Referat: Stene och mammas bullar

Näst sista matchen i serien och Stene stod för motståndet, ett lag som klättrat i tabellen efter en lite knackig start. Vi har som bekant gjort en bra serie hittills men kanske slog av lite på takten senast mot Garphyttan. Mot Stene skulle vi dock väckas till liv av ett bra motstånd med mycket att spela för. Vi såg genast tydliga riktlinjer hos gästerna med intensitet och vi hade lite svårt i början. Vi klarar den första intensiva perioden och börjar kämpa oss in i matchen mer och mer, som så många gånger förr har vi bra spel via kanterna. Stene är välväxta på många positioner och det kan vara lite svårt för oss som har en medelålder på under 20 år och inte så många ”fyrtorn”. En riktlinje för Stene var alltså frenesi och fysik och en annan var den så kallade bullen, någon på bänken anmärkte på att det var många i Stene som hade frisyren ”Bulle”. Bullen är en långhårig frisyr där man kanske vill se ut som Zlatan eller har en ambition att se semi-kriminell ut, ungefär som underarmstatueringen. Bullen syntes på Stockholms gator för ett tiotal år sedan och nu har den äntligen nått Kumla, jag funderar på att börja spara ut håret även om jag gillar mammas bullar mera. Pelle och Armans spel på vänsterkanten gör att vi har ett övertag med deras fart och löpvilja. Pelle har bland annat ett skott i ribban och hotar ständigt, så pass mycket att de försöker med olika ytterbackar för att få stopp på speedkulan. Simpa och Holmer står upp bra mot deras anfall som innehåller både fart och fysik, våra mittbackar visar redan att de klarar av bättre divisioner. I den första halvleken har vi även en boll i stolpen på något konstigt sätt som görs helt av Stenespelare. I andra halvlek visar även högerkanten att de är farliga genom Andy och Jeppe, Stene får svårt att hänga med när de sätter fart. Jordan var väldigt påpassad från start av deras backlinje vilket gjorde att våra killar på mittmitten valde att gå via kanterna istället för direkt centralt. Då är det en styrka att vi har så spelskickliga killar på mitten som ser motståndets svagheter, t ex Hagge som ser saker innan det händer och kan vända bort vem han vill. Jeppe gasade loss fullständigt på högerflanken och deras spelare var hyfsat uppretade. En av de löpningarna ledde ändå från mittlinjen in i straffområdet och snett inåt mot en framrusande Pellman som snyggt målade för åttonde gången på 8 matcher. Stene kvitterar sedan genom ett snyggt mål där deras skicklighet ska framhävas snarare än misstag från vår sida. En spelskicklig kille är Alvin som på något sätt nickade in i en motståndares dobbar och fick rödfärgat hår, han såg ut som en riktig krigare innan han skjutsades till akuten. Resultatet blev tre stygn och en märkbart irriterad sjuttonåring som egentligen ville spela klart matchen. Den incidenten och några till visade på att domaren gillade spelet i 80-talets England, kanske vill även domaren ha en bulle med tillhörande tatuering? Edvin kom in i samband med Alvins uttåg och han stod nog för matchens delikatess. Med en utsida av världsklass lägger han in bollen till Hugo som gör 2-1 från nära håll och där tror vi att matchen är avgjord, Stene tänker annorlunda. De trycker på med allt de har i slutet med vetskapen att en poäng kan ge mycket i tabellen. De lyckas med sin strategi och gör kanske ett ännu snyggare mål än deras första, frågan är om han någonsin kommer göra ett likadant mål igen. I slutet av matchen tillät vi oss påverkas av fel saker. Vi lade alldeles för stort krut på att snacka med domare och sinsemellan i laget. Vi lägger helt enkelt energi på fel saker och där finns förbättringspotential i att få alla att dra åt samma håll, det kommer vi behöva på en högre nivå nästa år. Matchen slutar 2-2 på ett rättvist sätt och jag tror en match av det här slaget skvallrar om nivån vi möter nästa år. Stene har satt sig själva i förarsätet när det handlar om kvalplatsen till femman. Det var skillnad efter matchen där vi deppade ihop och Stene hurrade för sin enpoängare. Vi i ”The carrots” är trots poängtappet klara för division fem 2021, en serie vi inte spelat i på 15 år, så jävla gött! Brännesslans tips på 25 inspelade poäng lever inför sista matchen, det krävs 3 poäng för att spågubbens tips ska sitta. Frågan är ju vad som är viktigast, att vinna matchen eller att Brännesslans tips INTE ska sitta…? På lördag siktar vi på att avsluta serien på topp mot Laxå på Lillåns konstgräs, oavsett resultat ska vi fira uppflyttningen hela dagen och natten… Jeppe blir matchens MVP och man blir ju glad bara av att se hans reaktion, det här har han satsat på länge. Jeppe är en bra spelare med rejäl speed och jag tror det finns en stor utvecklingspotential i den pojken med rätt coaching. //Kristian Landmark, lagledare FB A-lag Herrar 2kommentarer

Referat: Garphyttan, knockout och intelligens

Vi åkte till Kilsbergens pärla Garphyttan i sjunde omgången med ett lite decimerat lag på grund av bland annat jobb och sjukdom. Tur då att vi har så bra trupp att vi kan ersätta frånvarande spelare med andra magiska lirare. I bilen uppför berget har Magnus D och jag en mycket intelligent diskussion om att möjligheterna till avancemang är bättre än på många år, senast vi spelade i femman var 2005. Resonemanget är så avancerat att det är svårt att förklara, men vi kom fram till att om vi vinner alla matcher i serien så borde vi ha chans på spel i division fem. Vi var väldigt nöjda med vårt tankearbete och fortsatte sedan att prata nostalgiskt om gamla tacklingar och röda kort. Matchen är i sig inte speciellt bra på det studsiga underlaget där man ser att båda lagen har svårt att få till något snabbt spel längs backen. Efter en stund tar vi kommandot och släpper lös våra löpstarka ytterbackar. Andy som är en ständigt löpande och klok kille kommer runt och slår en pass snett inåt bakåt. Hugo möter upp och fintar allihopa med en snuddpass som alla misstar för en dyngmiss, bollen hamnar hos Pelle som bredsidar in bollen till 0-1. För alla fans kan vi berätta att den finten är intränad och förfinad sedan länge. Pelle ska även vara inblandad i nästa mål på ett helt annat sätt när han fixar en straff. Han viker inåt från kanten och deras spelare stöter bort bollen i samma ögonblick som Pelle dunkar på ett skott med all kraft i Kilsbergen och smällen hörs till Ånnaboda. Domaren blåser straff medan Pelle ligger och kvider och Garphyttans tränare vet inte vad han ska ta sig till på sidlinjen, han pratar troligen om straffen fortfarande. Vi är många som tycker att domarens blåsning är lite märklig men släpper det efter en stund och Jordan lurar sedan ännu en målvakt med sin engelska Maradonafot till 0-2. Halvleken fortsätter sedan på den inslagna vägen med en del felpass från båda lag och utan att vi får kontroll på bollen enligt vårt vanliga spelsätt. En händelse som kan sammanfatta första halvleken är Garphyttingen som skulle rensa långt men som istället träffar sin kompis ansikte i en riktig knockout. Offret flög omkull och man såg hur nacken böjdes bakåt av smällen i en vinkel som såg allt annat än naturlig ut, stödkrage någon? Vi använder hela bänken i andra halvlek så avbytarna kommer in och gör ett väldigt bra jobb. Bland annat byter vi båda mittbackarna i andra halvlek, när hände det senast? I vår Instagramflöde dyker GW upp som målskytt och influencern poängterar att det inte är ett skämt. Sanningen är att GW byter in sig själv som supersub och vi som spelat med GW tidigare vet att karln är livsfarlig i straffområdet. Det tar inte många minuter innan han nyper till på första chansen och sätter 0-4 som om det vore för tio år sedan, frågan är bara hur hans baksidor mår idag!? Innan GW:s mål har Jordan utökat till 0-3 med sitt andra för dagen i en tilltrasslad situation. Matchen går inte till historien som den mest välspelade i den kalla bergsluften, men alla poäng är lika mycket värda. Brännesslans tips på 25 inspelade poäng i serien lever fortfarande, på lördag har vi facit. Magnus och jag klappade varandra på axeln i bilen tillbaka till civilisationen, resonemanget om avancemang till division fem håller fortfarande. Kapten Jordan blev matchens MVP med två mål och en mycket stabil match på tre olika positioner. Vilken är hans bästa position egentligen, kanske kan vi reda ut det på lördagens avslutning efter några pints? FB A-lag Herrar 0kommentarer

Referat: Ervalla och fågelskit

I årets sjätte omgång ställdes vi mot Ervalla SK som har krupit upp i toppstriden och har ett bra lag. Förutsättningarna var perfekta med sedvanligt solsken på Hovsta IP och publiken strömmade till, så pass många var på plats att vi fick stänga grinden på grund av rådande restriktioner. En som dock sket fullständigt i den stängda grinden var den attackfågel som lättade på trycket och lyckades träffa min hjässa. Ljudet påminde om en tappad brylépudding och frisyren var därmed helt förstörd. I den exklusiva publikskaran syntes även olika kändisar men de som stack ut mest var två hemvändande elitsoldater i form av Ollie och Ludde. Deras stjärnforward ligger i toppen av skytteligan och en del av vår strategi var att stänga av honom från spelet. Vi ville fortsätta med vårt snabba spel med få tillslag och börja använda båda kanterna lite mer, ibland spelar vi för mycket via vår vänsterkant. Ervallalegendarerna Lennart och Per-Åke var på plats för att se sitt lag bjuda upp till en bra match där Ervalla hade mest spel till en början, men det var vi som tog ledningen. En kapning som såg ut att vara precis utanför straffområdet blir till en straff som kapten Jordan sätter lika enkelt som vanligt. Efter straffen tar vi över spelet mer och mer och det ser ut som att Ervalla tröttnar lite samtidigt som vi trummar på som vi alltid gör. Ervallas spelare börjar smågnälla litegrann som man alltid gör när man inte hänger med. Ervallas coach hade en konstig taktik där han försökte psyka vår bänk genom att köra klassigt trashtalk såsom ”Hur mycket har ni betalat domaren”. Svaret på den frågan är att jag skickat ut barnen för att palla äpplen i veckan eftersom det kan bli lite tajt ekonomiskt ett tag… Ett tag var deras coach mer av en nipprig radiopratare än en fotbollstränare och jag tror han psykade sönder sig själv. Vi behöll ledningen halvleken ut och publiken såg ut att trivas i solen med stöd av vår eminenta kiosk. I andra halvlek fortsatte vi att löpa och förflytta boll snabbt och Ervalla backade hem till sin planhalva. De fortsatte dock att vara farliga på fasta situationer och det skulle till slut löna sig, stjärnforwarden fick stå fri på en hörna och nicka ner till en medspelare som resulterade i 1-1. Fasta situationer är ett av få områden där vi har lite större utvecklingspotential och kanske behöver bli lite rejälare. Vi fortsätter med vårt spel och verkar inte bli speciellt nervösa av deras kvittering, vetskapen finns där om att vi till slut kommer till avgörande lägen. Kvicksilvret Pelle hotar ständigt och han skulle göra poäng även denna match när han ryckte förbi en försvarare och hörde Wille skrika från bortre. Wille som alltid vräker sig fram först möter upp och smäller in ledningen i en kombination vi sett så många gånger förut, Pelle till Wille. Av någon konstig anledning befinner jag mig ofta i skogen eller på dagis fast vi ägnar oss åt fotboll och nu var jag återigen i skogen när Wille tydligen avgjorde matchen så det målet kan jag inte beskriva. Vittnen säger dock att det var ett världsklassmål där han knorrade in den i bortre och jublet jag hörde skvallrar om detsamma. Ett sånt mål kan inte ens en välbetald domare ordna, det fixar bara en Hovstaspelare med hockeyröv på pass från Hagge. Vi lyckade att hålla uppe tempot och skära av deras skicklige forward i spelet så pass mycket att han fick göra en Torsten. En Torsten är att tappa boll och sedan kapa motspelaren bakifrån. Skillnaden är att Torsten gör det av taktiskt briljanta skäl och deras spelare gjorde det i frustration. Alvin fick utmärkelsen MVP välförtjänt och det är av flera anledningar. Han orkar löpa i 90 minuter och samtidigt behålla kvalité i sitt spel, bollkänslan är något utöver det vanliga med silkeslen touch och fina passningar. Massös Linda gör bevisligen ett bra jobb som preppar Alvin för storverk varje match. Tabellen börjar se riktigt mysig ut och vi är ytterligare ett steg närmre vårt mål i form av division fem, det är värt all fågelskit i världen. FB A-lag Herrar 5kommentarer

Referat: Östansjö IF - Raggarrunda

Nu skulle vi bege oss söderut till ännu en pittoresk liten ort och tankarna vandrade iväg. En ort som Fys/influencer-Linda för övrigt trodde låg norr om Hovsta, alltså på riktigt. Skulle våra ungdomar mötas av kedjerökande raggare och fälgkors som viner genom luften eller är det bara fördomar, både ja och nej skulle det visa sig. Det första jag såg när jag rullade in på huvudgatan, i min på tok för normala Volvo för deras smak, var nämligen en grön raggarbil med dussintalet wunderbaums. Det var helt folktomt och det gjorde mig lite oroad, kanske stod alla redan och ylade i publiken. Både Östansjö och vi hade full pott inför toppmötet på Bäcksjövallen, vi var tokladdade och det var vi inte ensamma om. Det märktes tidigt att det var en viktig match, spelarna smällde på i duellerna och Östansjö gnällde en del. Planen gynnade vårt spel eftersom gräset var väldigt bra och studsade inte som det kan göra i division 6. Vi höll bollen mestadels på backen och rullade runt på ett bra sätt, där är Alvin och Hagge otroligt duktiga och viktiga för vårt spel. Östansjö utnyttjade en del långa chansbollar i luften och det var på det sättet de tog ledningen. Målisen dunkade iväg en boll för kung och fosterland och vi blev nog lite överrumplade i försvaret när de stötte in 1-0 på målisens tjongboll. Östansjö har ett par riktiga löpare på topp där i alla fall den ena löpte en bra bit över milen, han har nog inte kedjerökt i en raggarbil på flera år… Nån minut senare såg Hagge att Pellman befann sig i ett bra läge och lurade deras försvar med en kort frispark, Pelle placerade enkelt in kvitteringen. Löpstarke Hugo mejslade sedan in en cross till en högt flygande Wille som knoppade in ledningsmålet. Det målet var ingen slump, Hugo hittar alltid lediga ytor för att få bollen och Wille överraskar alltid med sin ohyggliga spänst. Nu var vi igång och av bara farten gjorde vi också 3-1. Kramgoa Jeppe ryckte ifrån på högerkanten och smekte fram bollen till en framrusande Alvin som stötte in bollen. Andra halvlek startar med ett lite missförstånd i de bakre leden och en av deras löpare kan stöta in reduceringen, nu skulle det bli lite mer nervöst. Vi ger bort spelet lite i andra halvlek och tappar bollrullandet där vi brukar äga mer boll. Det blir ännu lite grinigare på planen och det är nu de ger sig till känna – raggarna. Dels skrek vissa spelare så högt och oförståeligt men det var nog publiken som ylade värst. Till synes uppenbara domarbeslut bemöttes med brölanden som inte gick att tyda, vi hörde dock på tonfallet att det inte var positivt. Östansjö har några dueller i vårt straffområde som kunnat bli farliga och några halvchanser. Linus var dock stabil i målet och trivdes nog egentligen ganska bra, trots allt brukar ju tvillingarna Engvall gapa en del på varandra. Vi lyckas hålla undan och får även till en del kontringar som dessvärre inte leder till fler mål, segern bärgas ändå rättvist. Man kan titta på fina ass-coach Adams kroppsspråk så ser man hur matchen gestaltas. Ena stunden flinar han och berättar anekdoter från hans egna forwardkarriär för att i nästa stund sitta på huk och hyperventilera. Han byter frisyr flera gånger under matchen och under andra halvlek såg han ut som en galen professor, det var bra för hans hjärta att matchen slutade med seger. Matchens MVP blev Pellman, han har ett brett register. Tidigare år kom han till lägen men satte inte så mycket, nu kommer han dit och bara lirkar in den som om det vore självklart. På något sätt är han mer konkret nu, han sätter chanser på löpande band och tacklar motståndare som en hel karl. Dessutom leder han hurrandet efter matcherna som en riktig Hillbilly, det är status. Så ja, vi stötte på en del raggare även om vi inte såg till några flygande fälgkors. Men var alla raggare i Östansjö? Nej såklart inte, vi från Hovsta var ju där och vi är inga raggare, vi är serieledare. Forza Hovsta! FB A-lag Herrar 1kommentar

Referat: Axberg och kavalkad i målchanser

Efter att ha vunnit de tre första matcherna i serien skulle vi ställas mot Axberg i ett norrderby. Solen sken som vanligt på Hovsta IP och när den inte gjorde det så sken den ändå, solen skiner alltid på de coola. Axberg har förnyat en del både i ledarstaben och i laget, därför var det svårt att bedöma dem på förhand. Vi kom till match med ett i stort sett ordinarie lag kryddat med ett par överraskningar i världsklass. Ganska omgående kunde vi se att Axberg har ett ojämnare lag än oss med ett par riktigt bra spelare blandat med andra talangvarierade spelare. Vi håller en ganska hög nivå rakt igenom, lite som Real Madrid kan jag tycka. Vi såg tidigt att inlägg på Jordans huvud skulle bli svårt eftersom de har starka huvudspelare och hela tiden var övertaliga centralt. De hade dock inte räknat med våra ytterbackar som vägrar sluta springa. Arman har varit ett nyttigt tillskott på vänsterbacken, den killen erbjuder alltid löpningar och är stabil bakåt. Högerbacken Andy bröstmuskel dominerar kanten med defensiv världsklass och offensiva påhitt i 90 minuter. En gubbe på läktaren påstod till och med att Andy hinner slänga in ett par armhävningar emellanåt, det kallar jag underhållning. Gubben ifråga kan ha varit Torstensson från Slingvägen, det var svårt att se bakom hans 28 tum stora solbrillor. Hugo gjorde första målet snyggt på ett inspel från Andy. Målet är en kombination av ytterbackens prestation och Hugos förmåga att komma i vältajmade löpningar. Hugo är en av seriens bästa spelare utan boll i mina ögon, han hittar alltid ytor som utmanar motståndet såväl offensivt som defensivt. I halvtid sa jag att det bara är en tidsfråga innan vi ökar ledningen eftersom vi är så löpstarka och att våra nygamla förvärv skulle dominera om de fick chansen. Jag insåg ganska snabbt att jag pratade för mig själv och att ingen lyssnade, men hälften av pratet skulle visa sig stämma. Blixtsnabba magrutan Pelle levererade många fina passningar och två av de ledde till mål av Jordan och Jeppe. Jordan har en förmåga att placera sig rätt som en måltjuv och Jeppe kommer ofta i fina löpningar, de två kommer göra fler mål under året. En Axbergspelare tog sedan med hand så domaren blåste straff och den förvaltade Hagge iskallt. Under 90 minuter skulle vi kunnat göra minst 5 mål ytterligare sett till det antal chanser vi hade, mot bättre motstånd behöver vi sätta de chanserna för att ta tre poäng. Skönt att hålla nollan för första gången i år, vi jobbar verkligen som ett lag i defensiven. En som utmärkte sig speciellt är vår "Hårde Holmer" som blev matchens MVP. Holmer stängde ner deras stjärna på topp och motade ett dyngskott med tuttarna på mållinjen, gossen har gjort sina pass i bänkpressen. Nu kommer vi till matchtruppens överraskningar i världsklass som bestod av en skånepåg med ömma baksidor (GW) och en flintis med hybris (skulle kunna vara GW också men tyvärr är det jag). Jag förutsåg ju att gubbarna skulle gå in och dominera om de fick chansen. Tydligen måste det stå minst 10-0 för att vi ska få chansen så vi inte riskerar att förlora, kul att vi anses så betydelsefulla i alla fall... Nästa match är på söndag borta mot Östansjö som också tagit full pott hittills, det kan bli en riktig utmaning för Hovstas stolthet. Vad sägs om att öva på avslut till dess!? FB A-lag Herrar 0kommentarer

Visa fler nyheter