Är inte Hitchcock död? eller...

...var det någon som ringde ambulansen egentligen?

Det blir ett lite annorlunda inlägg om vår fotbollsmatch som gick av stapeln idag.
Vi visste att det skulle bli tufft, både i värmen och med motståndet och det blev det men eftermiddagen kom att handla om helt andra grejor och i slutändan betyder fotboll egentligen väldigt lite. Det trodde jag aldrig att jag skulle erkänna, någonsin.

Vi kände att vi hade en bra chans till våra första poäng då vi trots en del spelarfrånvaro ändå fick ihop ett kapabelt lag som skulle ge sydskåningarna en match.

Vi började rätt ok men det var bortalaget som skapade de första chanserna. Efter bra spel blev Kevin frispelad på vänsterkanten och kom fri med målvakten som gjorde en bra parad. Liam kom i en exakt likadan löpning och målvakten kopierar exakt sin förra räddning.
Rydsgård är stora och tunga och spelar mestadels långt på yttrar för inlägg. Det är ungefär på detta de tar ledningen, inlägg från ytterkant och nick i mål.

Sedan hamnar fokus på helt andra saker. Johan får en bakåtpassning som han ska lägga vidare till andra kanten men kommer fel och ”pang”, ja pang säger det väl inte men det är så man beskriver det när hälsenan går av.
Vrålet efteråt hade man gärna velat slippa höra för det är inte lattjo lajban.
Spelarna ropar och någon ropar ”ring ambulans”. Man får bära liket av planen och sen väntar vi på blåljus.
Vi väntar, och väntar, Johan har ont, men inte rullar det in något gult fordon på IP inte.
Det visar sig att man pratat om att ringa ambulans men ingen har gjort det. Sen händer det grejor, ambulansen kommer, sjukvårdarna tar hand om Johan. Han får en pipa med smärtstillande men den smakar pecka och man föreslår en nål med morfin istället. En nål föll inte heller den sargade målisen i smaken så han fick blunda.

Mitt i detta kommer nästa vrål. Liam, som fått en rejäl tackling ligger på gräset och håller sig för armen.
Sjukvårdarna får nytt fokus då Johan börjar må bra av medikamenterna.
Han sitter bekvämt på båren och tittar på fotboll.
Ut med Liam, samma procedur med pipa och nål som inte heller här faller herrn i smaken. Lustgasen åker också fram för här är smärtan än värre.

Under tiden fortsätter någon form av fotbollsmatch och faktum är att vi spelar helt ok. Vi viker inte ned oss och det är det viktigaste. Rydsgård försvarar ju bara sin ledning så det är kanske därför vi är lite bättre nu.
Kevin kommer i ett sista avslut men skottet går över och vid sidan om.

0-3 blir det men det är inte det vi kommer minnas av den här matchen.
Fru Fortuna har vänt sig bort från IFK Osby Herr men vi ger aldrig upp.
Nu är vi i brygga men Å de fantastiska män som vet hur man angör den för det ska vi ta mig tusan göra.
Ambulanserna rullar bort, efter förevigande fotografier som kommer att sättas upp i omklädningsrummet. Ni får inte del av dessa av hänsyn till inblandade men Rydsgård hemma 2020 kommer det att pratas om i många år framöver.

På tisdag vankas det ett rejält bottenmöte då vi tar emot Sjöbo kl.18.45. Vi får väl se om vi får ihop en elva att ställa på planen tills dess.

Hörs då
Text: Roger Engqvist

Ps. Liams handled är konstaterad bruten och Johans hälsena är vid detta inläggs publicerande lite oklart men enligt läkare fanns där inget, i hälen alltså.

Roger Engqvist Lagledare