Våravslutning
En trött Pappa efter all fotboll under våren...
Hönö/Hjuvik Junior
29 jun 2010
0kommentarer
Våravslutning
Tisdagen den 29 Juni har vi fotbollsavslutning (nåja) lite mer fotboll kan det bli...Föräldrar och syskon till alla spelare är välkomna till HeinöArena för att lira lite Brännboll å kanske lite specialfotboll (va kan de va ??)..Vi börjar kl. 16.30 så försök vara klara den tiden,,för P01 har Poolspel kl 18.00...OBS !! Ta med saft å bullar å glöm itte för guds skull Kaffe...Vi ses...Trainers...
Hönö/Hjuvik Junior
18 jun 2010
0kommentarer
BRONS i Ö-bollen för 99ers!!!
Hur skall man börja detta referat? Det går inte utan att fälla en och annan glädjetår. Innan jag börjar berätta om matcherna så måste jag bara få konstatera att våra 99-tjejer har gjort årets turnering och kämpainsats. Bland 32 lag från hela västra Sverige plus Norge, så var våra Hönö-tjejer bland de 3-4 bästa!!! Det känns helt fantastiskt! Efter förra årets B-slutspel i Ö-bollen så kom vi denna gång med ett rejält mått råg i ryggen. Året har ju hittills bjudit på härligt spel i Mölndalsalliancen där vi varit obesegrade, en liten motgång i Näset-cupen där vi ändå visade att vi hade spelet i oss och double-zeros härliga insats i Ö-bollen förra helgen som vi kunde spinna vidare på. Lördagens gruppspel började med match mot Näset som vi ett par veckor innan förlorat mot lite snöpligt. Denna gång var vi taggade till tusen och lovade varandra att vara på tårna direkt i början. Matchen är lätt sammanfattad: Vi gav dem aldrig en chans! Vi öste på från första minuten till sista, och vann med 4-1. En härlig start! Match nr. 2 gick mot Romelanda som vi inte visste så mycket om. Första halvlek blev ganska händelsefattig från vår sida och vi hade lite svårt att hitta tillbaka till det fina spel som vi hade i första matchen. Andra halvlek började med en rejäl kalldusch - Romelanda lyckades pilla in ett ledningsmål. Resten av halvleken var en enda lång press från Hönö-tjejernas sida. Ett av alla anfall resulterade i en kvittering efter ett kanonskott. Till det kommer ett annat kanonskott i stolpkryssets insida och mängder med andra chanser. Slutresultatet blev ändå oavgjort. Sista gruppspelsmatchen gick mot Landvetter som vi visste skulle bli svårspelade. Förutsättningarna var att oavgjort skulle räcka för avancemang till A-slutspel och vinst skulle göra att vi vann gruppen. Våra tjejer hade skakat av sig missflytet från föregående match och började återigen i ett rasande tempo. Men på något underligt sätt, så hände det som händer när vi tycker att vi har kontroll på matchen - det andra laget kommer i ett av ett fåtal anfall på hela matchen, och får in ett ledningsmål. Frusterande förstås, men Hönös tjejer ger aldrig upp! Vi pratar i halvtid om att vi bara skall fortsätta spela som vi vet att vi kan så kommer det komma ett mål förr eller senare. Andra halvleken tuggar vi vidare och till slut kommer kvitteringen. Kanske blir vi lite rädda om poängen efter det och vågar inte riktigt gå för ett vinstmål som jag tror hade varit fullt möjligt annars. Men en poäng räcker ju och vi är därmed i A-slutspel. En annan fördel med att gå till A-slutspel var att alla tjejer, föräldrar och ledare fick sovmorgon. Vår åttondelsfinal var dock först ut för dagen och på samlingen innan så pratade vi om att det här skulle bli vår dag. Vi skulle njuta av att spela A-slutspel och inte känna någon press, eftersom tjejerna redan gjort allt man kan begära. Lite mental träning hann vi också med - alla tjejerna blundade, tog tre djupa andetag och försökte visualisera en matchsituation som gick deras väg - ett snygg skott, en härlig passning, en fenomenal räddning eller en makalös brytning. Det fortsatte vi med inför varje match. Vi snackade också om att vi skulle försöka vara positiva hela matchen, förutom den vanliga påminnelsen om att hålla igång passningsspelet och tänka på våra positioner. Åttondelsfinalen gick mot Lerum, som vi året innan i Mölndalsalliancen förlorat mot med 9-0. Hade vi över huvud taget en chans? Hönö-tjejer tänker inte så kan jag tala om - jag skulle vilja säga att vi inte gav dem en chans. Ledningsmålet kom direkt efter paus (om jag inte kommer helt fel ihåg - minnena börjar att smälta ihop så här på söndagkvällen), och det fåtal kontringar som de kom i avstyrde vårt fantastiska försvar och inte minst vår underbara målvakt. Vi brukar inte lyfta fram enskilda spelare i de här referaten, men jag måste bara få säga att vår målvakt i slutspelet måste varit en av de, om inte den, bästa i hela turneringen. VM-målvakterna skulle bli gröna av avund om de hade sett Nadja klistra alla de inlägg som hon gjorde - boom! tjoff! klatsch!, som Tommy Söderberg skulle sagt. Tillbaka till matchen - innan slutsignalen ljöd så hade vi lyckats pilla in ytterligare en boll och saken var klar - vi var i kvartsfinal! Där stod IFK Örby från västgöta-slätten för motståndet. Återigen ett okänt lag, men de måste ju vara bra eftersom de hade gått så här långt. Innan slutspelet började hade vi pejlat intresset, vem som kunde tänka sig att slå en straff om det skulle gå så långt, men vi satsade självklart för att vinna utan hjälp av straffar. Matchen började som vanligt med vackert och bra spel från våra Hönö-tjejer. Örby kom också i några fina framstötar, men försvaret och Nadja var med på noterna. De många matcherna började nu ta ut sin rätt. Efter ett Örby-anfall strax innan paus så kom de igenom vårt försvar och bollen var redan på väg över mållinjen när vi försökte rensa bort den, men istället hamnade den i eget mål. Tungt, tungt, efter det fina spel och den härliga kämpainsats som våra tjejer visade. Vi tog dock pausvilan för att få en välförtjänt energikick och några peppande ord. Andra halvlek var en lång pärs! Vi kom i framstöt efter framstöt, som blev resultatlösa. Örby hade sina sporadiska anfall också ibland. Men med bara några minuter kvar så kom det förlösande 1-1. Våra tjejer hade återigen hämtat upp ett underläge! De sista minuterna var en transportsträcka mot straffarna även om det inte var långt ifrån att vi kommit igenom igen. Vår första straffläggning i denna turnering! Nervkittel, gråtande tjejer som kramade om varandra, tog tre djupa andetag och sedan kom igen. Tre straffskyttar valdes ut. Vi sätter vår första, men inte de två andra - en över och en som Örby-målvakten lyckas rädda. Men vad gör väl det när vi har en stensäker målvakt som tar allt som inte går utanför målramen! Vi är i semifinal! Gråtande tjejer, gråtande ledare och rörda föräldrar i en enda hög! HÄRLIGT! (som Tommy Söderberg också skulle ha sagt). Spända väntar vi för att se vilka som skulle bli våra motståndare i semifinalen. "Risken" var att vi skulle få möta våra kompisar/rivaler från Björkö och mycket riktigt - det blev så. Matchen var inte så mycket att säga om. Vi gör återigen en kanonbra laginsats, men Björkö lyckas få in ett snyggt ledningsmål i första halvlek. Sedan försöker vi pressa på för att kvittera, vilket resulterar i att det kanske trillar in en boll för mycket, 0-3 till slut. Efter den bästa turneringen våra 99ers gjort så här långt så står vi där med bronsmedaljerna. Dessutom har vi en åttondel av Björkös silver, eftersom en av våra double-zeros stöttade upp dem i turneringen. Alla tjejer, föräldrar och andra påhejare skall ha ett jättestort TACK för den här gången! Ni har varit F-A-N-T-A-S-T-I-S-K-A!!! Innan vi slutar: Vi glömde dela ut Lisebergsbiljetter till alla tjejerna - men det tar vi på tisdagens träning. SNART SOMMARLOV!
Hönö/Hjuvik Junior
13 jun 2010
0kommentarer
Visa fler nyheter