad tror du om lagets framtid? - Killarna har utvecklats mycket och ”Skinkan” (Mattias Andersson) är ett jättebra nyförvärv, men det gäller att behålla de tongivande spelare och den sammanhållningen som finns i gruppen. Kan man göra det kan det nog bli riktigt bra, och jag önskar all lycka till laget och till Andreas som ny tränare. Vad händer härnäst för din del? - Jag kommer att bli tränare för Wollsjös herrar i division 7. Egentligen var det väl meningen att jag skulle ta ett uppehåll nästa år som tränare, för det tar mycket tid. Men det är närmre hemmet, och så är Wollsjö min moderklubb så när de hörde av sig visste jag rätt så snabbt att det skulle bli så. Sen får vi se hur det blir i framtiden, det hade varit kul att träna ett lag som Sjöbo IF, eller att en dag komma tillbaka till KIF! Jag måste fråga för vi är många som är nyfikna. Det har ju varit mycket fjäsk från spelarnas sida genom åren, men om man bortser från det: Vem i laget är egentligen din favorit? - Den är lite svår, för där är ju många och det växlar ibland. Men spontant och rakt ut får jag säga Anton. Men också Johan Nilsson, som många tyckt varit för ung för att komma in och vara målvakt i A-laget men som har växt. Och Kasper, som är så förtjust i sina lastbilar men har en enorm kvalitet på planen. Men som sagt, där är många och det varierar hela tiden. Tack för den här tiden och lycka till framöver, Dennie! Till sist – ses vi på årsfesten i januari? - Har vi bara möjlighet att komma så absolut! Seniorlag Herrar 0kommentarer

Hemvändare blir nästa nyförvärv

Efter den trevliga nyheten att Mattias "Skinkan" Andersson bestämt sig för KIF kan vi presentera ännu ett fint nyförvärv - och en hemvändare dessutom. Efter en handfull år i Charlo har Jeppe Simonsen bestämt sig för att komma tillbaks till klubben han gjorde 81 matcher för fram till 2008! Det var fan på tiden! - Hehe, ja, jag kände att det var rätt läge nu! Du får samma fråga som Skinkan - varför KIF? - Jag har ju flyttat tillbaks till byn nu och det är skönt med cykelavstånd till träningen. Sen har jag ju spelat i KIF innan och känner halva laget, och visst har det betydelse att Skinkan valt att komma till klubben. Jag vet att varit en del jobbiga säsonger emellanåt för laget, så det sporrar mig att försöka att vara med och se framgång med KIF. Sen vill jag också säga att det har varit en fin tid i Charlo, men jag kände att det var dags att komma tillbaka till KIF nu. Hur ser dina personliga ambitioner ut för nästa säsong? - För min egen del är det viktigaste att slippa skador. Jag vill gärna göra två träningar i veckan och det tror jag att kroppen håller till, men jag har ju haft en jobbig knäskada och den här säsongen blev inte heller riktigt som jag tänkt mig. Jag vet inte hur det blir med kroppen, men det känns i alla fall bättre nu. Var vill du helst spela på planen? - Mittfältet. Sen var exakt på mittfältet spelar inte så stor roll. Där det finns plats till mig! Nu fattas det bara en Simonsen i laget. Vad ska vi göra för att få tillbaks Poul till KIF? - Han ska väl först känna sig frisk nog att spela fotboll. Sen kan man ju alltid locka honom med en roll i damlaget, hehe... Välkommen tillbaks till KIF! Seniorlag Herrar 0kommentarer

Visa fler nyheter