Till oändligheten…

Årets sista match stod för dörren. Snöstormen som fick oss helt ur balans förra matchen tycktes bildligt och grafiskt smälta bort när det visade sex plusgrader ute och vi var redo att hoppa på det där segertåget igen som vi är så förtjusta i att åka. Tålmodigt har vi väntat på perrongen sedan den förra hårda förlusten. Träningarna därefter har varit fokuserade och tuffare än tidigare. Revanschlysten var stark idag, vi ville ta tillbaka värdigheten från sist. Göra en match vi kunde stå för och känna stolthet inför. Spela vårt spel, göra vår match. Katrineholm och vi värmde upp sida vid sida och man kunde se fokuset i blickarna hos tjejerna. Peppat men koncentrerat tog vi oss igenom en ordentlig uppvärmning och sen var det dags för uppkast. Första halvlek spelar vi bra basket - kommer till bra lägen och får bra snurr på bollen i hela laget. Hela tio starka spelare kommer till start idag så planen är att löpa - springa ordentligt när utrymme ges och köra snabba byten. Första och andra perioden känns bra - lite för mycket enkla bollar som vi låter Katrineholm lägga i men i övrigt bra spel och högt tempo. Vi tar paus med 10 poängs ledning och manar på varandra att inför tredje dra ur pluggen, lossa skott och dra iväg. Öka på ledningen, ta kontroll över skutan ordentligt så vi kan segla hem lugnt och stilla i fjärde. Mission failed. Det vi sagt att vi ska göra försvinner - vi missar några bra lägen i inledningen av tredje medan motståndarna ångar på och sätter oss i brygga. De går ikapp och förbi - de vinner tredje med 6-19. Det är svart - men vi lyckas behålla lugnet. Inför fjärde minns vi hur vi fallerade sist och lutar oss tillbaka på träningspassen vi genomfört i veckorna sedan dess. Vi vet vad vi behöver göra för att få det att fungera - låt oss göra det vi tränat på. Det vår match, vår hemmaborg, vår värdighet som ska tillbaka. Fjärde perioden gör vi det vi är bäst på. Tillsammans - som ett lag - mot samma mål - tar alla ansvar, visar vägen, tar mogna beslut och har is i magen. Vi visar vart skåpet ska stå och när slutsignalen ljuder briserar ett glädjetjut. 60-51.Vi firar - vi känner stolthet över hur fint vi löser underläget och Katrineholms vändning.Vi har värdigheten tillbaka och otroliga leenden finns på alla i laget, lättnad. Nu kan vi ta jullov med en dunderkänsla i kroppen. Vi kan - vi är tillbaka där vi ska vara. Mycket bitar behöver justeras - framförallt kanske det mentala inför tredjeperioden som likt ett spöke förföljer oss och skapar bekymmer genom nästan hela serien hittills. Annars - en match med otroligt mycket guldglimtar, fina basketsekvenser och bra lösningar. På måndag kör vi julavslutning med tävlingar och julklappsutdelning - sen tar vi ledigt ett tag innan vi satsar hårt mot 2024 och fortsättningen på serien. Ryktet går att vi kanske till och med hinner få till en dejt med självaste basketmentorn och livsrådsmogulen Herr Jönsson i mellandagarna - den som lever får se! Med det sagt så stänger vi 2023 med en riktigt go Hurricanes-känsla i ryggen! Nu blickar vi framåt och som en rymdjägare och god vän till mig hade sagt: ”Till oändligheten…. Och vidare!” Tack för iår kära lagkamrater - ni är bäst! Saker vi minns och tar med oss från matchen: -De otaliga blockarna i matchen, framförallt center-Anna som stänger ner Katrineholm gång på gång på riktigt amerikanskt sätt. -Sättet vi krigar i både offensiva och defensiva returer. -Mentaliteten när vi tappar ledningen och orkar vända. -Kraften i att vi peppar varandra och firar framgångarna på plan. -Allas viktiga plats i laget, alla är hot, alla är farliga. Tillsammans är vi allra bäst! HBK Dam Hurricanes 4kommentarer

Det gick som tåget…

Det var länge sedan vi spelade match - Örebro senast då det planerade mötet mot VGB ställdes in. Till start kom åtta spelare för att ta sig an Central Basket på hemmaplan. Ett lag som gjort fina resultat säsongen igenom, ett starkt och kvickt lag med en rutinerad coach. Vi kommer till start från en svajig träningsperiod med diverse sjukdomar och sträckningar. Även utan coach då Hurricanes sedan dryga månaden tillbaka numera får styra såväl träningar som spelsystem och matchcoachning på egen hand. Trots den turbulenta uppladdningen så är vi taggade för spel, det ska bli roligt att spela igen. Det är det här vi tränar för. Äntligen match. Det roliga tar slut ganska snabbt. Central tar kommando och vi står för vår sämsta insats hittills. Det är hängande huvuden och stor frustration matchen igenom när ingenting fungerar. Stundtals känns det som knattebasket när vi inte ens lyckas lösa de mest basala grejerna i basket. Inkast, uppspel, passningar, returer. Det är inga stolta Hurricanes på plan och vi blir nog lite ställda av den känslan. Vi försöker samla kraft, byta fokus, testa nytt - men kommer inte till en bra lösning förräns i fjärde och sista perioden som vi spelar nästan jämt med Central. Övriga perioder går inte till historieböckerna som glänsande basketfest - snarare deppig brutal överkörning. Central är riktigt vassa skyttar och löser våra olika försök till förändring med finess. De ser precis vad de ska göra för att få till det - och lyckas med det. De står för en exemplarisk insats. Slutresultat skrivs förkrossande 39-101. Det var smärtsamt. Pinsamt. Tomma, förvirrade och frustrerade spelare i omklädningsrummet. Hur kunde det gå så fel? Hur kunde vi inte lösa det på ett bättre sätt? Varför lät vi matchsituationen få oss ur balans? Det är en sak att förlora mot ett bättre lag - men en annan att spela så dåligt när man vet att man kan prestera så mycket bättre. Dagens match gick som tåget. Som ett sånt där klassiskt SJ-tåg när snösmockan kommit - det vill säga, det gick inte överhuvudtaget. Analysen lyder att det mentala måste bli bättre. Vi måste bli bättre. Hårdare och mer fysiskt på träning. Idag var inte kul. Idag ska aldrig mer upprepas. Vi behöver fila på mycket inför nästa match som är årets sista - mot Katrineholm. Det sägs att det går fler tåg, så låt oss hoppas att vi får ordning på den snötäckta tågsträckan innan 16 December. Vi knöt våra händer i omklädningsrummet och lämnade dagens insats bakom oss. Glädjande och otroligt kul att vår yngsta efterlängtade stjärna Meja kom till start i dagens match, premiär i division två - hon stod för riktigt bra inhopp och gjorde en lysande insats med bra beslut. Snyggt jobbat Meja! HBK Dam Hurricanes 0kommentarer

Touchdown.

En mulen regnig morgon stod som kuliss när vi lämnade ön. Från olika väderstreck och olika delar i landet rörde sig synkroniserat flera olika fordon med Hurricanes mot målet i Örebro, och arenan för dagens batalj, Tegelbruket. Vi har genom åren mött Örebro många gånger och det är alltid roliga och spännande matcher med hög fart och fysiskt spel. Så vi kommer mentalt beredda på att få jobba hårt idag. Vi har också sett på andra matchresultat att Örebro lyckats få ihop ett riktigt farligt lag med stark spetskompetens på flera positioner. Så vi behöver vara på tå idag - från start! Peppen är på plats. Leenden från öra till öra. Det känns spännande. Pirrigt. Vi kommer till start utan ordinarie coach idag och det känns som vi ska genomföra en match på egna premisser, på ett busigt sätt, på ett kul sätt - så som vi vill. Förväntan är hög. Energin är på topp. Redan på uppvärmningen är känslan god. Vi genomför uppvärmningen enligt coach regler - värmer kroppen ordentligt, stretchar allt som går att stretcha, skjuter in oss på korgarna och håller farten uppe. Vi är redo. Fröken Hasselroth är utsedd av laget för att ta kommando över timeouts, byten och ha styr på truppen. Hon genomför det med elegans och finess under hela matchen. Matchen drar igång och för första gången under säsongen är vi på tå direkt - enligt plan. Det är jämna perioder. Vi får till mycket av det vi snackat om innan - vi använder vår fart, driver mot korg, spelar ett otroligt bra hjälpförsvar som låser fast Örebro i deras plan. Första perioderna skrivs 20-21, 9-10. Ledning halvtid med två poäng. Det kommer krävas fullt fokus matchen igenom. Tredje perioden är alltid viktig, ett avgörande skede. Vi är glada, allt känns bra, vi peppar och stöttar, finns på hjälp och springer i en del poäng. Vinner tredje perioden med 6-12. Örebro är duktiga. Det är en fantastisk rolig match att spela, som så ofta mot Örebro. Hög fart, fysiskt spel och rolig basket. Fjärde perioden är tajt - vi går upp i ledning med tio poäng, hallen vibrerar. Örebro har en grym publik, det är riktigt högljutt och Örebro pressar på och har ställningen 48-49 med bara dryga två minuter kvar. Vi mobiliserar kraft, vi gillar det här läget, vi har varit där förr, vi är starka där. Vi har förtroende för alla spelare - vi gör det vi ska. Lugnt och stilla, med fullt fokus hjälper vi varandra att ta rätt beslut. Slutsignalen går - glädjevrålen avlöser varandra, eufori, stolthet och succé - slutresultatet skrivs 50-55, fördel Hammarö Hurricanes! Det är en otrolig laginsats, en laganda som vi känner igen från tidigare säsonger. Den här känslan har vi saknat, längtat efter, letat efter med lykta. Den är ljuvlig. Tack Örebro för en grym match med fin inramning - det var kul och spännande hela matchen! En Örebro-supporter som smyger runt i våra kanaler lovade oss att servera oss sura äpplen efter dagens match då han var övertygad om att Örebro skulle gå segrande ur bataljen. Vi tackar ödmjukast för bränslet det gav och lämnade kvar en skål med knallgröna, illsura Granny Smiths till herrn, hoppas de smakar. Istället korkade vi upp skumpan, mortlade lite mynta, pressade i lite lime och krossade lite is och toppade med lite soda - rörde runt i glaset och piffade med det obligatoriska paraplyt. Vi firar att vi är framme, solen skiner och vi lyckades landa på en fin plats efter all turbulens. Skål för oss, skål för lagandan, samarbetet och glädjen som basketen kan ge om man har rätt förutsättningar. Som lag är vi starkast, bäst och gladast. Hurricanes sanna jag var tillbaka idag och ingen är stoltare än jag för hur vi lyckades genomföra matchen idag. Alla bidrar, alla är med på resan, alla arbetar tillsammans mot samma mål. Stort, enormt tack till alla spelare för energin ni ger, den är oslagbar! Matchens 5 snabba: - Unga Agnes tar en given plats i laget och står för bra och mogna prestationer på plan. - Tereza, vår tjeckiska maskin, avslutar sin hurricanes-karriär med en resolut insats och 5 starka fouls. - Annas rörande moderskänsla och medföljande glädjetårar över lagets prestation när slutsignalen höll inte ett öga torrt. - Idas ledarförmåga höll alla på rätt väg matchen igenom och hon styrde oss säkert mot rätt hamn, lugnt och imponerande! - Slutligen hade vi en otrolig effektfull klack på några tillresta supportrar och en efterlängtad gammal Hurricane på besök på bänken i form av Bodil! HBK Dam Hurricanes 2kommentarer

Visa fler nyheter